Uppsala universitets miljö- och klimatarbete

1.1 Minska universitetets klimatavtryck

Mål: Uppnå klimatneutral verksamhet senast 2045.

2019 uppgick Uppsala universitets samlade växthusgasutsläpp till 50 000 ton koldioxidekvivalenter. Universitetet följer årligen upp vissa delar av verksamhetens klimatpåverkan, men arbetssätt behöver utvecklas för att ge en mer heltäckande bild. Trender visar dock på att utsläppen minskar från viktiga områden såsom tjänsteresor och energianvändning. För att nå klimatneutral verksamhet behövs ett långsiktigt systematiskt och effektivt miljöarbete.

1.2 Systematiskt miljöarbete

Mål: Stärka kommunikationen samt öka transparensen i universitetets miljö- och klimatarbete.

För att medarbetare och studenter ska kunna ta ansvar och engagera sig i det systematiska miljöarbetet är det nödvändigt att pågående miljö- och klimatarbete kommuniceras till olika målgrupper. Kommunikationen behöver omfatta såväl informationsspridning som ömsesidig dialog mellan olika målgrupper, på olika nivåer och i olika delar inom organisationen.

2.1 Energiförbrukning

Mål: Minska den totala energianvändningen med 25 procent till 2028, för att kunna uppnå 30 procent minskning till 2030, jämfört med basår 2020.

Energiförbrukning omfattar i det här sammanhanget elanvändning, fördelat som verksamhetsel och fastighetsel, samt fjärrvärme och kyla. All el som universitetet nyttjar är förnybar. I samarbete med fastighetsägarna har en rad energieffektiviseringsåtgärder redan vidtagits vid flertalet campusområden, vilket haft positiv effekt. För att nå målet behöver fortsatta åtgärder tillämpas, inte minst vad gäller verksamhetselen som är den del där Uppsala universitet har störst rådighet att vidta åtgärder.

2.2 Lokalanvändning

Mål 2.2 Öka beläggningsgraden för undervisningslokaler, baserat på bokningar i TimeEdit, för att nå en 50-procentig beläggning 2028.

Lokaler står för en betydande del av universitetets miljöpåverkan genom energianvändning, drift, underhåll samt ny- och ombyggnation. En analys av lokalbokningar under 2025 visade att beläggningsgraden för undervisningslokaler i genomsnitt var 35 procent. Utöver dessa bokningar användes lokalerna även som studieplatser. Det väcker frågor om hur befintliga lokaler kan nyttjas mer effektivt, vilket kan öka universitetets resurseffektivitet och medföra en lägre miljöpåverkan.

2.3 Vattenförbrukning

Mål: Säkerställa att universitetet har en mer hållbar vattenförbrukning till 2028.

Hållbar vattenförbrukning innebär en effektiv och ansvarsfull användning av vatten som värnar både vattenresurser och ekosystem på lång sikt. Mätningar har visat att universitetets vattenförbrukning ökade med 21 procent 2025 jämfört med 2019, medan universitetets lokalyta endast ökade med tre procent under samma tidsperiod. Orsaken till ökningen är okänd, vilket blir problematiskt med ett förändrat klimat där risken för vattenbrist ständigt ökar och konsekvenserna blir mer kännbara. Därför är det viktigt att kartlägga universitetets vattenförbrukning och undersöka effektiviseringsmöjligheter.

3.1 Inrikes tjänsteresor

Mål: Minska växthusgasutsläppen per årsarbetskraft från inrikes tjänsteresor med 50 procent till 2028, jämfört med 2019.

Tjänsteresor är en viktig förutsättning för stora delar av universitetets verksamhet. Medan tåg är det vanligaste färdmedlet vid universitetsanställdas inrikesresor med en liten klimatpåverkan, står flyg- och bilresor tillsammans för cirka 95 procent av växthusgasutsläppen från inrikesresandet. Resedata för 2025 visar att växthusgasutsläppen från inrikes tjänsteresor har minskat med två procent jämfört med 2019, beräknat per årsarbetskraft.

3.2 Utrikes tjänsteresor

Mål: Minska växthusgasutsläppen per årsarbetskraft från utrikes tjänsteresor med 70 procent till 2027 och 75 procent till 2030, jämfört med 2019.

Det är en utmaning att arbeta för både ökad internationalisering, som är en viktig strategi för att utveckla universitetets ledande position inom forskning, och för minskad klimatpåverkan från resor. Växthusgasutsläppen från universitetsanställdas utrikes tjänsteresor hade år 2025 minskat med 62 procent, jämfört med 2019. För att fortsätta minska utsläppen från internationella tjänsteresor kan tåg ersätta flyg för vissa sträckor, mellanlandningar kan undvikas genom att istället boka direktflyg eller kombinationsresor med flyg och tåg planeras.

