Domstolar som garant för en individ- och behovsanpassad äldreomsorg?
- Tidsperiod:
- 1 januari 2020 – 31 maj 2027
- Projektledare:
- Karin Leijon
- Projektdeltagare:
- Linda Moberg
- Finansiär:
- Forte
- Bidragstyp:
- Oklassificerat
- Budget:
- 6 000 000 SEK
Att enskilda kan vända sig till domstolar för att överklaga myndighetsbeslut, t.ex. avslag gällande äldreomsorgsinsatser, är grundläggande i en demokratisk rättsstat. Förvaltningsdomstolarna i Sverige har en särskilt viktig roll när det gäller bedömningen av enskildas rätt till offentliga omsorgsinsatser eftersom de inte bara har makt att upphäva beslut – de kan också ersätta det med ett nytt. Det innebär att domstolen kan slå fast att en individ har rätt till t.ex. särskilt boende, trots att hen nekats detta av socialnämnden. För svensk äldreomsorg innebär detta att förvaltningsdomstolarna kan förstås som den yttersta garanten för behovsprincipens förverkligande. I forskningsdebatten har dock domstolars roll i denna typ av ärenden problematiserats. För det första har forskare varnat för att överföra beslutandemakten till domare eftersom de saknar expertkompetens inom området. Ytterligare ett argument emot är att domstolar inte är lämpade att fatta beslut om välfärdsinsatser eftersom det också innebär att de indirekt påverkar resursfördelning av offentliga medel, en fråga som kritikerna menar bör avgöras av folkvalda politiker. Vilka beslut domstolar fattar i dessa typer av mål har med andra ord stor betydelse inte bara för den enskildas rätt till insatser utan också för den sociala omsorgens utformning och finansiering. Kunskapen om hur domstolar agerar när de avgör tvister mellan staten och enskilda inom ramen för sociala omsorgsinsatser är dock begränsad. I vilken utsträckning ändrar domstolar socialnämnders beslut? Hur går domarna till väga när de bedömer individens behov av t.ex. äldreomsorg? Syftet med detta projekt är därför att belysa domstolarnas roll i att avgöra enskildas rätt till äldreomsorg samt bringa klarhet i diskussionen om domstolars lämplighet att fatta denna typ av beslut. Empiriskt syftar studien till att bidra med den första kompletta kartläggningen av domstolarnas hantering av överklagade beslut inom äldreomsorgens område.