Koffein och ångest: en multimodal PET/fMRI-studie av paniksyndrom

Tidsperiod:
1 januari 2018 – 31 december 2024
Projektledare:
Andreas Frick
Projektdeltagare:
Gunnar Antoni, Johan Wikström, Mark Lubberink, Kurt Wahlstedt
Finansiär:
Vetenskapsrådet
Bidragstyp:
Projektbidrag
Budget:
4 200 000 SEK

Ångestsyndrom, såsom paniksyndrom, är handikappande och ofta kroniska psykiatriska tillstånd som drabbar upp till en tredjedel av alla vuxna. Kostnaden för ångestsyndrom i Europa uppskattas till 700 miljarder kr årligen, bl.a. i form av vårdkostnader och hög sjukfrånvaro. Nuvarande läkemedel ger symptomlindring för cirka två tredjedelar av behandlade, men återfall är vanliga, vilket pekar på behovet av nya behandlingsalternativ. För att nå dit krävs bättre kunskap om förändringar i hjärnan.Hjärnavbildningsstudier med funktionell magnetresonanstomografi (fMRI) har visat att ångestsyndrom karaktäriseras av överaktivitet i rädslorelaterade områden såsom amygdala. Utöver detta har studier med positronemissionstomografi (PET) påvisat förändringar i hjärnans kemiska signalöverföring, men dessa studier har huvudsakligen berört mekanismer för existerande läkemedel. För att utveckla nya behandlingsalternativ krävs istället studier på alternativa signalsubstanser som är inblandade i ångestsyndrom. En het kandidat är adenosin, som reglerar hjärnaktivitet bl.a. i amygdala genom receptorerna A1 och A2A.Bevis för en koppling mellan adenosinreceptorer och ångestsyndrom kommer från flera olika håll. Möss som inte uttrycker generna för A1 eller A2A receptorer har högre grad av ångestlikt beteende, och genetiska förändringar i samma gener hos människor ökar risken för paniksyndrom. Koffein blockerar A1 och A2A receptorer och ger i höga doser ångest. Individer med paniksyndrom har i regel en lägre tröskel för koffeinets ångestinducerande effekt, och samma genetiska förändringar som ökar risken för paniksyndrom ökar även känsligheten för koffeinets ångestgenererande effekt. Vidare verkar A1 och A2A receptorer komplementärt på nervaktiviteten i amygdala; A1 dämpar och A2A ökar nervaktiviteten i denna region. I linje med dessa fynd har ångestrelaterat beteende hos djur kopplats till minskad signalöverföring via A1 och ökad signalöverföring via A2A. Förändringar i adenosinreceptorernivåer hos personer med paniksyndrom skulle alltså kunna bidra till den ökade ångestbenägenheten och rädslorelaterade aktiviteten i amygdala vid detta tillstånd, och därmed utgöra en möjlig ny behandlingsmekanism för ångestsyndrom. Därför vill vi i detta forskningsprojekt undersöka eventuella förändringar i hjärnans adenosinreceptorer hos individer med paniksyndrom och om adenosinreceptorerna reglerar upplevd ångest och ångestrelaterad hjärnaktivitet. Projektet består av tre studier som beskrivs nedan och alla studier inkluderar samma 30 individer med paniksyndrom och 30 friska kontroller.Vi kommer i studie 1 att besvara frågan om det finns ett samband mellan paniksyndrom och förändringar i A1 och A2A receptorer. För detta syfte kommer adenosinreceptorerna att studeras med PET och jämföras mellan patienter och kontroller samt relateras till symptomsvårighet.För att kunna dra kausala slutsatser om adensoinreceptorernas roll i ångestsyndrom kommer vi i studie 2 låta deltagarna skatta upplevd ångest och förekomst av panikattacker under två experimentella betingelser: 1) blockad av A1 och A2A receptorer med koffein och 2) placebo. Den koffeinrelaterade ångestökningen och sambandet mellan ångestökning och adenosinreceptornivåer kommer att utvärderas och jämföras mellan patienter och kontroller.Utöver skattning av ångest kommer deltagarna vid samma tillfällen även utföra två ångestrelaterade uppgifter samtidigt som de genomgår fMRI för mätning av hjärnaktivitet. Koffein tycks öka ångestrelaterad aktivitet i amygdala, vilket tyder på att blockering av adenosinreceptorerna gör hjärnans rädslosystem känsligare för ångestrelaterad stimulering. Det är dock inte känt om individuella skillnader i adenosinreceptornivåer bidrar till känsligheten, eller om känsligheten är förändrad hos personer med paniksyndrom. I studie 3 kommer vi därför att relatera koffeininducerad ökning i ångestrelaterad amygdalaaktivitet till A1 och A2A receptorernivåer, samt jämföra ökningen mellan patienter och kontroller.Sammantaget kommer projektet att ge en bred bild av adenosin A1 och A2A receptorer och dess roll i paniksyndrom. Om vi kan fastställa ett samband mellan paniksyndrom och adenosinreceptorer, och att adenosinreceptorernivåer påverkar ångestrelaterad hjärnaktivitet och upplevd ångest innebär det ett stort framsteg och goda möjligheter att gå vidare med att utveckla välbehövliga nya behandlingsmetoder för handikappande ångestsyndrom.