Strategisk plan - Språkvetenskapliga fakulteten 2026-2030

1. Bakgrund

Under hösten 2021 diskuterade språkvetenskapliga fakultetsnämnden behovet av en strategisk plan för fakulteten. Nämnden efterfrågade en plan som var mer konkret och åtgärdsinriktad än fakultetens mål- och strategidokument och mer långsiktig än de årliga verksamhetsplanerna, samtidigt som den gav en tydlig vision för fakultetens utvecklingsarbete inom såväl forskning som utbildning. Det står också klart att det förändrade landskapet inom högre utbildning påkallar en allt högre grad av internationalisering, både vad gäller utbildning och forskning, vilket fakulteten måste ta i beaktande när den planerar sin verksamhet.

Språkvetenskapliga fakultetsnämnden uppdrog därför vid sammanträdet 31 mars 2022 åt en projektgrupp bestående av fakultetens dekanus, prodekaner och prefekter att utarbeta ett förslag till strategisk plan för fakulteten för perioden 2023–2027. Projektgruppen skulle löpande hålla nämnden informerad om arbetet och sedan avge ett slutgiltigt förslag senast i maj 2023.

Under 2022, parallellt med projektgruppens arbete, utvärderades fakultetens utbildningar på forskarnivå. Samtidigt planerades för en universitetsgemensam utvärdering över forskningsverksamheten (KoF24). Fakultetsnämnden beslutade därför 13 juni 2023 att tillfälligt pausa arbetet med den strategiska planen, så att slutsatserna och rekommendationerna från dessa utvärderingar kunde tas i beaktande.

Under 2025 återupptog fakultetsledningen arbetet med den strategiska planen. I samband med det justerades även den tid då planen ska gälla, till perioden 1 januari 2026 – 31 december 2028. Det nu föreliggande dokumentet gäller däremot till 2030-12-31.

2. Uppdraget

I uppdraget ingick att utforma en strategisk plan med en tydlig vision för fakultetens framtida verksamhet inom forskning och utbildning samt att föreslå konkreta åtgärder för att uppnå denna vision. Planen ska vara förenlig med de långsiktiga mål som anges i fakultetens mål- och strategidokument samt garantera en långsiktigt hållbar verksamhet inom utbildning och forskning. Planen ska även beakta hur verksamheten kan organiseras för att främja en god arbetsmiljö, lika villkor, samverkan med det omgivande samhället och internationalisering.

Vad beträffar utbildningen vid fakulteten var uppdraget till projektgruppen att ge förslag på hur förutsättningar för fakultetens utbildningar på alla nivåer kan utvecklas för att uppnå:

• utbildning av hög kvalitet med god forsknings- och arbetslivsanknytning,
• god studentrekrytering, genomströmning och retention,
• goda arbetsförhållanden för fakultetens lärare,
• ett ändamålsenligt och långsiktigt utnyttjande av fakultetens resurser.

Vad beträffar forskningen vid fakulteten var uppdraget till projektgruppen att ge förslag på hur fakultetens organisation kan utvecklas för att uppnå:

• forskning av hög kvalitet som uppfyller kraven på relevans och god forskningssed,
• ett ökat antal publikationer i välrenommerade kanaler,
• en god inströmning av externa forskningsbidrag erhållna i konkurrens,
• goda forskningsvillkor för fakultetens lärare.

3. Projektgruppens förslag och åtgärder

Fakultetens verksamhet har länge genomsyrats av en stor bredd vad gäller såväl utbildnings- som forskningsmiljöer. Denna bredd har dock haft ett visst pris: dels är de vetenskapliga miljöerna ofta små, dels är kursutbudet omfattande. Kursutbudet blir också på flera sätt styrande för fakultetens planering: varje institution beslutar varje år om förslag till kursutbud – ett förslag som sedan ofta visar sig vara styrande för såväl kompetensförsörjningsplanering som budgetberedning. Redan på ett mycket tidigt stadium i processen framstod det som angeläget att integrera processer så att beslut om resurstilldelning och utbildningsutbud kan fattas på ett mer strategiskt och långsiktigt sätt.

Vad utbildningen anbelangar konstaterades att fakulteten strävat efter att upprätthålla bredd på samtliga nivåer: om det är möjligt att påbörja en utbildning i ett ämne har det också varit (teoretiskt) möjligt att avsluta denna med en forskarexamen. I en tid då utbildningsmiljöerna på forskarnivå inom humaniora generellt är små framstår en sådan princip som allt mindre tidsenlig.

