Masterprogram i systemvetenskap
Utbildningsplan, SSY2M
- Kod
- SSY2M
- Fastställd av
- Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden, 10 februari 2022
- Diarienummer
- SAMFAK 2022/10 Doss: 3.2.1
- Ansvarig fakultet
- Samhällsvetenskapliga fakulteten
- Ansvarig institution
- Institutionen för informatik och media
- Övrig(a) medverkande institution(er)
- Institutionen för informatik och media
Behörighetskrav
Kandidatexamen om 180 hp med 90 hp i informationssystem eller data- och systemvetenskap eller motsvarande.
Dessutom krävs kunskaper i engelska motsvarande Engelska 6 (med en svensk kandidatexamen uppfyller du kravet på engelska)
Syfte
Masterprogrammet i systemvetenskap är en samhällsvetenskaplig utbildning som ger en fördjupad teoretisk och praktisk kunskap inom system- och programutveckling med fokus på de utmaningar som digitalisering och digitala praktiker innebär idag. Digitaliseringen av samhället innebär stora förändringar för individer, organisationer och samhället överlag, från sättet som individer interagerar med varandra eller med organisationer och myndigheter, hur organisationer bedriver sin verksamhet eller vilka affärsmodeller de tillämpar, till hur vetenskap och medicin kan utnyttja de stora mängder data som finns tillgängliga idag för att utvinna ny kunskap. Digitala praktiker handlar alltså om hur arbetsmetoder, beteende, verksamhet, effektivitet, osv. påverkas av digitaliseringen och digitala tekniker, samt hur människor förhåller sig till dessa. För individer, organisationer och samhället innebär digitaliseringen stora förändringar, inte minst i de kompetenser som anställda behöver besitta. Programmet ger förståelse för olika typer av problem relaterande till digitalisering och digitala praktiker, samt hur digitala praktiker kan skapas efter lämpligt val av utvecklingsmetod och verktyg. Vidare syftar programmet till att förbereda studenten att samarbeta metodiskt i projekt, för att med tillgängliga resurser utveckla robusta system som gör nytta i uppdragsgivarens verksamhet. Programmet tar utgångspunkt i vetenskapliga ansatser och analysmetoder, tvärdisciplinär forskning, design och kreativitet, samt praktisk problemlösning genom projekt. Utbildningen är således både praktiskt förankrad och forskarförberedande.
Programmet är uppbyggt kring tre huvudteman
- komplexa informationssystem,
- systemutvecklingsprocessen samt
- informationssystems och systemutvecklingens organisatoriska sammanhang.
Studenten skall genom sina fördjupade kunskaper vara väl rustad att leda utveckling av nya digitala praktiker.
Mål
Mål som förväntade studieresultat
Vad gäller kunskap och förståelse skall studenten vid avslutad utbildning ha tillägnat sig
- förståelse för hur digitalisering och digital infrastruktur inverkar på arbete och samhälle,
- fördjupad kunskap och förståelse inom informationssystem och systemutveckling, med fokus på digitalisering och organisatoriska sammanhang,
- förståelse för komplexa IT-relaterade företeelser, t.ex. artificiell intelligens och maskininlärning, samt hur de inverkar på organisationer och samhälle,
- fördjupad insikt i aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete, och
- fördjupad metodkunskap inom informationssystem.
Vad gäller färdighet och förmåga skall studenten vid avslutad utbildning ha tillägnat sig och kunna visa
- förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap och att analysera, bedöma och hantera komplexa IT-relaterade företeelser, frågeställningar och situationer även med begränsad information,
- förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt identifiera och formulera frågeställningar, att planera och genomföra uppgifter inom givna tidsramar samt att utvärdera detta arbete,
- förmåga att analysera och utforma digitala infrastrukturer som möjliggör digitala praktiker,
- färdighet att i projektform designa och utveckla digitala praktiker för att lösa individuella, organisatoriska och samhälleliga problem,
- förmåga att lösa problem i samverkan med andra, samt att reflektera över och utveckla samverkansformer i systemutvecklingsprocesser,
- förtrogenhet med metoder för utveckling av digitala praktiker i olika organisatoriska sammanhang,
- förmåga att muntligt och skriftligt kommunicera och diskutera sina slutsatser, samt den kunskap och de argument som ligger till grund för dessa, i dialog med olika grupper och
- sådan färdighet som fordras för att självständigt eller i grupp delta i forsknings- och utvecklingsarbete.
Vad gäller värderingsförmåga och förhållningssätt skall studenten vid avslutad utbildning ha tillägnat sig
- insikt om hur digitalisering och digitala praktiker inverkar på arbete och samhälle, med hänsyn till relevanta vetenskapliga, ekonomiska, samhälleliga och etiska aspekter,
- förmåga att inom informationssystem göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter samt visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete,
- insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används och
- förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att ta ansvar för sin kunskapsutveckling.
