Rättsmedicin

Forskningen som bedrivs på rättsmedicinska enheten, institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala Universitet görs inom tre områden. Det ena handlar om kopplingen mellan missbruk av anabola androgena steroider och förtidig död. Ett annat område är etiologi/patogenes för vissa medicinska fynd hos spädbarn som ofta ligger till grund för slutsatsen att barnet har misshandlats. Det tredje området handlar om hur rättsmedicinska bedömningar värderas och tolkas av rättsväsendet.

Forskningen avseende anabola androgena steroider har resulterat i drygt 20 vetenskapliga publikationer och en översiktsartikel och tre doktorsavhandlingar

I ett pågående doktorandprojekt kartläggs patologiska förändringar kopplade till missbruk av anabola androgena steroider. Frågeställningen studeras utifrån ett rättsmedicinskt obduktionsmaterial och djurstudier. Hittills har tre publikationer gjorts. Disputation är planerad till 2027.

Området etilogi/patogenes för vissa fynd hos spädbarn har studerats i ungefär 13 år och har resulterat i ett sexton publikationer vara fem ingår en doktorsavhandling. En del av projektet utgår ifrån epidemiologiska register och patientjournaler. En annan del av projektet görs i samarbete med prof. Svein Kleiven, Inst för neuronik, KTH och bygger på skadesimulering i biomekaniska modeller, där det bland annat ingår att validera modellerna med hjälp av väldokumenterade kliniska fall.

Gränssnittet mellan rättsmedicinska bedömningar och juridik ingår som en del av arbetet inom The International Centre for Evidence-Based Criminal Law (EB-CRIME) som leds av forskare på juridiska institutionen, UU.

Tre nivåer studeras:

1. Styrkan i själva produkten (hur säker kan man vara på att bedömningen är korrekt?).
2. Föreligger det variation mellan olika rättsläkare avseende hur man kommunicerar graden av säkerhet i bedömningen?
3. Uppfattar mottagaren (åklagare, domare) det rättsmedicinska utlåtandet på det sätt som sändaren avser (försöker förmedla)?

Den första nivån överlappar delvis med forskningsområdet om spädbarnsfynd. De övriga två nivåerna studeras med hjälp av konstruerade fall, enkäter och granskning av domar. Hittills har studie som handlar om hur rättsläkares bedömningar påverkas av förekomsten av en alternativhypotes (vanligen ett förlopp uppgivet av den misstänka (alternativhypotes) som avviker från det som har uppgivits av målsäganden (hypotes). För närvarande pågår två studier: 1) En bias-studie riktad till domare som görs i samarbete med jurist, kognitionspsykolog och en forskare inom området digital forensik. 2) En studie som undersöker om variationer i rättsläkares sätt att formulera samma bedömning avseende om frågan om skadorna har varit livshotande har inflytande på rättens bedömning.

Två projekt görs i samarbete med Linköpings universitet, som även är huvudman för projekten. Ett handlar om att angripa klassiska rättsmedicinska frågeställningar som bedömning av postmortal intervall eller fastställande av att en avliden peson som har hittas i vatten har drunknat med hjälp metabolomix. Ett annat handlar om att undersöka den närmare mekanismen bakom plötslig död hos alkoholister.

Ett projekt görs i samarbete med en forskningsgrupp i Kanada och handlar om att fastställa postmortal intervall med hjälp av mätning av radioaktiv nedbrytning i biologisk vävnad.