Vad beträffar forskningen konstaterades att de forskningsnätverk som har finansierats av fakultetsnämnden ofta har fungerat på ett bra sätt för att samla lärare och forskare över snäva ämnesgränser och bidragit till att stärka miljöer. Projektgruppen fann det angeläget att bibehålla och utveckla sådan väl fungerande verksamhet.

3.1 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Fakultetens utbildning på grundnivå och avancerad utmärks av stor bredd och hög kvalitet. Likväl besväras fakulteten av ett antal strukturella problem. För det första kan det noteras att fakultetsnämndens tidigare praxis att dela ut takbelopp i rena pengar inte nödvändigtvis uppmuntrade insatser för att stödja genomströmning och retention. För det andra finns det för närvarande ingen mekanism som säkerställer att fakulteten faktiskt ger utbildningar inom de områden som fakultetsnämnden anser prioriterade – trots att det är fakultetsnämnden som har kvalitetsansvaret för utbildningen. Samtidigt saknas former för att förhindra att utbildningsutbudet blir för omfattande i relation till befintliga resurser. För det tredje saknas systematiska beredningsformer för att genomföra strategiska omprioriteringar.

För att möta dessa utmaningar lämnade projektgruppen initialt bl.a. följande rekommendationer för utbildning på grundnivå och avancerad nivå:

• Utbildningsuppdraget för grund- och avancerad nivå läggs ut i form av HSTK efter äskande från institutionerna.
• En särskild nämnd (VP-nämnden) inrättas för att bereda arbetet med att planera utbildningsuppdraget inför beslut i fakultetsnämnden.
• Beslut om att lämna förslag till utbildningsutbud fattas av dekanus efter fakultetsgemensam beredning.
• En särskild nämnd (grundutbildningsnämnden) inrättas för att bereda arbetet med att planera utbildningsutbudet.
• Programformen utvecklas och arbetslivsanknytningen stärks.

De enskilda rekommendationerna diskuteras närmare nedan.

I projektgruppens arbete behandlades också på ett tidigt stadium den språkstödjande verksamheten vid fakulteten. Denna verksamhet har blivit föremål för särskilda beslut och behandlas därför inte vidare här.

3.1.1 Utbildningsuppdrag

Det framhölls ovan att fakultetsnämnden har kvalitetsansvaret för utbildningen. Det är därmed angeläget att nämnden återkommande diskuterar olika aspekter av utbildningskvalitet, inte minst genomströmning och retention (se 4.1.4. nedan).

Som ett led i att åstadkomma detta föreslog projektgruppen en högre grad av transparens i verksamhetsplaneringen. Under våren 2023 påbörjades ett förfarande där det uppdrogs åt institutionerna att på årlig basis äska utbildningsplatser. Institutionernas äskanden kunde därefter ligga till grund för arbetet med fördelning av fakultetens takbelopp. Med en sådan process synliggörs ekonomiska förhållanden inom enskilda ämnen och ämnesområden tydligare för fakultetsnämnden.

Projektgruppen underströk att processens syfte inte var att varje enskilt ämne, eller ämnesområde, skulle tvingas att bära sina egna kostnader. Däremot är det viktigt att kursutbudet på ett övergripande plan står i paritet med de ekonomiska förutsättningarna för varje institution. Äskandena syftar alltså till att visa hur ämnesområdenas avräkning sammantaget ger förutsättning för ett hållbart utbildningsutbud. Projektgruppen föreslog vidare att en särskild nämnd skulle inrättas för att bereda verksamhetsplaneringen inför beslut i fakultetsnämnden.

Olika beslut i fakultetsnämnden följde i allt väsentligt projektgruppens förslag vilket resulterade i inrättandet av en VP-nämnd och en ny process för fördelning av takbelopp.

3.1.2 Utbildningsutbud

Enligt nämndens delegationsordning beslutar dekan om förslag till fakultetens utbildningsutbud. Utbudet fastställs slutgiltigt av studentavdelningens chef. I praktiken har emellertid utbildningsutbudet beslutats av institutionerna, och endast i undantagsfall har detta följts upp eller ändrats på fakultetsnivå. Detta förfaringssätt har fått till följd att fakultetsnämnden har kommit att sakna överblick och rådighet över ett av sina centrala ansvarsområden: utbildningens utbud och uppläggning. Det framstod som anmärkningsvärt, och projektgruppen föreslog därför att en särskild grundutbildningsnämnd (GUN) inrättas med uppdraget att lämna ett sammanhållet förslag för fakultetens utbildningsutbud inför nästkommande läsår.