Programmets uppläggning
Programmets innehåll och struktur
Programmet omfattar 120 högskolepoäng. I programmet ges fördjupade kunskaper inom IT-området. Centralt för utbildningen är aktuella systemutvecklingsmetoder och forskningsrelaterade kurser. Ett större systemutvecklingsprojekt genomförs i kursen agila metoder.
Programmet består av kurser på avancerad nivå och är uppbyggt på följande sätt:
Termin Kurser
T 1 Introduktion till digitalisering och digitala praktiker
T 2 Modern systemutveckling, agila metoder och digitala infrastrukturer
T 3 Artificiell intelligens och strategiskt värdeskapande av IT
T 4 Masteruppsats
Under första terminen behandlas digitalisering samt hur den påverkar individer, organisationer och samhället. Vidare introduceras studeranden till digitala praktiker, dvs hur man arbetar i en alltmer digitaliserad värld, samt hur man kan utvärdera existerande digitala praktiker och utveckla nya. I terminen ingår bl.a. moderna utvecklingsmetoder, informations- och kunskapsmodellering, design och användbarhet, förändringsledning, samt projekthantering och arbete i grupp. Under andra terminen behandlas modern systemutveckling i detalj, bl.a. hur robusta och feltoleranta system konstrueras genom rigorös design och systematisk utveckling. Studeranden får också erfarenhet av större utvecklingsprojekt genom att tillämpa agila utvecklingsmetoder. Vidare introduceras digitala infrastrukturer samt hur de påverkar systemutveckling och digitala praktiker.
Under tredje terminen studeras ämnesområdet artificiell intelligens och maskininlärning, inklusive etiska och samhälleliga implikationer. Studeranden läser också en kurs om ekonomiskt värdeskapande av digital teknik, vilken förklarar digitaliseringens effekter utifrån ekonomiska teorier såsom innovations- och affärsmodellteorier. Studeranden skriver även en projektplan för sin masteruppsats under sista kursen. Utbildningen avslutas under fjärde terminen med ett examensarbete som redovisas i en uppsats. Huvudområdet för examensarbetet är informationssystem. Examensarbetet kan basera sig på ett projektarbete i samarbete med näringslivet och/eller anknyta till aktuell forskning inom området.
Programmet bygger på integrerad forskningsmetod; i varje kurs ingår forskningsmetodik och någon forskningsmetod som praktiskt tillämpas genom projekt. Under första året introduceras kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder, samt design science research och action research. Under andra året får studeranden bl.a. tillämpa fallstudier som forskningsmetod. Utöver detta ingår element av andra samhällsvetenskapliga ämnen, såsom kommunikation och förändringsledning. Inom alla kurser ingår muntlig och skriftlig vetenskaplig kommunikation som moment.
Undervisning
Undervisningsformer och examination
Undervisningen ges i form av föreläsningar, lektioner, laborationer och seminarier. Mer praktiskt inriktad undervisning ges i samband med laborationer vid datorer samt handledning av inlämningsuppgifter, PM och uppsatser. Examinationen på kurser sker i form av skriftliga prov, seminarier och inlämningsuppgifter. På genomgångna kurser ges betyget "underkänd", "godkänd" eller "väl godkänd".
Examen
Programmet leder till masterexamen med informationssystem som huvudområde. För masterexamen krävs 120 högskolepoäng, varav 60 högskolepoäng i huvudområdet inklusive ett självständigt arbete (examensarbete) om 30 högskolepoäng.
Övriga föreskrifter
Utbildningen ger behörighet till forskarutbildning i informationssystem.
Studieplan
- Studieplan giltig från och med höstterminen 2025
- Studieplan giltig från och med höstterminen 2024
- Studieplan giltig från och med höstterminen 2022, version 2
- Studieplan giltig från och med höstterminen 2022, version 1
- Studieplan giltig från och med höstterminen 2021
- Studieplan giltig från och med höstterminen 2019, version 2
- Studieplan giltig från och med höstterminen 2019, version 1
- Studieplan giltig från och med höstterminen 2017
- Studieplan giltig från och med höstterminen 2016, version 2
- Studieplan giltig från och med höstterminen 2016, version 1
- Studieplan giltig från och med höstterminen 2015
- Studieplan giltig från och med höstterminen 2014
- Studieplan giltig från och med höstterminen 2013, version 2
- Studieplan giltig från och med höstterminen 2013, version 1
- Studieplan giltig från och med höstterminen 2011