Västerås (Västmanland), rådhusrättens protokoll 1720-1880

I Västerås rådhusrätts protokoll kan man hitta många uppgifter om kvinnor och mäns försörjningsaktiviteter. Flest aktiviteter hittar vi inom sub-datasetet handel. Därefter kommer administration, rättsskipning och myndighetsutövning samt hantverk och konstruktion.
Bland annat får vi veta att 14-åriga Stina och 18-åriga Maria kallades till rådmannen Graus klädesfabrik år 1742 för att spinna och att deras mor som var änka berättade för rätten att hon inte hade råd att försörja dem. Vi kan även hitta en ansökan från åkarhustrun Greta Bjurling år 1841 om att få baka och sälja spisbröd till behövande.

Västerås rådhusrätt var stadens högsta instans. Fram till år 1849 fanns kämnärsrätten som första instans under rådhusrätten. Efter det kom alla mål direkt till rådhusrätten. Domboken delades då upp i en serie för civilmål och en för brottmål.

Män och kvinnor samtalar på ett torg. I bakgrunden syns hästar.

Marknad i Västerås på 1800-talet.

Läs mer

Marie Ulväng, Carl Mikael Carlsson, Caroline Lindroth, & Maria Ågren, "Domböcker" i Jonas Lindström (red.), Fantastiska verb: hur man fångar uppgifter om kön och arbete, Västmanland 1720-1880 (Uppsala 2020).

Beskrivning av källunderlaget

Inom ramen för forskningsprojektet Gender and Work (GaW2) har försörjningsaktiviteter ur Västerås rådhusrätts protokoll från perioden 1720-1826 registrerats. Syftet har varit att skapa underlag för att studera försörjningsmönster, könsarbetsdelning och förändring i Västerås med omnejd under 1700- och 1800-talen.

  • Antal fall: 597
  • Antal aktiviteter: 2967
  • Antal ord källtext: 144 093
  • Källtroget transkriberat: Ja
  • Bilder av originalkällan i GaW: Nej
  • Registrerat av: Marie Ulväng och Sarah Vorminder

Läs dokumentationen kring källunderlaget (pdf) Pdf, 424 kB.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin