Sara Skoog Waller

Presentation

Sara Skoog Wallers nuvarande forskning handlar huvudsakligen om eftervåld, det vill säga det våld som kan fortsätta i olika former långt efter att en kvinna lämnat en våldsutövande partner, och som kan upprätthållas och förstärkas genom samhällets responser och icke-responser.

I sin forskning lyfter Sara Skoog Waller fram att det strukturella och systemrelaterade våldet som kvinnor kan erfara efter separationen från en våldsutövande man kan förstås som en förlängning av mannens våld mot kvinnan i relationen. Det handlar särskilt om våld i vårdnads-, boende och umgängestvister, om att tvingas leva med olika typer av skyddsinsatser och om ett samhälle som inte begränsar förövares möjligheter att fortsätta utöva våld och makt trots att kvinnan gjort allt hon kunnat för att våldet ska upphöra.

Sara pekar på att samhällets responser på kvinnors våldsutsatthet, berättande och motstånd mot fortsatt våld innehåller liknande mekanismer som mannens våld i relationen. Myndigheter och rättsväsende kan bidra till att fortsatt begränsa kvinnans frihet och handlingsutrymme, tillgång till sociala sammanhang och identitet samt befästa en livssituation där förövaren fortsätter vara ständigt närvarande även i sin bortavaro och där kvinnan berövas möjlighet att skydda sig själva och eventuella barn.

Sara har föreslagit begreppet ensamgörande för att beskriva hur kvinnor aktivt görs socialt och existentiellt ensamma genom det relationella och strukturella våldet. Sara undersöker eftervåld i projekt 2 och 3 som beskrivs nedan och använder såväl kvalitativa som kvantitativa metoder i sin forskning.

Intervju i kunskapsbanken med Sara Skoog Waller: "Kvinnor görs ensamma med fortsatt våld efter separation"

Forskningsprojekt

1) En egen plats – stadigvarande boende för våldsutsatta
Ett tvärdisciplinärt treårigt forskningsprojekt indelat i tre delstudier. Genom en större enkätstudie och en intervjustudie med kvinnor som behövt lämna sina hem på grund av våld undersöks hur kvinnorna erfar vägen till stadigvarande boende, samt vilken betydelse olika boendelösningar har för våldsutsattas platsidentitet, hälsa och livskvalitet. Projektet kommer även, genom en följeforskningsansats, bidra till utveckling av kommuners riktlinjer, arbetssätt och samverkansformer för att stärka våldsutsattas tillgång till stadigvarande boende. Hur kommuners lokala riktlinjer förhåller sig till gällande rätt och hur den tillämpas i den praktiska praktiken undersöks. Särskilt fokus kommer ägnas åt hur barnrättsperspektivet beaktas. 

Tidsperiod: 2024–2026
Finansiär: Forte etableringsbidrag (3,6 miljoner)

2) Eftervåld och hälsa
Forskningsprojektet "Eftervåld och hälsa" syftar till att kartlägga och undersöka utsatthet för eftervåld bland kvinnor som utsatts för våld i en tidigare relation. Mer specifikt är studiens syfte att undersöka vilka uttryck eftervåld kan ha, om det går att identifiera markörer i våldet under relationen som predicerar senare eftervåld, vilka konsekvenser eftervåldet får för kvinnors hälsa, samt för kvinnors och deras eventuella barns livsvillkor och säkerhet. Särskilt fokus ligger på kvinnors erfarenheter av hur eftervåld möjliggörs och hindras genom samhällets responser i form av exempelvis bemötande, stöd och skydd samt i samband med olika rätts- och myndighetsprocesser och beslut.

Projektet syftar även till att undersöka vilka möjligheter till stöd och behandling som erbjudits kvinnorna och deras eventuella barn, samt vilka hinder för stöd och behandling som funnits. Vidare syftar projektet till att undersöka hur myndighetspersoner från exempelvis socialtjänst, polis och tingsrätt resonerar kring kvinnors och barns möjligheter att bli fria från våld och eftervåld, vilka hinder de beskriver och vilka åtgärder de anser behövs för att begränsa mäns våld och eftervåld samt myndighetspersoners förutsättningar i arbetet med mäns våld mot kvinnor med avseende på perspektiv på och kunskap om mäns våld mot kvinnor samt rutiner och resurser på arbetsplatsen.

