Rättsmedicin

Fredrik Tamsen, Stina Ahlström, Ingemar Thiblin och Monika Horvath inom forskargruppen för rättsmedicin. Foto: Mikaela Näsström

Forskningen på rätts­medicinska enheten görs dels inom ramen för ett doktorandprojekt och dels två projekt som görs i samarbete med andra fakulteter och ett annat universitet.

Forskningen som bedrivs på rättsmedicinska enheten, institutionen för kirurgiska vetenskaper, Uppsala Universitet görs inom tre områden. Det ena handlar om kopplingen mellan missbruk av anabola androgena steroider och förtidig död. Ett annat område är etiologi/patogenes för vissa medicinska fynd hos spädbarn som ofta ligger till grund för slutsatsen att barnet har misshandlats. Det tredje området handlar om hur rättsmedicinska bedömningar värderas och tolkas av rättsväsendet.

Forskningen avseende anabola androgena steroider har resulterat i drygt 20 vetenskapliga publikationer och en översiktsartikel och tre doktorsavhandlingar

I ett pågående doktorandprojekt kartläggs patologiska förändringar kopplade till missbruk av anabola androgena steroider. Frågeställningen studeras utifrån ett rättsmedicinskt obduktionsmaterial och djurstudier. Hittills har tre publikationer gjorts. Disputation är planerad till 2025.

Området etilogi/patogenes för vissa fynd hos spädbarn har studerats i ungefär 10 år och har resulterat i ett tolv publikationer vara fem ingår en doktorsavhandling. En del av projektet utgår ifrån epidemiologiska register och patientjournaler. En annan del av projektet görs i samarbete med prof. Svein Kleiven, Inst för neuronik, KTH och bygger på skadesimulering i biomekaniska modeller, där det bland annat ingår att validera modellerna med hjälp av väldokumenterade kliniska fall.

Gränssnittet mellan rättsmedicinska bedömningar och juridik ingår som en del av arbetet inom The International Centre for Evidence-Based Criminal Law (EB-CRIME) som leds av forskare på juridiska institutionen, UU.

Tre nivåer studeras:

  1. Styrkan i själva produkten (hur säker kan man vara på att bedömningen är korrekt?).
  2. Föreligger det variation mellan olika rättsläkare avseende hur man kommunicerar graden av säkerhet i bedömningen?
  3. Uppfattar mottagaren (åklagare, domare) det rättsmedicinska utlåtandet på det sätt som sändaren avser (försöker förmedla)?

Den första nivån överlappar med forskingområdet om spädbarnsfynd. De övriga två nivåerna studeras med hjälp av konstruerade fall och enkäter. Hittills har studie som handlar om hur rättsläkares bedömningar påverkas av förekomsten av en alternativhypotes (vanligen ett förlopp uppgivet av den misstänka (alternativhypotes) som avviker från det som har uppgivits av målsäganden (hypotes). För närvarande pågår en studie riktad till domare som görs i samarbete med jurist, kognitionspsykolog och en forskare inom området digital forensik.

Samarbetspartners

Ulf Högberg, professor, KBH
Moa Lidén, PhD Juridicum, UU & Department of Security and Crime Science, University College, London
Joakim Sundh, PhD, Inst för psykologi, Uppsala Universitet
Xiaogai Li, Assiciate professor, KTH
Svein Kleiven, professor, KTH

Senast uppdaterad:

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin