Johanssons grupp: Vår forskning
Påverkar biologisk myggkontroll (Bacillus thuringiensis var. israelensis: Bti) strukturen i terrestra näringsvävar?
Det mikrobiella medlet Bacillus thuringiensis var. israelensis (Bti) används världen över för att bekämpa myggor och andra bitande tvåvingar. Effekterna på icke-målarter är dock oklara och omdebatterade. Till exempel, hur påverkar det terrestra näringsvävar och deras interaktioner? Vi använder en näringsvävsbaserad metod för att utvärdera hur arter som inte direkt påverkas av Bti kan påverkas indirekt av förändringar i antalet målarter som påverkas av Bti-behandling. Vi kommer att använda moderna metoder (DNA-metabarkodning) i kombination med traditionella ekologiska metoder för att undersöka de potentiella effekterna av Bti-behandling på interaktioner inom näringsväven. Studien kommer att utföras i nedre Dalälven i centrala Sverige, där Bti har använts sedan 2002. Kommunikation med intressenter är en central del av studien.
Dalälven, här undersöker vi effekterna av Bti behandling på den biologiska näringsväven.
Bevarandebiologi i stadens dammar
Urbanisering har stora negativa effekter på biologisk mångfald och sammansättningen av ekologiska samhällen. Trots detta kan urbana miljöer överraskande nog hysa höga nivåer av biologisk mångfald. Huvudsyftet är att förstå hur artdiversitet och genetisk diversitet i ett nätverk av stadens dammar påverkas av miljövariabler, konnektivitet och effekter inom samhällsekologi. Traditionellt har artdiversitet och genetisk diversitet studerats separat, vilket är olyckligt eftersom stabilitet, motståndskraft och dynamik i biologiska system är kopplade till både genetiska och artbaserade komponenter. Målet är att fylla denna kunskapslucka genom att samla in och analysera egenskaper hos det akvatiska samhället och miljövariabler i stadens dammar.
Från Hyseni et al. (2021)
Potentiella effekter av klimatförändringar: från genotyp till samhällsnivå
I denna forskning försöker vi förstå hur framtida klimatförändringar kommer att påverka arter, populationer och samhällen. Vi gör detta genom att fokusera på genuttryck, livshistorieegenskaper, artinteraktioner och dynamiken i näringsvävar. Några av de frågor vi undersöker är: (1) Hur skiljer sig temperatur-anpassningar mellan arter och breddgrader? (2) Hur förändras djurens beteende i en varmare värld och hur påverkar detta till exempel kannibalism och predationshastighet? (3) Hur påverkar samhällsinteraktioner den förutsagda livshistorie-responsen som erhålls från laboratorieexperiment på enskilda arter?
Vår forskning är finansierad av Vetenskapsrådet, FORMAS, Carl Tryggers Stiftelse och Oscar och Lili Lamms Stiftelse.