3.1.3 Utbildningsprogram

Fakultetens prestationsgrad och retention är låg. Den låga retentionen kommer sig troligtvis av att en förhållandevis låg andel av studenterna på grundnivå läser kurser inom ramen för ett utbildningsprogram. Generellt vid universitetet gäller att programstudenter har en betydligt högre prestationsgrad (93 %) än studenter som läser fristående kurs (57 %). Prestationsgraden är särskilt låg för studenter som läser fristående kurser på distans (45 %).[1]

Det finns alltså goda skäl att fortsätta arbetet med att utveckla fakultetens utbud av kandidatprogram. Det är dock viktigt att dessa utvecklas på ett sådant sätt att programstudier ger studenterna ett mervärde jämfört med att enbart läsa fristående kurser.

Projektgruppen noterade tidigt i arbetet att Språkvetarprogrammet har ett starkt varumärke och ett förhållandevis gott söktryck, och därför kan fungera som utgångspunkt för vidare utveckling av fakultetens kandidatprogram. Sedan arbetet med den strategiska planen inleddes har Språkvetarprogrammet fått starkare profilering med olika inriktningar.

[1] Siffrorna avser 2024.

3.2 Utbildning på forskarnivå

Utbildningen på forskarnivå utvärderades under 2022, och projektgruppen har kunnat dra nytta av de rekommendationer som lämnades i samband med utvärderingsrapporten. Även när det gäller forskarnivån resulterar bredden inom fakultetens utbildning i små ämnesmiljöer. Eftersom antagningen till utbildning på forskarnivå under överskådlig tid kommer att vara begränsad finner projektgruppen det angeläget att under rådande villkor skapa större miljöer för utbildningen. Projektgruppen lämnade preliminärt följande rekommendationer för utbildning på forskarnivå:

• Utlysning av doktorandplatser ska ske vid gemensamma tidpunkter.
• Ett större inslag av gemensamma kurser/moment ska erbjudas och dessa ska planeras på långsiktig basis.

De enskilda rekommendationerna diskuteras närmare nedan.

3.2.1 Gemensam utlysning av doktorandplatser

Tidigare beslöt varje enskild institution när antagning till utbildning på forskarnivå skulle bekantgöras, vilket ledde till att forskarstuderande från olika ämnen påbörjade sina utbildningar vid skilda tidpunkter på året.

Projektgruppen föreslog att institutionerna istället skulle göra en gemensam utlysning (i normalfallet två gånger om året). Detta skulle dels göra det möjligt att synliggöra fakultetens utbildning på forskarnivå genom nationell och internationell annonsering och därmed förhoppningsvis locka fler sökande, dels göra det möjligt att skapa sammanhållna ”doktorand-generationer”, vilket skulle underlätta fakultetsgemensamma aktiviteter inom utbildning på forskarnivå. Undantag från fakultetsgemensam antagning bör vara möjligt i vissa fall, till exempel vid antagning till nationella forskarskolor, och medges av dekanus.

Den gemensamma utlysningen innebär enbart att utlysningarna koordineras att sammanfalla i tid. Det är fortfarande institutionerna som beslutar om ämne, anställningsprofil, etc. Förslaget prövades för första gången i samband med antagning till forskarutbildning 2025.

3.2.2 Gemensamma kurser och moment

Projektgruppen noterade en brist på regelbundenhet och förutsägbarhet vad gäller de fakultetsgemensamma kurser som erbjudits doktoranderna. Gruppen föreslog därför att nämnden skulle identifiera gemensamma generiska mål i forskarutbildningen, till exempel forskningsetik och god forskningssed, och sedan regelbundet erbjuda kurser och moment som säkerställer måluppfyllelse för dessa.

Åtgärder har sedermera vidtagits för att skapa tidsplaner och regelbundenhet för gemensamma doktorandkurser. Dessa behöver dock utvecklas vidare (se 4.2.2 nedan).

