(O)Möjligheternas landsbygd? Om praktik och deltagande i rurala miljöer med ett funktionalitetsperspektiv

Tidsperiod:

1 januari 2017 – 31 december 2019

Projektledare:

Susanne Stenbacka

Projektdeltagare:

gunnel Forsberg, Cecilia Bygdell

Finansiär:

Formas

Bidragstyp:

Projektbidrag

Budget:

2 992 158 SEK

I detta projekt vill vi studera samspelet mellan landsbygd och funktionshinder. För att fördjupa kunskapen kring vad som skapar en inkluderande och hållbar landsbygd ställer vi frågor som ”vem är landsbygden planerad för” och ”hur påverkas relationen till landsbygden av kroppens funktionalitet”.Tyngdpunkten ligger på att förstå livsvillkor för människor med funktionsnedsättningar på landsbygden. Särskilt intresse ägnas åt hur funktionshinder möjliggör eller försvårar deltagande i sociala sammanhang och på vilket sätt den fysiska miljön påverkar vardagslivets utformning. Vi ställer också frågor om hur delar av vardagslivet så som arbetsmarknad, bostäder och transporter fungerar. Därutöver intresserar vi oss för om och i vilka sammanhang som landsbygd och funktionshinder diskuteras, om aktörer från landsbygdsorganisationer eller funktionshinderorganisationer driver frågor kring landsbygd med ett funktionshinderperspektiv, hur dessa frågor i så fall diskuteras, och hur företrädare för landsbygdkommuner arbetar med dessa frågor. Dessutom har vi ett intresse av att diskutera om ett funktionshinderperspektiv kan bidra till en ökad förståelse av landsbygden som livsmiljö.Projektet har en kvalitativ ansats. De metoder som ska användas är intervjuer individuellt och i grupp, observationer och egenskapade material som berättar om informanternas vardagsliv. Vi utför intervjuer med människor med funktionsnedsättningar som lever på landsbygden, men även med företrädare för intresseorganisationer och med företrädare för kommunala verksamheter med ansvar för och som har påverkan på vardagslivet för dem som lever med funktionsnedsättningar.Vi har som en uttalad avsikt att bedriva forskningen i dialog med informanterna. Vi tror att våra forskningsfrågor och metodavväganden kan utvecklas genom ett kommunikativt förhållningssätt, där informanterna uttryckligen förstås som medskapare av den empiriska kunskapen. Vi kommer att arrangera workshops med människor som lever på landsbygden, med intresseorganisationer och med företrädare för de kommuner som ingår i studien för att samtala om projektets genomförande och resultat. Målet med dessa workshops är både att kunna utveckla forskningsresultaten och att inspirera till arbete med att implementera funktionshinderperspektiv på landsbygden.Både landsbygd och funktionshinder förstås som mångfacetterade. Vi studerar fyra kommuner med skilda karaktäristika så som geografiska lägen, näringsliv och tradition av föreningsliv. Genom att dessutom studera två eller fler skilda funktionsnedsättningar, både ett för omgivningen väl synligt (så som exempelvis rörelsenedsättning) och ett mindre synligt (så som exempelvis neuropsykiatrisk funktionsnedsättning), har vi möjligheter att få en flerfaldig belysning av samspelet mellan landsbygd och funktionshinder.Teoretiskt utgår vi från en relationell syn på funktionshinder. Detta innebär att erfarenheten av att leva med en kropp med funktionsnedsättningar i samspel med en materiell och social omgivning skapar funktionshinder. I detta projekt innebär det att individers egna upplevelser av funktionsnedsättningar och landsbygden som livsmiljö i växelverkan skapar funktionshinder. Landsbygden förstår vi som bestående av 1) fysisk karaktäristika och sociala och ekonomiska processer, 2) idéer som vad landsbygden är och 3) praktiker i vardagslivet bland landsbygdens befolkning. Samtliga tre delar av landsbygden aktualiseras i projektet.Från landsbygdsforskningens sida har funktionshinderperspektiv inte varit framträdande i forskningen. Det saknas nätverk och diskussioner kring dessa frågor. Det finns därför ett behov av att skapa kontakt mellan forskare med intresse för rumsliga perspektiv och funktionshinder.Resultaten från projektet kommuniceras via artiklar i vetenskapliga tidskrifter, i populärvetenskapliga artiklar samt genom de workshops som kommer att hållas med intressenter i de utvalda kommunerna. Dessutom har projektet en vetenskaplig referensgrupp med vilken result