Hindukush

Hindukush är en språkgrupp med stor variation som talas av människor som livnär sig på jordbruk och boskapsskötsel i avlägsna bergsbyar i det område man brukar kalla "världens tak", väster om Himalaya. Språken är indoiranska, men här talas även isolatet – ett språk utan kända besläktade språk – burushaski.

Bergslandskapet med dess många strömmande vattendrag har letat sig in i språket, inte bara i substantiv och verb, utan intressant nog också i grammatiken. Landskapet kommer till uttryck i höjdkodade demonstrativ och i ett omfattande paradigm av finjusterade lokomotiva morfem, ofta med floder som utgångspunkt för att beskriva var saker finns, som i de nuristanska språken bland bergen i Afghanistan: "stolen står nedströms från bordet". I språket prasun i Nurestan formar sex konsonantstammar 39 affix som anger riktning förankrad i det omgivande landskapet: ("den-där-nedför-backen" och "där-uppåt-kusten") samt uttryck för mer abstrakta generaliseringar ("den-där-ner", "där-norrut").

Det är ovanligt bland världens språk att den omgivande miljön letar sig in i grammatiken. Här får vi möjligheten att utforska till vilken utsträckning den fysiska världen kan integreras i ett språks formella struktur.

Hindukush uppvisar också flera andra sällsynta fenomen, till exempel ovanligt många retroflexa segment och ett numeriskt system baserat på plats och valör. Sådana numeriska system har tidigare bara påträffats i teckenspråk.