Internationell adoption och psykisk hälsa. Att förstå och motverka självmord bland utlandsadopterade

Tidsperiod:

1 januari 2026 – 31 december 2029

Projektledare:

Clara Iversen

Projektdeltagare:

Mattias Strand, Tobias Hübinette

Finansiär:

Forte

Bidragstyp:

Projektbidrag

Budget:

4 931 000 SEK

FrågeställningI över 20 år har kvantitativ registerforskning gång på gång kommit fram till att landets över 60 000 utlandsadopterade är en hårt drabbad grupp vad gäller psykisk ohälsa och social problematik och inte minst suicidförsök och fullbordad suicid. Trots att överrisken är närmast fyrfaldig i jämförelse med genomsnittet och än högre än så när de utlandsadopterade jämförs med grupper som sina syskon som är biologiska barn till adoptivföräldrarna, personer som har växt upp med samma socioekonomiska bakgrund samt invandrare och barn till invandrare samt så har hälso- och sjukvården hittills inte förmått att möta upp denna kraftiga överrepresentation.År 2003 lyfte en statlig adoptionsutredning fram behovet av ett skapa ett kunskaps- och kompetenscentrum om adoption som skulle arbeta nära hälso- och sjukvården och med hänvisning till den kraftigt förhöjda suicidrisken inom gruppen men rekommendationen hörsammades inte av den dåvarande regeringen. För närvarande pågår Adoptionskommissionens utredning som tillsattes 2021 för att utreda förekomsten av oegentligheter inom den internationella adoptionsverksamheten och dess slutbetänkande ska redovisas till regeringen i juni 2025. I direktivet ingår också att komma med förslag på hur samhället och särskilt hälso- och sjukvården kan möta upp den höga förekomsten av psykisk ohälsa och suicidalitet bland utlandsadopterade.För att bidra till ett bättre suicidpreventivt stöd syftar detta projekt till att öka kunskapen om suicidalitet och utlandsadopterade bland relevanta yrkesgrupper genom att undersöka hur adopterades erfarenheter av psykisk hälsa och självmord relaterar till praktiker inom vård och ideella organisationer. Projektet är det första i sitt slag som försöker förstå och motverka den kraftigt förhöjda risken för självmord bland utlandsadopterade.Data och metodFör att kunna utgå från de utlandsadopterades egna erfarenheter i relation till en vårdkontext bygger projektet på tre olika typer av datakällor och analyser: 1) textanalys av texter i vid mening såsom självbiografier, dokumentärer, poddavsnitt och intervjuer i media där utlandsadopterade kommer till tals och som aktualiserar frågor om psykisk hälsa och självmord; 2) händelseanalys av hälso- och sjukvårdens utredningar av suicidfall som rör utlandsadopterade vilka har anmälts till Inspektionen för vård och omsorg (IVO); och 3) samtalsanalys av inspelningar av samtal som äger rum inom adoptionskompetent terapi. Allt material härrör från 2000 och framåt och handlar till allra största delen om samtida material.Samhällsrelevans och nyttiggörandeSverige är med över 60 000 internationella adoptioner sedan 1950-talet det land i världen som utan konkurrens härbärgerar allra flest utlandsadopterade per capita. Ett stort antal personer motsvarande minst 250 000 adoptivföräldrar, syskon som är biologiska barn till adoptivföräldrarna, partners och barn till adopterade är därför direkt berörda av projektet och dess frågeställningar. Stor vikt kommer därför att läggas vid att löpande kommunicera projektets resultat till de adopterade och deras närstående, att sprida resultaten till de yrkesgrupper som kommer i kontakt med adopterade via utbildningsinsatser samt att redovisa dem i form av en svenskspråkig rapport och artiklar i internationella vetenskapliga tidskrifter och antologier.GenomförandeProjektet äger rum under en treårsperiod och utförs av tre forskare vilka har tidigare erfarenhet av kvalitativ forskning om adoption och suicidprevention. Projektet genomförs i form av fyra arbetspaket varav de tre första har det gemensamt att de har fokus på datainsamling och analys (text-, händelse- och samtalsanalys) medan det fjärde arbetspaketet handlar om att utveckla och sprida av utbildningsresurser som äger rum via en svenskspråkig rapport, föreläsningar, informationsbroschyrer och workshops.