4.1 Transportintensiva inköp och upphandlingar

Mål: Köpta eller upphandlade varu- och tjänstetransporter, inom nytecknade avtal, ska vara fossilbränslefria till 100 procent senast 2030.

Genom att ställa transportkrav i upphandlingar kan klimatpåverkan från upphandlade transporter minska. Uppsala universitet har åtagit sig, i samverkan med andra organisationer i Uppsala, att minska klimatpåverkan från upphandlade transporter. Att flera aktörer i Uppsala ställer liknande miljökrav kring transport skapar större incitament för organisationer att successivt byta ut fordonsflottan lokalt i Uppsala.

4.2 Varuintensiva inköp och upphandlingar

Mål: Minska universitetets miljöpåverkan från upphandlade och inköpta varor jämfört med 2025.

Universitetet har en uttalad viljeriktning att öka andelen miljöanpassade produkter som köps in. Universitetet har länge arbetat med miljö- och kvalitetskrav i upphandlingar och många upphandlingar som genomförs ställs miljökrav. Bland universitetets upphandlade sortiment finns därav miljömärkta varor att välja på, men för att få effekt måste verksamheten välja att köpa in dessa istället för motsvarande varor med större miljöpåverkan. Likaså behöver arbetet med att ställa miljökrav på standardprodukter som används i stor omfattning och av flera olika verksamheter fortgå.

4.3 Catering

Mål: Minska miljöpåverkan från cateringtjänster som universitetet nyttjar.

Enligt klimatkartläggningen 2019 gav inköpen av livsmedel och cateringtjänster upphov till 887 tCO2e, vilket motsvarar ungefär 1,8 procent av de totala växthusgasutsläppen. Livsmedelssystemet ger däremot upphov till miljöpåverkan utöver växthusgasutsläpp. Miljömedvetna val kring kost för både medarbetare och gäster är därför ett sätt att minska miljöpåverkan från universitetets verksamhet.

5.1 Plastflöden

Mål: Minska mängden plastavfall.

Plast förekommer i en mängd produkter och förpackningar. Fossil plast som slängs i restavfall går dock inte till återvinning, utan till förbränning som skapar stora utsläpp av växthusgaser. Plockanalyser och inspektion av avfallsrum vid universitetet visar att plast inte alltid sorteras rätt. Informationskampanjer, lättillgängliga kärl för återvinning och tydlig skyltning kan underlätta för alla att sortera rätt och därmed öka graden av materialåtervinning.

5.2 Återbruk

Mål: Öka det interna återbruket av möbler och utrustning.

Mål: Vid ombyggnationer eller renoveringsprojekt ska minst 50 procent av tillkommande lös inredning vara återbrukad i enlighet med återbruksprincipen till 2026, för att till 2028 öka till 65 procent. Även avyttrad lös inredning ska hanteras enligt återbruksprincipen.

Genom att arbeta med cirkularitet och återbruk kan Uppsala universitet uppnå en mer effektiv förbrukning av resurser och samtidigt minska utsläppen av växthusgaser. Att öka graden av återbruk innebär förändrade arbetssätt, vilket också kan resultera i att både miljöpåverkan och kostnader blir lägre på lång sikt inom flera områden utöver ombyggnation och renovering.

6.1 Livslängden för IT-utrustning

Mål: Klimatpåverkan från nyinköpt IT-utrustning ska minska med minst fem procent jämfört med år 2024.

Mål: Uppnå 100 procent återtag av IT-utrustning till 2028.

En kartläggning från 2024 visade att växthusgasutsläppen från nyinköpt IT-utrustning motsvarade 1 044 tCO2e.

För att förlänga IT-produkters livslängd är service, korrekt hantering och ökad reparation viktiga faktorer. Genom att nyttja avtal med återtagspartner kan IT-produkternas livslängd öka, vilket bidrar till att minska universitetets elektronikavfall. IT-produkters miljöpåverkan varierar beroende på tillverkare och prestanda, vilket bör vägas in vid inköp av ny IT-utrustning eftersom en lägre prestanda kan vara tillräcklig för stora delar av verksamhetens behov.

6.2 Miljövänlig IT-användning

Mål: Utveckla ett mer miljömedvetet förhållningssätt till IT-användning bland medarbetare och studenter.

Hur medarbetare och studenter använder IT-produkter och programvara har betydelse för hur stor påverkan från IT blir, både gällande klimatavtryck och andra miljömässiga konsekvenser. Många användare saknar kunskap om miljövänlig IT-användning. Genom att ta fram en vägledning för hållbar användning av programvara och utrustning kan miljöpåverkan minska. Åtgärder kopplade till miljömässig hantering av IT är till exempel storskaliga och regelmässiga inköp, samordnade reparationer och återtag, standardkonfiguration samt energisparfunktioner.