Dialog om resultatet av klassrumsnära forskning

Tre forskningsprojekt med olika didaktiska ingångar i skolans litteratur-, matematik och naturvetenskapsundervisning presenterades när forskargruppen RUF bjöd in till resultatdialog tidigare i veckan. Studierna har genomförts av lärare och kommunlektorer i tätt samarbete med universitetets forskare.

I den nationella verksamheten ULF – Utbildning, Lärande, Forskning – går skolhuvudmän samman med Sveriges alla lärosäten med lärarutbildning. Genom att bedriva praktiknära forskning i samverkan tar man ett gemensamt ansvar för skolans utveckling. Vid Uppsala universitet bedrivs verksamheten via forskargruppen RUF, som består av forskare vid universitetet och lektorer i omgivande kommuner med ULF-avtal. Karin Eriksson Johansson, områdesansvarig på Uppsala kommun, talade inför dagens presentationer:

– Vi ska arbeta med skolans vetenskapliga grund, och här är ULF en pusselbit. ULF har styrkor i både arbetssättet, spridningen av kunskap och i den forskning som blir resultatet. Det är ju frågor direkt från våra verksamheter som fångas upp och blir praktiknära forskning tillsammans, i samverkan mellan lärosäte och verksamma i skolorna. Ett forskningsresultat kan få jättebra spridning via till exempel deltagande lärare, men värdet kan också finnas i stötandet och blötandet - det som kanske inte riktigt ”blev nåt” men ändå fortsatte att vara något.

Något blev det bevisligen av de tre genomförda ULF-projekt som pågått under hösten 2025 och våren 2026:

• Läsning som stör och berör - Enköpings, Tierps, Uppsala och Östhammars kommun i samverkan med Uppsala universitet
• Meningsfull matematik - Enköpings, Uppsala och Östhammars kommun i samverkan med Uppsala universitet
• Undervisning för att utveckla elevers förståelse av komplexa samband i naturvetenskap (STEPS) - Enköpings, Knivsta, Tierps och Uppsala kommun i samverkan med Uppsala universitet

Sambandsvävar som verktyg i naturvetenskapsundervisningen

I projektet STEPS har lärare och kommunlektorer provat att använda så kallade sambandsvävar i högstadiets och gymnasiets naturvetenskapsundervisning. Syftet är att se om det visuella verktyget kan hjälpa elever att förstå relationerna mellan olika biologiska system. I högstadiet har man koncentrerat sig på lektioner i genetik och relationerna inom en cell kopplat till ärftlighet. I gymnasiet har det handlat om fysiologi och sambanden mellan matspjälkning, cirkulation och andningssystemet.

– Vi lektorer och medforskande lärare i gruppen började med att sätta oss ned och själva försöka skapa sambandsvävarna. På gymnasienivå var det jätteutmanande, för vävarna blir så lätt stora och komplexa. Men så har vi utvecklat en idé, planerat interventioner i undervisningen och genomfört dem tillsammans med eleverna, berättar Sofie Mellberg, lektor i gymnasiet på Uppsala kommun.

Tillsammans med Angelica Friberg och Sara Fahlén, grundskolelektorer i Uppsala respektive Tierps kommun, står hon för projektets vetenskapliga ledning. Utifrån observationer och ljudupptagningar i klassrummet samt för- och eftertester med eleverna kan de dra flera slutsatser.

– Eleverna i högstadiet fick först konstruera egna sambandsvävar vilket de klarade fint, men när de skulle använda vävarna för att svara på ganska komplexa frågor verkade de istället utgå från sig själva och den kunskap de redan hade. Där kanske vi tvingas tänka om och se om vi kan hitta sätt att styra dem lite grann. I gymnasiet såg vi konsekvenser av de nya kursplanerna, där ämnesinnehållet fått en ny ordning. Det försvårade elevernas systemtänk, eftersom de saknade vissa förkunskaper.

– Överlag såg vi att eleverna verkligen använde sig och hade stöd av sambandsvävarna. Jag tror att bildstödet både hjälper dem att se samband och gör att de lättare kan formulera sig och resonera med varandra. Men vi är inte klara!

STEPS är ett av de tre forskningsprojekt som fått ULF-medel för studier under 2026-2028. Tack vare det kan i stort sett samma grupp lektorer och lärare göra vidare undersökningar av sambandsvävarnas möjligheter och begränsningar.

– I höst inleder vi STEPS 2.0. Vi behöver göra en lite djupare analys i de data vi redan har för att komma vidare. Vi vill också utveckla testerna och mätningen av elevernas systemtänk, säger Sara Fahlén.

Andrea Dahlkild