Tidsperiod: 2022–2025
Finansiär: Nationellt centrum för kvinnofrid, Uppsala universitet

3) Befolkningsundersökningen Våld, hälsa och livsutfall 

Befolkningsundersökningar ger kunskap om hur våldets omfattning och konsekvenser förändras över tid. De utgör också ett underlag för att utvärdera insatser mot våld och är centrala för Sveriges arbete med internationella åtaganden, exempelvis Europarådets konvention om att förebygga och bekämpa våld mot kvinnor och våld i hemmet.

År 2014 genomförde NCK studien "Våld och Hälsa", en befolkningsstudie som kartlade kvinnors och mäns erfarenheter av våld och kopplingen till hälsa. Resultaten visade bland annat att en fjärdedel av den vuxna befolkningen hade utsatts för allvarligt våld någon gång i livet och att våldsutsatthet medför sämre hälsa. Sedan dess har ingen motsvarande studie genomförts i Sverige.

Nu följer NCK upp med en ny befolkningsstudie. Syftet är att undersöka våldsutsatthet i den vuxna befolkningen och hur detta relaterar till individers fysiska, mentala och sociala hälsa samt livsutfall. Projektet startade 2025 och förväntas pågå till 2028. Det involverar forskare och specialister från flera discipliner och har som mål att ge ny och uppdaterad kunskap om våldets omfattning och uttryck som kan ligga till grund för framtida forskning, insatser och policy. En slutrapport förväntas lämnas till uppdragsgivaren i slutet av 2027. En viktig del av projektet är också samverkan med andra myndigheter, civilsamhälle och akademin samt att sprida kunskapen till allmänheten.

Data samlas in genom en populationsbaserad enkätstudie med ett representativt urval av personer i Sverige. Enkätdata kombineras med registerdata för att möjliggöra fördjupade analyser av våldets långsiktiga konsekvenser.

Tidperiod: 2025-2028

4) Responding to gender-based violence at the open preschool: Evaluating a co-designed training and intervention program

Forskningsprojektet syftar till att utvärdera en insats där pedagoger på öppna förskolan får utbildning om våldsutsatthet för att kunna hålla gruppdiskussioner med föräldrar. Insatsen har utvecklats av forskare i samarbete med kvinnor med erfarenheter av våld samt personal från bland annat öppna förskolor, Nationellt Centrum för Kvinnofrid och socialtjänsten.

Projektet kommer att undersöka hur insatsen påverkar pedagogers och föräldrars kunskap och attityder om våld och om stödverksamheter samt kvinnors upplevelser av socialt stöd och egenmakt. För att utvärdera effekter på systemnivå kommer informations- och hjälpsökande att jämföras mellan områden där insatsen genomförs och områden där det inte genomförs.  Mäns våld mot kvinnor är ett utbrett problem som orsakar betydande lidande och kostnader för individer och för samhället i stort. Att utsättas för våld under graviditeten innebär risker för det ofödda barnet, och att uppleva våld mot en förälder kan ha långvariga konsekvenser för barn. Ett flertal barriärer försvårar hjälpsökande och tillgång till stöd för våldsutsatthet, exempelvis stigma och negativt bemötande. Insatser som syftar till att minska acceptans för våld och skadliga normer, främja tillgången till stöd, och stärka sociala nätverk kan vara effektiva för att förebygga våld.

Vår egen preliminära forskning visar att öppna förskolan har potential att nå barn och föräldrar som är isolerade och spela en viktig roll i att förebygga våld och öka tillgången till stöd, men att det krävs utbildning och resurser till personalen.Insatsen som undersöks i projektet kan öka beredskapen att bemöta våldsutsatthet bland personal på öppna förskolan. Det kan främja medvetenhet och bidra till att motverka negativa attityder och stigma mot våldsutsatta i samhället, stärka lokala stödnätverk, och främja hjälpsökande. Om insatsen visar sig vara effektiv kan den skalas upp och genomföras av öppna förskolor i hela Sverige samt potentiellt tillämpas inom andra verksamheter.

