"Arbetarens" uppkomst: Sverige 1750–1900

Tidsperiod:

1 januari 2026 – 31 december 2029

Projektledare:

Karin Hassan Jansson

Projektdeltagare:

Anne Berg

Finansiär:

Vetenskapsrådet

Bidragstyp:

Projektbidrag

Budget:

5 916 000 SEK

Gruppen arbetare har spelat en central roll i det moderna samhällets historia och det finns mycket forskning om arbetarnas framväxt i skuggan av 1700- och 1800-talets ekonomiska förändringar och hur arbetarna senare gick samman och bildade fackföreningar och politiska föreningar. Men vilka var arbetarna, när dök de upp i historien och varför? De som studerat arbetarklassen skulle antagligen svara att det var de som arbetade för lön i ett kapitalistiskt system och att denna grupp uppstod med 1800-talets samhällsomdaningar. Det stämmer, men frågan rymmer fler dimensioner. Vad händer om vi närmar oss saken från ett kulturellt och begreppshistoriskt perspektiv? Vi vet att ordet arbetare använts sedan 1500-talet och att det under tidigmodern tid kunde inbegripa kvinnor och barn, men nästan inget om den förändring som ledde till att ordet kring sekelskiftet 1900 blivit mer eller mindre synonymt med manliga industriarbetare. Denna process har aldrig studerats empiriskt, men att kartlägga och förstå den är centralt för att vi ska förstå viktiga delar i det moderna samhällets framväxt.I detta projektanalyseras och förklaras framväxten av begreppet arbetare i Sverige cirka 1750–1900. Vi studerar hur termen arbetare (och besläktade ord, som arbetskarl, arbetsdräng, arbetskvinna, arbeterska etc) användes i olika sammanhang och frågar oss vilken betydelse de haft, vilka som inkluderats och uteslutits och hur detta förändrats. Vi använder källor från specifika arbetsplatser, statliga myndigheter, borgerlig press och arbetarrörelsen – sammanhang där begreppet arbetare förekom och användes på olika vis. För att förstå förändringsprocessen vill vi göra en intersektionell analys, som, förutom kön, även studerar aspekter som civilstånd, etnicitet, ålder, tillgång till egendom och anställningsform. Genom att placera användningen av begreppet arbetare i centrum för studien skapar vi ny kunskap av värde för såväl arbetarhistorien som bredare social- och kulturhistoriska forskningsfält.