Uppsala leder bred front mot de resistenta bakterierna

Ett knappt sekel efter att Alexander Fleming upptäckte penicillinet har oförsiktig användning och brist på nya läkemedel gjort antimikrobiell resistens till en akut och global utmaning. Idag intar Uppsala universitet en central position i jakten på nya verktyg mot bakterierna, med Uppsala Antibiotic Center som tvärvetenskapligt flaggskepp. Här förenas 14 doktorander från en rad discipliner. En av dem är Ottilia Andersson vid Institutionen för läkemedelskemi.

– Via centret möter jag forskare från Uppsala universitets alla vetenskapsområden vid gemensamma workshops och seminarier. Det är en generös och nyfiken miljö som ger inblick i andras framsteg, värdefulla idéer till mitt eget doktorandprojekt – och inte minst bekräftelse på att vår forskning förblir relevant även bortom våra enskilda discipliner, säger Ottilia Andersson som arbetar med fokus på utveckling och analys av molekyler i sökandet efter nya antibiotika.

I sin forskning utgår Ottilia Andersson från en molekylstruktur som hon – tillsammans med kollegor vid universitetets medicinska fakultet – bearbetar med sikte på specifika mål i de resistenta bakterierna. Idag räknar Ottilia till 65 variationer av molekylen i laboratoriet vid Uppsalas Biomedicinska Centrum. Härnäst väntar ett knappt år av finjusteringar längs vägen till disputation i december 2026.

– Min roll i UAC har också möjliggjort internationella samarbeten, bland annat i Brasilien som jag besökt två gånger. Det bidrog även till att jag erhöll Irisstipendiet för framåtsträvande kvinnor i Sverige, vilket i sin tur finansierade min vistelse vid The ICARe Course i franska Veyrier-du-Lac, där unga antibiotikaforskare analyserar nya framsteg tillsammans med några av världens främsta experter. Så sammantaget har centret haft stor betydelse för såväl min doktorandtid som mina resultat, säger Ottilia Andersson.

I en annan del av laboratoriet har antibiotikaplattformen ENABLE-2 sin hemvist. Med nav vid Uppsala universitets Farmaceutiska fakultet förenar ENABLE-2 ledande expertis i Sverige, Danmark och Baltikum. Tillsammans utgör de ett väloljat maskineri som lotsar läkemedelskandidater genom utvecklingens tidiga faser. Efter regeringens beslut att investera 100 miljoner kronor i ENABLE-2 fördelat över åren 2025–2028 har plattformen stärkt sin närvaro i Europa.

– Vi strävar efter att attrahera de bästa programmen och ser mycket positivt på det internationella intresse ENABLE-2 möter. Efter att ha välkomnat ansökningar från tretton länder expanderade vi nyligen vår portfölj med fyra mycket lovande program med bas vid bland annat Global Antibiotic R&D Partnership och Ineos Oxford Institute vid University of Oxford, vilket ger oss anledning att möta framtiden med tillförsikt, säger Anders Karlén, koordinator vid ENABLE-2 och professor i datorbaserad läkemedelsdesign.

Högt på agendan ligger också de multiresistenta tuberkelbakterier som åter gör tuberkulos till en av världens dödligaste infektionssjukdomar. Att endast ett fåtal nya läkemedel mot sjukdomen nått marknaden sedan 1960-talet försvårar utmaningen. Därtill hör att tillgängliga behandlingar är både krävande och medför stor risk för allvarliga biverkningar. Men nyligen publicerade ett internationellt forskarteam lovande resultat i tidskriften The Lancet.

– Vi har i kliniska studier i Tanzania och Sydafrika testat de två nya antibiotikakandidaterna delpazolid och sutezolid. Våra resultat visar att tuberkulospatienter svarar positivt och med minimala biverkningar. Ytterligare studier krävs innan vi är i mål, men vi kan redan nu konstatera att säkrare och mer effektiva sätt att bota tuberkulos verkligen är inom räckhåll, säger Elin Svensson, professor i farmakometri.

text: Magnus Alsne, foto: Mikael Wallerstedt