Ny avhandling visar hur sömnbrist kan skada vår hälsa

(Bild borttagen) Lieve van Egmond, doktorand vid Farmaceutiska fakulteten

– I mitt arbete möter jag dagligen människor som vill prata om sömn, och den absolut vanligaste frågan är Hur ska jag göra för att sova bättre? Det korta svaret är: Fasta rutiner, och ju tidigare i livet du skapar dem desto bättre. Därför är det alarmerande att se hur många unga som tycks helt ovetande om hur mycket sämre vi sover då vi till exempel tar mobiltelefonen med oss i sängen, säger Lieve van Egmond, doktorand vid Institutionen för farmaceutisk biovetenskap.

Vårt behov av sömn intar – tillsammans med kost och motion – en alltmer central position i forskning och samtal om faktorer för en hållbar livsstil. En bidragande kraft till denna snabbt ökande medvetenhet är Christian Benedicts forskningsmiljö vid Uppsala universitet, som med flera framgångsrika studier rönt uppmärksamhet långt utanför de vetenskapliga ramarna. Just nu förbereder sig gruppen för en tredje disputation på kort tid, och Lieve van Egmonds doktorandarbete har redan fått internationellt genomslag.

(Bild borttagen) Lieve med handledare Christian Benedict

– Jag har bland annat studerat hur sömnbrist påverkar vår metabolism. I ett projekt jämför vi fysiska värden efter en natt med fullgod respektive helt utan sömn, och resultaten är anmärkningsvärda. Redan efter en vaknatt ser vi en ökad koncentration av det aptitstimulerande hormonet adiponektin, vilket linjerar med andra studier som visar hur vi redan vid en timmes förlorad sömn ökar vårt energiintag, medan vi däremot vid en timme extra sömn minskar vårt energiintag med motsvarande 280 kilokalorier. Relevant är också att dessa effekter är mer påtagliga bland kvinnor och överviktiga, konstaterar Lieve van Egmond.

En annan delstudie som fått många journalister att jobba övertid visar hur en sömnlös natt försämrar vår förmåga att bedöma andra människors känsloläge. Genom att mäta ögats rörelser kunde forskarna fastslå att sömnbrist försvårade för deltagarna att fixera ansikten med blicken, likaså att de fokuserade kortare tid på de ansikten de ställdes inför. När deltagarna därefter ombads värdera varje ansikte resulterade det i omdömena ”mindre trovärdiga och attraktiva”. Resultatet har väckt medial diskussion kring hur nattskift kan påverka bland annat polisiära och vårdinsatser, där tidiga och korrekta intryck kan ha avgörande betydelse för centrala beslut.

– Under mina år som doktorand har jag fått stort utrymme att kommunicera min forskning i media. Initialt kunde jag uppleva viss nervositet, men har med tiden hittat sätt att förhålla mig till journalisternas frågor. Idag ser jag främst vetenskapens centrala roll i att sprida kunskap om hur nödvändigt det är att alla får den sömn de behöver. Och hur vi bäst når ut är något vi ofta diskuterar: Kanske är TikTok rätt kanal gentemot yngre målgrupper? Kanske borde läkare ställa rutinfrågor om sömnvanor i samband med vårdbesök? Den kliniska implementeringen är oerhört viktig och något jag gärna jobbar med i framtiden.

FAKTA

• Christian Benedicts forskargrupp studerar hur störningar i dygnsrytm och sömnförlust påverkar hälsa och prestation med särskilt fokus på samband mellan sömnförlust och ämnesomsättning.
• Lieve van Egmond doktorand vid Institutionerna för farmaceutisk biovetenskap samt kirurgiska vetenskaper, arbetar med fokus på hur akut och kronisk sömnförlust påverkar psyko-metabol hälsa.

MER INFORMATION

• Lieve van Egmond vid Benedict Lab
• Sömnbrist gör att vi uppfattar andra annorlunda (Forskning.se)
• Forskning i Farmakologi vid Uppsala universitet

KONTAKT

(Bild borttagen) Lieve van Egmond, Doktorand
Institutionen för farmaceutisk biovetenskap
Lieve.van.Egmond@neuro.uu.se

text: Magnus Alsne, foto: privat