Allmänt

Kursen ges inom Grundlärarprogrammet. Den ges inom inriktningen mot arbete i förskoleklass och årskurs 1-3 och inom inriktningen mot arbete i årskurs 4-6.

Behörighetskrav

150 hp från termin 1, 2, 3, 4 och 5 samt 15 hp från termin 6 på programmet.

Mål

Syftet med kursen är att studenterna förvärvar kunskaper i och om bedömning, utvärdering och skolans politiska styrning, och därigenom allsidigt kan analysera och diskutera elevbedömningar och skolutvärderingar, inklusive dess konsekvenser.

Efter genomgången kurs ska studenten kunna

• redogöra för och jämföra olika former av bedömning, dokumentation och utvärdering i skolan, i ett svenskt och i ett internationellt perspektiv
• analysera och värdera hur lärare bedömer och dokumenterar elevers kunskaper, lärande och utveckling
• analysera och värdera betydelsen av den språkliga utformningen av frågor och uppgifter i klassrummet
• tillämpa olika former av bedömning
• redogöra för och värdera statistiska data och metoder kopplade till bedömning och utvärdering
• redogöra översiktligt för den politiska styrningen av den svenska skolan i ett nutida och ett historiskt perspektiv, samt för bedömningarnas och utvärderingarnas funktioner i styrningen av skolan
• analysera och reflektera över lärarens uppdrag som bedömare av elevers kunskaper, i skilda åldrar och ämnen, i förhållande till undervisning, barns lärande och utveckling samt till behovet av skolutvärdering.

Innehåll

Bedömning och dokumentation av elevers kunskaper samt utvärdering av skolans arbete: praktisk tillämpning och didaktiska och etiska överväganden. Särskild uppmärksamhet ägnas frågan om bedömning i relation till unga elevers utveckling och lärande mot bakgrund av gällande politiska riktlinjer (angående t.ex. utvecklingssamtal, omdömen, individuella utvecklingsplaner, nationella prov och betyg).

Centrala bedömnings- och utvärderingsmodeller, deras didaktiska, vetenskapliga och historiska grund. Inom kursen behandlas formativ kontra summativ bedömning, relativa kontra absoluta betygssystem, utvärdering som aspekt av den politiska styrningen (t. ex. nationella provsystem, systematiskt kvalitetsarbete och skolinspektion), bedömningssystem i andra länder, internationella kunskapsmätningar, samt kvantitativ och kvalitativ information kring skolor och skolresultat.

Den politiska styrningen av skolan, inklusive mål- och resultatstyrningens historiska framväxt och konsekvenser för skolan.

Lärarens uppdrag som bedömare och deltagare i utvärderingar, i skärningspunkten mellan skolans interna och externa krav och förväntningar på likvärdighet, rättvisa och kvalitet.

Undervisning

Föreläsningar och seminarier.

Examination

Skriftlig och muntlig examination.