Att bygga nytt kan lyfta utsatta bostadsområden

Går det att bygga bort segregationen? Ja, fattiga ”problemområden” kan lyftas genom att man bygger nya bostadsrätter. Det visar forskning inom Urban Lab vid Uppsala universitet, baserade på befolkningsdata i hela Sverige.

– Vi har byggt upp en ganska stor miljö på kort tid och möter mycket intresse kring det vi gör. Det hänger antagligen ihop med att det just nu finns ett stort intresse för segregationsfrågor, områdesutveckling, integration av invandrare, migration inom landet och avfolkning av landsbygden, säger Matz Dahlberg, professor i nationalekonomi vid Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF).

Besökte Linköping

I våras var till exempel kollegan Che-Yuan Liang i Linköping och berättade om sin forskning för byggföretag och politiker. För även om forskningen visar att man vinner på att bygga bostadsrätter i fattiga områden ser byggföretagen en risk att bostadsrätterna blir svåra att sälja.

Det kan kännas obekvämt att som forskare gå ut med policyrekommendationer, men Matz Dahlberg och hans kollegor tror verkligen på resultaten.

– Vi skattar genomsnittseffekter och kan förstås inte garantera att det funkar just i Linköping. Men just i det här fallet har vi en bra design i våra studier och då får vi ju också vara beredda att ta våra uppgifter på allvar.

Listor på utsatta områden

I Sverige har man länge listat områden som är särskilt fattiga. På 90-talet gjordes till exempel särskilda insatser i utsatta bostadsområden av politikern Leif Göran ”Blomman” Blomberg. Idag är det polisen som gör listor över utsatta områden, vilket har mötts av kritik eftersom det kan stigmatisera individerna som bor i det området.

– Det som är intressant är att det i princip är samma områden som pekats ut genom åren – från Blommansatsningen till polisens listor.

Varför är det då så svårt att komma tillrätta med problematiken i dessa bostadsområden? Det kan förklaras med ”lyckoparadoxen”, ett begrepp som myntats av forskare, förklarar Matz Dahlberg.

– Om man lyfter individerna, så att de får jobb och högre inkomster, så lämnar de ofta området. Individens lycka blir på så sätt något som bibehåller områdets olycka.

Rika flyttar in

Den tidigare politiken var ofta fokuserad på individer, med arbetsmarknadsinsatser och liknande åtgärder. Men efter listorna på utsatta områden funderar många kommuner istället på att göra strukturella förändringar i området såsom att bygga nytt.

– Vi ser att när man bygger en viss typ av boende, till exempel bostadsrätter i flerfamiljshus, så lyfter det området. Då pratar vi om stora fastigheter, med minst hundra invånare. Det flyttar in rika individer i den nya fastigheten, eftersom det är ganska dyrt med nybyggt. Men det flyttar även in fler rika individer i tidigare existerande bostäder i de här områdena, jämfört med i kontrollgruppen. Så någonting har hänt med området. Det har blivit så pass populärt att även rikare människor vill flytta dit, till alla typer av boenden, säger Matz Dahlberg.

Forskarna baserar sin forskning på stora mängder anonymiserade data om bostäder, utbildning, inkomster med mera. De har studerat siffror från de 25 procent fattigaste stadsdelarna i Sverige under en lång period, från 1991 till 2022.

– Det vi ser är att det flyttar in personer till de där husen men även att det händer positiva saker i de tidigare bebyggelserna. Det ser vi som att det sker en gentrifiering av området.

Området får ett lyft

Gentrifiering brukar ju beskrivas som något negativt, men så behöver det inte vara, hävdar Matz Dahlberg. Han beskriver det istället som att området får ett lyft.

– Det kommer in högre inkomster i området och blir trevligare ur olika perspektiv – kanske mindre brottslighet, förbättrad offentlig service, bättre skolresultat och så vidare. En del är oroliga för, med all rätta, att hyresnivåerna går upp till en prisnivå som gör att vissa människor inte har råd att bo kvar. Det kallas för ”displacement” (undanträngning) och det är den negativa följden av gentrifiering.

Forskarna kan dock inte se att nybyggnationen har lett till ”displacement” i den här studien. De har tillgång till data om alla individer i hela Sverige och kan se vem som bodde i ett bostadshus före och efter och följa vart de tar vägen.

– Det är hela tiden så att folk flyttar in och ut ur områden. Det vi ser är att nybyggnationerna inte leder till att fler fattiga tvingas ut ur de fattiga områdena. Däremot ser vi att fler rika flyttar in, så att de fattiga som nu flyttar ut ersätts av rikare individer än vad som annars skulle ha varit fallet.

Fler rika flyttar in

Att inkomstnivåerna går upp beror både på att det flyttar in fler rika i de nybyggda fastigheterna men också på att fler rika bor i de äldre fastigheterna. Forskarna ser också att bland de som flyttar in i de nybyggda fastigheterna finns det en överrepresentation av folk som bodde i området redan innan.

– Det gör att lyckoparadoxen kanske mildras, såtillvida att nu kan individer som fått högre inkomster göra en bostadskarriär i området och behöver inte flytta därifrån.

Idag pågår många byggnadsprojekt i utsatta områden, till exempel i Göteborg, där man vill bygga bort segregationen.

– Bygger man stora flerfamiljshus så följer det ofta med saker. Om det kommer 100 nya invånare till en stadsdel, för det med sig service av olika slag och kanske en ny förskola. Det tillkommer lokala bekvämligheter som gör det trevligare att bo där, konstaterar Matz Dahlberg.

Annica Hulth