Sepsis

Septisk chock kallas i dagligt tal för blodförgiftning. Detta beror på att bakterier, svamp eller virus spritt sig in i blodbanan och orsakat en infektion som kraftigt påverkar kroppen, bland annat i form av störd blodcirkulation, syresättning av blod och vävnader samt påverkan på medvetandet. Tillståndet är vanligt förekommande inom intensivvård, förenat med hög dödlighet och kräver därför omfattande vårdinsatser. Septisk chock kan uppstå plötsligt hos tidigare friska personer, men vanligare är att det redan finns en etablerad bakomliggande infektion.

Kroppens inflammationssvar och organsvikt

Organsvikt vid sepsis uppkommer på till följd av massiv aktivering av inflammatoriska system i kroppen. Flera projekt syftar till att studera hur organsvikt kan begränsas genom att påverka inflammationssvaret. Av speciellt intresse är neutrofila granulocyter som vid aktivering frisätter sitt cell innehåll och bildar excellulära fällor för bakterier. Dessa kan visualiseras med PET (positron emissionstomografi) och tas bort med vissa reningssystem.

Leverns immunbarriärfunktion

Tarmen innehåller enligt uppskattningar 1-2 kg mikrober. Dessa potentiellt farliga mikroorganismer hålls isolerade från cirkulationen, där de skulle kunna framkalla blodförgiftning, genom olika barriärsystem och immunförsvaret. En av mekanismerna är troligen att cirkulationen från tarmen passerar levern som innehåller kroppens största ansamling av celler i det medfödda immunförsvaret genom det mononukleära fagocytsystemet (MPS). Vår hypotes är att detta MPS fungerar sämre vid systemisk inflammation som vid blodförgiftning, och detta medför att mikrober eller deras fragment når systemcirkulationen med aktivering/underhåll av systemiska inflammationsvaret. I en experimentell modell av blodförgiftning undersöker vi om sämre MPS funktion vid systemisk inflammation kan påvisas, vilka delar av MPS påverkas och om det finns farmakologiska metoder att påverka det nedsatt funktionen i MPS.

Gruppmedlemmar 2024:
Miklós Lipcsey, projektledare, professor, anestesiologi och intensivvård på institutionen för kirurgiska vetenskaper
Katja Hanslin, doktorand, anestesiologi och intensivvård på institutionen för kirurgiska vetenskaper
Annelie Barrueta, Med Dr, anestesiologi och intensivvård på institutionen för kirurgiska vetenskaper

Frida Wilske, doktorand, infektionssjukdomar, institutionen för medicinska vetenskaper
Anders Larsson, professor, klinisk kemi, institutionen för medicinska vetenskaper
Jan Sjölin, professor, infektionssjukdomar, institutionen för medicinska vetenskaper

Intensivvård ges till patienter med reversibel svikt i ett flera organsystem. Med tanke på att denna intensivvård är påfrestande för patienter och medför höga kostnader för samhället är det viktigt att patienter följs upp efter intensivvård. Ett sätt att göra detta är genom Svenska Intensivvårdsregistret som samlar data från alla allmänna intensivvårdsavdelningar i Sverige är anslutna. Ett annat sätt är att använda Merged Anaesthesia and Intensive Care Cohort in Sweden (MAICS) kohorten med 108 000 genotypade patienter. Projektet undersöker sjukdomsmekanismer, prognosmodeller, mortalitet, komplikationer och livskvalitet efter kritisk sjukdom, sepsis, COVID-19. Vi använder både populationsepidemiologiska och genetisk epidemiologiska metoder.

Gruppmedlemmar 2024:
Miklós Lipcsey, professor
Michael Hultström, docent
Rolf Gedeborg, docent
Robert Frithiof, docent
Björn Ahlström, Med Dr.
Ing-Marie Larsson, Med Dr.
Gunnar Strandberg, Med Dr.
Karl Stattin, Med Dr.
Anna Aronsson, doktorand
Rasmus Mossberg, doktorand
Peter Halvorsen, doktorand

Samtliga ovanstående arbetar inom forskningsområdet anestesiologi och intensivvård på institutionen för kirurgiska vetenskaper.

Prognosen för svåra infektioner avgörs om korrekt antibiotika sätts in snabbt och i rätt dos. Effekten av rätt antibiotika i rätt dos borde vara störst under första dygnet då bakteriebördan är som störst. Kunskapen om antibiotika kommer från friska frivilliga. Hur antibiotikakoncentrationen är hos kritiskt sjuka patienter är den första dagen är för närvarade okänt. Inom ramen för ACCIS studien har blodprover samlats in på patienter på sju intensivvårdsavdelningar. Utöver deskriptiva studier kommer data att användas till farmakologiska modeller för optimal antibiotika dosering och utveckling av patientnära mätning av antibiotikakoncentration i blod.

Gruppmedlemmar 2024:
Miklós Lipcsey, projektledare, docent, anestesiologi och intensivvård, institutionen för kirurgiska vetenskaper
Anna-Karin Smekal, doktorand, anestesiologi och intensivvård, institutionen för kirurgiska vetenskaper

Mia Furebring, Med Dr., infektionssjukdomar, institutionen för medicinska vetenskaper
Jan Sjölin, professor, infektionssjukdomar, institutionen för medicinska vetenskaper

Vätskebehandling är en av de vanligaste åtgärderna inom i samband med operation och inom intensivvården. Projektet undersöker vilka faktorer som styr vätskebehandling, vilka effekter denna behandling har samt hur återhållsam vätsketerapi påverkar fysiologin hos patienter efter operationer och inom intensivvården.

Gruppmedlemmar 2024:
Miklós Lipcsey, projektledare, professor
Sandra Nihlén, doktorand
Rafael Kawati, Med Dr
Egidijus Semenas, docent

Samtliga ovanstående arbetar inom forskningsområdet anestesiologi och intensivvård på institutionen för kirurgiska vetenskaper.

Vid storkirurgi är bra anestesi och smärtlindring centrala för att patienten ska kunna ta sig igenom ingreppen. Vi undersöker hur neuroaxiala blockader påverkar smärtlindring och den perioperativa inflammationssvaret. Vi undersöker dessa blockader vid barnafödande. I ett annat projekt undersöker vi långtidseffekter av anestesi på hjärnans funktion.

Gruppmedlemmar 2024:
Miklós Lipcsey, professor
Sana Asif, Med Dr
Egidijus Semenas, docent

Samtliga ovanstående arbetar inom forskningsområdet anestesiologi och intensivvård på institutionen för kirurgiska vetenskaper.