Från ishus till växthus - förstå kopplingarna mellan klimatkatastrofer och storskalig magmatism genom tiderna
Stora magmatiska provinser bildas under exceptionella magmatiska förhållanden och står för de största utbrotten av lava på jorden.
Grundinformation
- Period: 2023-01-01 – 2026-12-31
- Budget: 3 826 000 kr
- Finansiär: Vetenskapsrådet
- Bidragstyp: Projektbidrag
Beskrivning
Många stora magmatiska provinser (Large Igneous Provinces - LIPs på engelska) kan kopplas till klimatkriser: till exempel Franklin LIP som bildades för 721 miljoner år sedan, samtida med den proterozoiska snöbollsjorden, eller de Sibiriska trapporna, bildade för 252 miljoner år sedan, samtida med den globala uppvärmningen och massutdöendena i slutet av Perm.
Trots decennier av forskning är de underliggande mekanismerna för dessa kopplingar fortsatt omtvistade. En av de mest provokativa hypoteserna menar att interaktion mellan magma och sediment i ytliga delar av jordskorpan kan frige flyktiga ämnen (på engelska volatiles) som kol, svavel, halogener, från sedimentära bergarter såsom anhydrit (CaSO4), halit (NaCl), kol (organiskt C), och karbonat (CaCO3). Om de frigjorda flyktiga ämnena hade nått atmosfären och haven kunde de ha orsakat störningar i globala kol- och svavelcykler, vilket skulle påverka både klimatet och jordens beboelighet.
Denna forskning syftar till att ta reda på de flyktiga ämnenas ursprung och öden under LIP-aktivitet genom att använda en ny experimentell och geokemisk metod. Experiment med interaktion mellan magma och sediment under högt tryck och hög temperatur kommer att kombineras med analys av flyktiga ämnen i experiment och naturliga LIP-prover.
Forskningen kommer att förbättra vår förståelse för hur LIP-magmatism påverkar flyktiga ämnen och ge insikter i klimatförändringar i geologisk tid, massutdöenden, beboelighet hos exoplaneter, och jordens systemresponser till nutida och framtida klimatförändringar.
Projektmedlemmar
Kontakt
- Projektledare
- Frances Deegan