Hur ord betyder: lärdomar från stora språkmodeller

Tidsperiod:

1 december 2025 – 31 december 2029

Projektledare:

Jessica Pepp

Projektdeltagare:

Pär Sundström, Dimitri Coelho Mollo, Bram Vaassen

Finansiär:

Vetenskapsrådet

Bidragstyp:

Projektbidrag

Budget:

4 536 000 SEK

Ställ rätt fråga och ChatGPT svarar: “Ibuprofen kan öka risken för magsår”. En läkare kan yttra detsamma. Det är naturligt att anta att läkarens och Chatgpt:s yttranden har samma betydelse. Men stämmer det?Tidigare forskning har huvudsakligen argumenterat på endera av två sätt kring denna fråga. Ett argument har varit att ChatGPT:s yttrande är betydelselöst eftersom ChatGPT saknar de mentala tillstånd som enligt vedertagna teorier krävs för att ett yttrande ska ha betydelse. Ett annat argument har varit att ChapGPT:s yttrande har samma betydelse som läkarens eftersom vedertagna teorier trots allt kan generera detta resultat.Det här projektet utforskar två möjligheter som inte har prövats i tidigare forskning. Det arbetar med en ”metodologisk antagonism” i det att de två tankelinjerna strider mot varandra. Projektet har två syften.Det första syftet är att pröva hypotesen att ChatGPT:s yttrande är meningsfullt men har en annan betydelse än läkarens. Ett skäl att ta denna möjlighet på allvar är att ChatGPT skiljer sig från oss både i hur systemet fungerar internt och i hur det är uppkopplat mot omgivningen och det är rimligt att anta att dessa faktorer är relevanta för vilka betydelser yttranden har.Det andra syftet är att arbeta från antagandet att läkarens och ChatGPT:s yttranden har samma betydelse och utarbeta en ny förklaring till detta. Specifikt ska vi pröva hypotesen att ChatGPT uttrycker samma betydelser som vi uttrycker, men inte i kraft av några bakomliggande mentala tillstånd som grundar dessa betydelser, utan i kraft av att ChatGPT har ”kvasi-mentala tillstånd” som liknar mentala tillstånd och som grundar dessa betydelser.Projektet fokuserar på grundforskningsfrågor inom språk- och medvetandefilosofi men berör även praktiska frågor om hur vi ska tolka artificiella system i våra yrkesmässiga och vardagliga interaktioner med dem. Kan vi anta att deras uttryck har ordbokens betydelser? Och vad rättfärdigar i så fall detta antagande?