Markus Al-Afifi

Kort presentation

Jag är doktorand i didaktik med ett forskningsfokus på hur undervisning kan bidra till att utveckla elevers interkulturella kompetens som en del av skolans demokratiska uppdrag. Avhandlingsprojektet undersöker hur olika didaktiska praktiker inom samhällskunskap kan främja social sammanhållning i ett alltmer pluralistiskt samhälle. Syftet är att stärka elevers politiska och sociala tolerans gentemot invandrare, i ljuset av att nuvarande attitydnivåer utgör en utmaning för skolans värdegrund.

Nyckelord

• attityder till invandrare
• migration och integration
• lika villkorsfrågor
• kvantitativa metoder
• samhällsvetenskap
• interkulturell kompetens
• internationell storskalig utvärdering
• interkulturella relationer
• utbildning för globalt medborgarskap
• didaktik
• ämnesdidaktik

Forskning

Gästdoktorand vid University of California, Berkeley: Under min vistelse som gästdoktorand vid University of California, Berkeley, var jag verksam vid Institute for European Studies (IES), en framstående tvärvetenskaplig forskningsmiljö med fokus på europeisk politik, ekonomi och samhällsvetenskap. I min forskarroll vid UCB bidrog jag med ett utbildningsvetenskapligt perspektiv, vilket berikade institutets befintliga forskningsinriktningar med en ingående förståelse av utbildning i europeiska samhällsprocesser för demokratiarbete, integrationsfrämjande åtgärder samt värdegrundsfrågor.

ASSESS forskarskola: Jag är medlem i ASSESS, vilken är en nationell forskarskola med inriktning mot kunskapsmätningar inom utbildningssystem (eng. akronym ASSESS). Forskarskolan är ett samarbete mellan tre lärosäten; Göteborg, Uppsala och Stockholms universitet. ASSESS omfattar 18 doktorander som är knutna till lärarutbildningarna vid de tre lärosätena. Vårt syfte är att stärka forskningskompetens och utbildningsvetenskaplig forskning inom bedömningsområdet inom lärarutbildningarna.

ÄDISH-gruppen: Undervisning i geografi, historia, samhällskunskap och religion på alla stadier är i centrum för den forskning som bedrivs i ÄDISH. Forskningen som gruppen arbetar med undersöker till exempel vad som är viktigt och svårt för elever att lära sig i de olika ämnena och hur undervisning kan designas för att stödja elevernas lärande. Forskningen bedrivs utifrån en mångfald av teorier och metoder för att kunna bidra med kunskap om den komplexitet som karakteriserar undervisning i de samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnena. Studierna som genomförs kan vara tydligt ämnesspecifika med direkt koppling till skolans SO-ämnen samt mer ämnesövergripande med fokus på till exempel frågor om rättvisa, hållbarhet, mångfald och digital källkritik. Med en tydlig förankring i ämnesdidaktiska utmaningar bedrivs forskning i gruppen med relevans särskilt för blivande och aktiva lärare i skolans SO-ämnen.

CEDEL: I forskargruppen Civics Education Design Lab (CEDEL) genomförs forskning med särskilt fokus på undervisningsdesign för lärande om samhälle, demokrati och mänskliga rättigheter. Forskargruppen undersöker utbildning om globalt medborgarskap ur flera perspektiv. Till exempel undersöker forskare i CEDEL elevers kunskaper, färdigheter och attityder i relation till teorier om utbildning i mänskliga rättigheter, fredsutbildning och utbildning för hållbar utveckling.

Genom analys av internationella kunskapsmätningar undersöks till exempel hur interkulturell kompetens kan mätas på olika sätt. Vidare studeras i praktiknära forskning elevers kritiska tänkande och hur digital medborgarlitteracitet kan stimuleras genom olika typer av undervisningsdesign.

Utbildning för globalt medborgarskap ses som ett paraplybegrepp som täcker alla kunskaper, färdigheter och attityder som är nödvändiga för medborgare i en global värld. I forskningsmiljön används en mix av metoder för att bättre förstå till exempel undervisningens effekter på elevernas lärande i samhällskunskap kopplat till globala utmaningar för demokrati och mänskliga rättigheter. Kvasiexperimentella designstudier används för att bättre förstå hur olika didaktiska modeller kan användas i för att stimulera lärande i samhällskunskap och främja digital källkritik. Till exempel används seriösa spel med eye-tracking och experimentella metoder för att stimulera och utveckla elevers multiperspektivitet i en digital värld med falska nyheter.

Medverkande forskare i Skolforskningsinstitutets GÄCKA-projekt.