Bridging the Gap – En modell för att erbjuda fysioterapi i skolmiljö för barn med DCD

Grundinformation
- Finansiär: Projektet finansieras av Vetenskapsrådet och Gillbergska Stiftelsen. Samarbetet med Region Gotland finansierades av Innovation System Gotland.
Om Bridging the Gap
Developmental Coordination Disorder (DCD) är ett neuropsykiatriskt tillstånd som drabbar 5–6 % av alla barn. DCD påverkar motoriska färdigheter på ett sätt som begränsar barns delaktighet - hemma, i skolan och på fritiden. Utan tidigt och anpassat stöd löper barn med DCD en ökad risk för både fysisk och psykisk ohälsa samt nedsatt välbefinnande. Trots detta saknar många skolbarn i Sverige idag tillgång till fysioterapi.
Traditionellt ges fysioterapi individuellt. Internationellt växer dock stödet för att betrakta DCD som ett kroniskt tillstånd, där fokus för insatserna ligger på att främja delaktighet, stärka barnets och familjens tilltro till sin förmåga att hantera tillståndet och förebygga negativa konsekvenser i stället för att bota. Stegrade, tvärprofessionella och tvärsektoriella modeller som fokuserar på delaktighet rekommenderas – men sådana arbetssätt har ännu inte prövats i svenska skolor.
Syftet med ”Bridging the Gap” är därför att utveckla och testa en modell för att erbjuda fysioterapi i skolmiljö för barn med DCD, med stöd av UK Medical Research Council (MRC) ramverk för komplexa interventioner. Vårt övergripande mål är att öka tillgången till fysioterapi för barn med DCD och stärka deras möjligheter att delaktighet i skolaktiviteter.
Utveckling av interventionen
I den första fasen av projektet är syftet att kartlägga nuläget, identifiera behov och bygga en teoretisk grund för interventionen.
Som en del av det internationella initiativet ”IMPACT for DCD” har vi genomfört en enkätundersökning bland föräldrar för att undersöka hur DCD påverkar barn och familjer. Vi studerar också skol- och vårdpersonals kunskap om DCD och genomför en systematisk litteraturöversikt för att kartlägga beteendeförändringstekniker som används i insatser som effektivt främjar delaktighet i fysisk aktivitet bland barn med kroniska sjukdomar eller neuropsykiatriska tillstånd.
Parallellt har vi bidragit till utvecklingen av en skolbaserad fysioterapimodell som bygger på tvärprofessionell och tvärsektoriell samverkan samt en stegrad struktur med insatser på olika nivåer utifrån barnets behov. Vi har även utvärderat ett projekt i Region Gotland där en fysioterapeut arbetade enligt denna modell i skolmiljö under ett läsår.
Anpassning och testning av interventionen
I nästa fas av projektet kommer vi att anpassa och testa och anpassa intervention för svenska förhållanden. Vi kommer att identifiera hinder och möjliggörare för implementeringen och undersöka hur modellen kan anpassas till svenska skolor och hälso- och sjukvårdssystem. Vi planerar också att utvärdera hur modellen uppfattas som av barn, familjer och yrkesverksamma, och om den bedöms som användbar och relevant.
Varför detta är viktigt
Projektet syftar till att utveckla en ny modell för hur stöd till barn med DCD organiseras inom skolan och hälso- och sjukvården. Genom att erbjuda fysioterapeutiska insatser i skolmiljön kan vi nå barn som idag saknar tillgång till stöd, och skapa förutsättningar för tidigare och mer jämlik tillgång till insatser. Målet är att främja barns hälsa, välbefinnande och lärande, minska ojämlikheter och stärka förutsättningarna för en god utveckling på både kort och lång sikt.
Projektmedlemmar
Projektledare: Kine Johansen
Projektmedlemmar: Karin Fängström, Filipa Sampaio, Michael Wells, Martin Karlberg, Magdalena Långhammar, Chantal Camden