Iscensättningar av värme och ljus. Boendepraktiker och inomhusmiljöer under tidigmodern tid

Hur värme och ljus har använts i tidigmoderna byggnader har varit en integrerad del av hur husen fungerat och bebotts. Trots den betydelse dessa aspekter av boendet hade i människors dagliga liv är den roll de spelat i dåtidens bostäder ett förvånansvärt lite utforskat fält.

Inom projektet ”Iscensättningar av värme och ljus” undersöker vi värmens och ljusets användande i bostadsrummen och hur detta samspelat med och påverkat boende, vardagsliv och sociala praktiker under tidigmodern tid.

Projektet förväntas ge ny kunskap om hur värme och ljus verkat och samverkat för att – medvetet eller omedvetet – skapa olika inomhusklimat och ljusmiljöer i husen ur ett långt tidsperspektiv. Vår ansats är att undersöka både elithus och mer anspråkslösa byggnader för att ge en bred och mångfacetterad bild av de förutsättningar olika samhällsklasser hade att forma sina boendemiljöer.

Vår förhoppning är också att arbetet ska bli en katalysator för framtida mer omfattande undersökningar av människors relationer till ljus och värme i bostäder – under andra tidsperioder och i olika sammanhang – och därmed öppna upp för en bredare forskning kring bostäder där boendet och de boende sätts i fokus.

Projektet har sin upprinnelse i diskussioner inom det pågående tvärvetenskapliga projektet HASP – Hus och sociala praktiker i svenska städer 1600–1850 och kommer att ske i nära samarbete med detta.
I vårt projekt kombineras byggnadsarkeologiska undersökningar med föremål i museisamlingar och ett varierat skriftligt material. På så sätt kan vi analysera värme och ljus ur ett rumsligt perspektiv och i relation till de boende på ett ingående sätt, samt på olika skalnivåer – från sängvärmen till husen som helhet.

Huvudsakliga frågor är:

• Hur har värme och ljus använts i förhållande till rumslig struktur och till hur olika utrymmen har använts?
• Vilka värme- och ljuskällor har använts var och till vad?
• På vilket sätt togs hänsyn till inneklimatet vid gestaltning av olika rum?
• Hur har detta förändrats och hur samspelar det i så fall med andra förändringar som kan konstateras i byggnader och boendepraktiker?
• Vilka skillnader ser vi i användandet av ljus och värme mellan byggnader som representerar olika samhällsskikt?

Undersökningen görs genom fem tematiska fördjupningar som berör olika delar av frågeställningarna.

Tema 1: Makten över värmen. Att reglera inomhusklimat och grader av beboelighet

Husbyggande under tidigmodern tid var många gånger dynamiskt och karaktäriseras av flera tekniska innovationer, till exempel hur metoder utvecklades för att bibehålla och energieffektivisera värme samt hur värmen gjordes mer brandsäker. En rad olika anläggningar och kombinationer av dem verkade ofta sida vid sida eller avlöste varandra för att på bästa sätt styra inomhusklimatet utifrån olika syften.

Här undersöks hur värmeanläggningar som öppna spisar, kakelugnar och järnugnar användes för att inte bara på olika sätt bemästra värmen utifrån olika behov, utan också för att upprätthålla social status och kontroll och därmed olika komfortzoner via värmen.

Tema 2: Kakel- och järnugnar: rörliga, återanvända och bortglömda. En kontextualiserad historia om värme

Värmen i tidigmoderna hus var inte uppbyggd kring statiska, oföränderliga anläggningar. Det var naturligt att kakel- och järnugnar byggdes om eller byttes ut när de blev förbrukade, oavsett de boendes sociala position. Men det finns också exempel på att anläggningar flyttades runt i en och samma byggnad eller hyrdes ut alternativt såldes för att återanvändas i andra hus. Värmekällorna kan då ha hamnat i sekundära eller tertiära kontexter vilket får stor betydelse för kronologiska och stilmässiga tolkningar.

Här diskuteras hur olika värmekällor använts, återanvänts, hyrts och sålts och således hamnat i helt nya sammanhang och vad detta betyder för tolkningen av de tidigmoderna husens struktur men också för förståelsen av sociala praktiker och förhållningssätt till konsumtion av värme.

Tema 3: Sängvärmen och nattlampan. Sovandets och nattens praktiker i förhållande till värme och belysning

Som människor behöver vi ett visst mått av värme nattetid för vår överlevnad. Steget därifrån till vad vi anser vara en acceptabel eller till och med komfortabel sovtemperatur varierar, inte minst beroende på kulturella och personliga preferenser.

Till det som påverkade sovmiljön hör bostadens rumsliga struktur och utformning och hur sovandet organiserades. Detta har även påverkat användandet av belysning. Samtidigt som en ökad uppdelning av bostäderna i fler rum har skett, har fler mindre, bärbara ljusstakar som kammarljusstakar börjat användas. Med fler fönster i bostaden blev också både ljus och drag ett större problem än tidigare i sovrummen som man behövde ta ställning till.

Inom detta tema undersöks den materiella kulturen kring sovandet i relation till bostädernas och rummens utformning och uppvärmning. Hur har sovrummens möblering och gestaltning förändrats över tid, i relation till värme och ljus?

Tema 4: Tebjudning på Kaggensgatan. Ljus och inredning i ett handlarhem på 1840-talet

Under 1700- och 1800-talet experimenterades med nya ljuskällor och bränslen. Såväl fönstrens utformning som användandet av belysning visar att det tidigmoderna förhållningssättet skiljer sig mycket från äldre tiders. Samtidigt var alla former av belysning fortfarande beroende av eld i olika form. Användandet av belysning var kostsamt och krävde tillsyn. När kvällen kom blev det mörkt – men inte alltid och inte i alla rum.

Detta tema behandlar frågor som: Hur användes ljuset, och av vem? Hur var hemmet möblerat och inrett i förhållande till vad de olika rummen användes till och till ljusinsläpp och belysning? Vilken roll hade användandet av ljus och värme i den sociala samvaron och som social manifestation?

Tema 5: Nödens isolering. Att hålla sig varm och ordna belysning med enkla medel

Med 1800-talets växande befolkning och inflyttning till städerna ökade trycket på bostäderna. En tendens till ökad uthyrning och uppdelning av bostäderna märks även tidigare men situationen förvärrades. Bostadsbrist och ökad trångboddhet medförde sannolikt att fler och andra utrymmen än tidigare användes som bostäder. Samtidigt hade mer moderna bostadsideal slagit rot. Många fick en ökad standard, inte minst vad gäller värme och belysning.

Här undersöks dissonansen mellan enkla bostäder och nya bostadsideal. Hur förhöll sig obemedlade hushåll till värme och ljus?