Tidsperiod: 2025-2028 

Finansiär: Vetenskapsrådet

5) Långvarig smärta hos kvinnor utsatta för våld i nära relationer

Våld i nära relationer och särskilt mäns våld mot kvinnor är i likhet med långvarig smärta ett stort samhälls- och folkhälsoproblem med långtgående konsekvenser. Genom projektet ges en djupare förståelse för vilken betydelse långvarig smärta och professionellas beaktande av smärtan som en konsekvens av våldsutsatthet har för kvinnor som utsatts för våld. Dessutom undersöks vilka möjligheter, hinder, behov och önskemål som finns för att förbättra kartläggning och behandlingsmöjligheter av smärttillstånd hos personer med erfarenhet av våldsutsatthet.

Målet med projektet är att ta fram konkreta förslag på hur långvarig smärta kan kartläggas och behandlas för kvinnor med erfarenhet av våldsutsatthet, samt hur smärttillstånd bör beaktas i behandling av andra symptom hos våldsutsatta kvinnor.

Tidperiod: 2024-2026 

Finasiär: Familjens Kamprads stiftelse 

Andra forskare som ingår i projektet/projekten

Projekt 1: Ola Nordhall, fil.dr och lektor i psykologi, Candice Ståhl, jurist och universitetsadjunkt i juridik, och Igor Knez, professor i psykologi, samtliga vid Högskolan i Gävle. Projektgrupp vid Länsstyrelsen Gävleborg: Klara Westerlund och Erika Eklund, Länsstyrelsen Gävleborg, Emelie Printz, Gävle kommun. Projekt 2: Carolina Överlien, professor i genusrelaterat våld och hälsa, Nationellt centrum för kvinnofrid, Uppsala universitet, Susanne Mattsson, universitetsadjunkt vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Uppsala universitet. Projekt 3. Marcus Lindskog, forskare, Carolina Överlien, professor i genusrelaterat våld och hälsa, Everett Christensen, doktorand, Agnes Hellgren, projektkoordinator, Sara Jakobsson, utredare, Annika Töyrä, utredare. Samtliga vid Nationellt centrum för kvinnofrid, Uppsala universitet.  Projekt 4: Georgina Warner, forskare vid Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet. Projekt 5: Hanna Li Kusterer, universitetslektor, institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet. David Hallman, professor, docent i arbetshälsovetenskap, Med. Dr, Högskolan i Gävle. 

Publikationer i urval:

Kusterer, H. L., Gallardo, M., & Skoog Waller, S. (2026). Samverkan och interorganisatoriskt lärande. I T. Malm, A. Schoug, & S. Andersson (Red.), Organisationspedagogik: Teorier, begrepp och forskningsexempel (ss. 311–339). Studentlitteratur.

Skoog Waller, S. (2026). Eftervåld. I E. Sinisalo & L. Moser Hällen (Red.), Våld i nära relationer: socialt arbete i forskning, teori och praktik (2 uppl., ss. 138–156). Liber.

Skoog Waller, S. & Forinder, U. (2025). Speaking Through Silence: The Lonelification at the Core of Domestic Abuse. Violence Against Women. 

Kusterer, H. L., Skoog Waller, S., & Jordal, M. (2023). Samverkan och arbetssätt för att motverka kvinnlig könsstympning : Följeforskning av ett lokalt utvecklingsprojekt. Gävle: Högskolan i Gävle. 

Skoog Waller, S. (2022). Utan mig är du helt ensam: kvinnors levda erfarenheter av omgivningens och samhällets ensamgörande i spåren av mäns våld och eftervåld. Gävle: Högskolan i Gävle. 

Skoog Waller, S., Kusterer, H., Halin, N. & Trygged, S. (2021). Våldsprevention genom Huskurage: Utvärdering och följeforskning av en förebyggande insats i Gävle kommun 2020. Gävle: Gävle University Press. 

Skoog Waller, S., & Wikman, S. (2019). Measuring gender differences in exposure to domestic abuse in Sweden – taking account of coercive control, impact of violence and patterns over time. In 47th annual conference, European group for the study of deviance and social control, 4–6 September 2019, Can Batlló, Barcelona. 

Skoog Waller, S., Wikman, S., & Langeborg, L. (2018). Measuring gender differences in exposure to domestic abuse – taking account of coercive control, impact of violence and patterns over time. I Viktimologisk forskarkonferens 2018, 20 november 2018, Stockholm.

Skoog Waller, S., & Langeborg, L. (2018). ”Jag önskar att dom hade trott mig”: En kartläggning av våld i nära relationer i Gävle kommun 2017. Gävle: Gävle kommun; Gävle University Press. s 96. (FOU-rapport 49).