Ny artikel i The Lancet belyser läkemedelsbehandling av barn med psykisk ohälsa
Lär av misslyckade försök och begränsa utrymmet för placeboeffekter i studier förordar den internationella expertgrupp som i tidskriften The Lancet tar ut riktningen för läkemedelsbehandling av barn och unga med psykisk ohälsa. ”Vår artikel svarar mot ett påtagligt behov i vården” konstaterar Åsa Konradsson Geuken, medförfattare och docent i farmakologi.
(Bild borttagen) Åsa Konradsson Geuken, Farmaceutiska fakulteten
Antalet barn och unga i Sverige som behandlas med antidepressiva läkemedel ökar snabbt. Häromåret fick 33 000 barn ett eller flera recept utskrivna, vilket är närmare tre gånger fler än i våra skandinaviska grannländer. Studier bekräftar att psykisk ohälsa bland Sveriges barn och unga blir allt vanligare, men exakt varför återstår att fastslå. Vi vet inte heller med säkerhet hur medicineringen påverkar barnen, och i en ny artikel i The Lancet tar nu en internationell expertgrupp samlat grepp om det aktuella kunskapsläget.
– Farmakologiska behandlingar är en viktig tillgång i barn- och ungdomspsykiatrins verktygslåda, men att antalet svenska barn som behandlas med antidepressiva läkemedel tredubblats på bara 15 år ställer nya krav på både vetenskap och vård. Situationen är heller inte unik för vårt land, och därför har vi samlat ett antal forskare som ur ett europeiskt och tvärvetenskapligt perspektiv analyserar var vi befinner oss, vilken framtida väg som är bäst och vad som krävs för att ta oss i rätt riktning, säger Åsa Konradsson Geuken, docent i farmakologi vid Farmaceutiska fakulteten och medförfattare till artikeln.
(Bild borttagen) Åsa Konradsson Geuken i föreläsningssalen
Den aktuella artikeln Psychopharmacology in children and adolescents: unmet needs and opportunities förenar kunskaper från forskning, vård, Europeiska läkemedelsmyndigheten och en enkätundersökning besvarad av 644 personer i tretton länder med egna erfarenheter av psykisk ohälsa. I materialet identifierar författarna en rad potentiella framgångsfaktorer, bland dem att lära även av misslyckade försök, att begränsa utrymmet för möjliga placeboeffekter i studier, att jämföra utfall av farmakologiska och icke-farmakologiska behandlingar liksom att överse regelverk och lagstiftning.
– Det är uppenbart att fältet rymmer utmaningar, men framför allt många och stora möjligheter. Att tillvarata dem fullt ut kräver gemensamma insatser från vård, forskning, finansiärer och myndigheter men också patienter och deras närstående. Som forskare, ordförande i Schizofreniförbundet och syskon till en bror med schizofreni hoppas jag att barn- och ungdomspsykiatrin världen över ska ta till sig av den kunskapsöversikt vi presenterar, och sett till den positiva respons och de många frågor jag just nu får från vården är det tydligt att vår publicering svarar mot ett påtagligt behov, konstaterar Åsa Konradsson Geuken.
LÄS ARTIKEL
MER INFORMATION
- Forskarprofilen: Åsa Konradsson Geuken ger oss verktyg att förstå hjärnans sjukdomar
- Ny bok lär barn vad som händer när hjärnan blir sjuk
- Vetenskapsområdet storsatsar på Första hjälpen till psykisk hälsa
KONTAKT
(Bild borttagen) Åsa Konradsson Geuken, Docent
Institutionen för farmaceutisk biovetenskap
Asa.Konradsson-Geuken@farmbio.uu.se
Text: Magnus Alsne, foto: Mikael Wallerstedt m fl