Projekt om socioekonomiska faktorer och psykisk hälsa i Ghana

Bakgrund

Det finns ett gap mellan antalet personer som upplever psykisk ohälsa och antalet som får behandling. Försök för att minska detta gap har traditionellt fokuserat på att öka tillgången till psykologiska och medicinska behandlingar. Dessa försök bygger på antagandet att behandlingsgapet existerar eftersom många människor saknar tillgång till effektiv behandling, och att en ökad tillgänglighet till behandling skulle göra det möjligt för fler att få vård och därmed minska gapet.

Samtidigt som den ökade tillgången till behandling har varit gynnsam, har det blivit allt tydligare att behandling i sig inte är tillräckligt för att minska bördan av psykisk ohälsa. I många sammanhang fortsätter människor att uppleva psykiska besvär som är nära kopplade till fattigdom och andra ogynnsamma socioekonomiska förhållanden. Även när behandling finns tillgänglig väljer vissa individer att inte söka vård eftersom de uppfattar att orsaken till deras lidande ligger i dessa socioekonomiska omständigheter och därför inte ser behandling som en tillräcklig lösning.

Det finns en växande insikt om att förbättringar av den psykiska hälsan och vårdens förmåga att möta människors behov kräver uppmärksamhet på de socioekonomiska faktorer som är kopplade till psykisk hälsa. Kunskapsunderlaget för åtgärder som riktar sig mot dessa faktorer är fortfarande begränsat, särskilt i låg- och medelinkomstländer, däribland Ghana.

Projektets delstudier

Projektet syftar till att möta dessa kunskapsluckor genom fyra sammanlänkade studier. Den första studien använde en systematisk litteraturöversikt och metaanalys för att undersöka förekomsten av ångest- och depressionssyndrom samt ångest- och depressionssymtom hos vuxna i Ghana, liksom socioekonomiska och demografiska faktorer som potentiellt kan vara sammankopplade.

Den andra studien använde nätverksanalys för att undersöka samband och klusterbildningar mellan negativa livserfarenheter, psykiska symtom och hjälpsökande beteenden hos ungdomar och vuxna i Ghana.

Den tredje studien är en kvalitativ studie som använder reflexiv tematisk analys för att förstå hur yrkesverksamma inom psykiatrisk och psykisk hälsovård uppfattar de socioekonomiska faktorernas påverkan på vårdens utformning och genomförande.

Den fjärde studien är en kvalitativ studie som använder ramverksanalys och ramverket Consolidated Framework for Implementation Research (CFIR), för att undersöka synen på hinder och möjliggörande faktorer hos personer som potentiellt skulle kunna införa screening av socioekonomiska faktorer inom den psykiatriska vården i Ghana har för.