AIM

Logga DeCiDE

Grundinformation

  • Finansiär: Programmet finansieras genom bidrag från Vetenskapsrådet till U-CARE.

Om AIM

AIM är ett forskningsprogram med det övergripande syftet att främja en mer jämlik tillgång till hälso- och sjukvård genom att arbeta med hälsans bestämningsfaktorer. Hälsans bestämningsfaktorer är icke-medicinska faktorer (t.ex. utbildning, sysselsättning, exponering för föroreningar och inkomstnivå) som är förknippade med en ökad förekomst av fysiska och psykiska hälsotillstånd och som kan utgöra hinder för tillgång till hälso- och sjukvård.

Överlevnad efter cancer och dess hälsans bestämningsfaktorer bland barn med migrationsbakgrund: en systematisk litteraturöversikt

Även om överlevnaden vid barncancer har förbättrats avsevärt under de senaste decennierna tack vare framsteg inom behandling och uppföljande vård, har inte alla barn haft samma möjlighet att dra nytta av denna utveckling. Migration kan ses både som en konsekvens av hälsans bestämningsfaktorer och som en bestämningsfaktor i sig. Barn med erfarenhet av migration kan därför möta flera sammanlänkade hinder, så som språkbarriärer, kulturella missförstånd, begränsade stödnätverk, bristfälliga boendeförhållanden och ekonomisk utsatthet. Tillsammans kan dessa faktorer leda till fördröjd diagnos, utmaningar i behandlingen och sämre behandlingsutfall.

Syftet med denna systematiska översikt är att undersöka överlevnaden vid barncancer hos barn (0–19 år vid diagnos) med migrationsbakgrund, jämfört med barn utan migrationsbakgrund. Studien syftar också till att undersöka eventuella kopplingar mellan sociala bestämningsfaktorer och överlevnad vid barncancer.

Resultaten kommer att sammanställas för att identifiera mönster vid överlevnad och undersöka möjliga samband med hälsans bestämningsfaktorer. Om tillräckligt jämförbara data finns tillgänglig kommer en metaanalys genomföras för att ta fram en sammanvägd skattning av skillnader i överlevnad mellan barn med och utan migrationsbakgrund.

Projektledare: Professor Louise von Essen

Projektmedlemmar: Docent Joanne Woodford, postdoktor Vian Rajabzadeh, professor David Richards, professor Arja Harila-Saari, forskningsassistent Abla Sami

Projekt om hälsans bestämningsfaktorer och psykisk hälsa i Ghana

Bakgrund

Det finns ett behandlingsgap mellan antalet personer som upplever psykisk ohälsa och antalet som får behandling. Insatser för att minska detta gap har traditionellt fokuserat på att öka tillgången till psykologisk och läkemedelsbaserad behandling. Dessa insatser bygger på antagandet att behandlingsgapet finns eftersom många människor saknar tillgång till effektiv behandling, och att en ökad tillgänglighet till behandling skulle göra det möjligt för fler att få vård och därmed minska gapet.

Även om en ökad tillgång till behandling har varit betydelsefull har det blivit allt tydligare att behandling i sig inte är tillräckligt för att minska bördan av psykisk ohälsa. I många kontexter fortsätter människor att uppleva psykisk ohälsa som är nära kopplad till fattigdom och andra ogynnsamma socioekonomiska förhållanden. Även när behandling finns tillgänglig väljer vissa individer att inte söka vård eftersom de uppfattar att orsaken till deras lidande ligger i dessa ogynnsamma socioekonomiska förhållanden och därför inte ser behandling som en tillräcklig eller ändamålsenlig lösning.

Det finns en växande insikt om att förbättrad psykisk hälsa och en vård som bättre kan möta människors behov kräver att hänsyn tas till hälsans bestämningsfaktorer. Kunskapsunderlaget för insatser som riktar sig mot dessa faktorer är dock fortfarande begränsat, särskilt i låg- och medelinkomstländer, däribland Ghana.

Projektets delstudier

Projektet syftar till att möta dessa kunskapsluckor genom fyra sammanlänkade studier.

Den första studien var en systematisk litteraturöversikt och metaanalys som undersökte förekomsten av ångest- och depressionssyndrom samt symtom på ångest och depression, liksom hälsans bestämningsfaktorer som potentiellt kan vara förknippade med förekomsten av dessa tillstånd i Ghana.

Den andra studien var en nätverksanalys som undersökte samband och klusterbildningar mellan negativa livserfarenheter, psykiska symptom och hjälpsökande beteenden hos ungdomar och vuxna i Ghana.

Den tredje studien är en kvalitativ studie som använder reflexiv tematisk analys för att undersöka hur yrkesverksamma inom psykisk hälsa ser på betydelsen av hälsans bestämningsfaktorer på hälso- och sjukvårdens utformning och genomförande.

Den fjärde studien är en kvalitativ studie som använder ramverksanalys och ramverket Consolidated Framework for Implementation Research (CFIR), för att undersöka synen på hinder och möjliggörande faktorer hos personer som potentiellt skulle kunna implementera screening av hälsans bestämningsfaktorer inom den psykiatriska vården i Ghana.

Doktorand: Victoria Awortwe (Uppsala universitet)

Huvudhandledare: Professor Meena Daivadanam (Uppsala universitet)

Biträdande handledare: Professor Erik MG Olsson (Uppsala universitet), docent Joanne Woodford (Uppsala universitet), universitetslektor Samuel Adjorlolo (University of Ghana)