4. Vidare åtgärder

Som framgår av det ovanstående har arbetet med den strategiska planen redan resulterat i ett antal genomförda åtgärder. Det kan noteras att dessa främst är av organisatorisk art, och inte är tillräckliga för att fullt ut hantera de utmaningar som fakulteten står inför för att kunna bedriva utbildning och forskning av högsta kvalitet. Det krävs alltså vidare åtgärder.

Vissa av de redan genomförda åtgärderna har inte heller visat sig fungera kvalitetsdrivande på det sätt som det ursprungligen var tänkt. Det har t.ex. visat sig svårt för institutionerna att presentera väl underbyggda strategier som inte bara är långsiktiga utan också säkerställer hög kvalitet.

4.1 Utbildning på frundnivå och avancerad nivå

De åtgärder som beskrivs under 3 ovan har på flera sätt stärkt möjligheten till strategisk planering av utbildningen på grundnivå och avancerad nivå vid fakulteten. Även efter att dessa åtgärder har vidtagits har det emellertid visat sig svårt för institutionerna att presentera långsiktiga visioner för sina ämnesområden och visa hur man säkerställer kvaliteten inom ämnesområdenas samtliga delar. För att fakultetsnämnden ska kunna ta sitt kvalitetsansvar fullt ut och säkerställa kvaliteten i utbildningen krävs vidare åtgärder. I allt väsentligt handlar det om att genomföra förändringar som säkerställer uppfyllelsen av de mål som ursprungligen gavs i uppdraget, dvs.:

• utbildning av hög kvalitet med god forsknings- och arbetslivsanknytning,
• god studentrekrytering, genomströmning och retention,
• goda arbetsförhållanden för fakultetens lärare,
• ett ändamålsenligt och långsiktigt utnyttjande av fakultetens resurser.

4.1.1 Kvalitetskriterier

Ett centralt kvalitetskriterium i högre utbildning är forskningsanknytning. Fakultetsnämnden ser forskningsanknytningen som avgörande för att en utbildning i språk och litteraturer ska kunna bedrivas på universitetsnivå. Tidigare har fakultetsnämnden som en riktlinje beträffande lärarresurser fastställt att det ska finnas två disputerade lärare för att bära upp ett huvudområde. Vidare måste lärarna erbjudas forskningsutrymme. Samtidigt har fakultetsnämnden tidigare framhållit att alla lärare inte behöver vara disputerade. Fakultetsnämnden ser inga skäl att frångå grundtankarna i denna tidigare riktlinje men önskar precisera den.

För det första menar nämnden idag att det finns skäl att differentiera kravet på lärarkompetens utifrån utbildningsnivå. Fakultetsnämnden ställer som krav för att säkra minimikraven att det finns minst en disputerad tillsvidareanställd lärare för att erbjuda ett ämne på grundnivå. För att säkra stabilitet och kontinuitet för examensämnena (huvudområdena) kräver fakultetsnämnden därför minst två disputerade lärare för att bära upp ett huvudområde på grundnivå, och minst två disputerade lärare varav minst en med docentkompetens för att bära upp ett ämne på avancerad nivå och forskarnivå.

Fakultetsnämnden uppdrar till institutionerna

• att i sina kompetensförsörjningsplaner långsiktigt säkra en bemanning i de olika ämnena utifrån dessa kriterier,
• att anpassa kursutbudet efter lärarkårens storlek och kompetens och vidta sådana åtgärder som krävs för att säkra en långsiktigt hållbar utbildning av god kvalitet.

I de fall institutionerna inte kan säkra bemanning enligt ovanstående förutsätter fakultetsnämnden att andra åtgärder vidtas så att inte kvaliteten i utbildningen riskerar att påverkas.

För det andra menar nämnden att forskningsutrymme i tjänsten i sig inte är tillräckligt för att säkra forskningsanknytningen i utbildningen. Den enskilde läraren har ett ansvar att utnyttja detta utrymme till att aktivt bedriva forskning och/eller kompetenshöjande studier.

Fakultetsnämnden uppdrar till institutionerna

• att årligen följa upp hur forskningstiden har använts och säkra att det finns forskningskompetens som svarar mot utbildningsutbudets omfattning.

4.1.2 Ämnesmiljöer och huvudområden

För flera av fakultetens ämnen gäller att ett huvudområde på grundnivån utgörs av ett enskilt språk medan huvudområdesindelningen på avancerad nivå och forskarnivå svarar mot språkfamiljer. En sådan indelning var motiverad när huvudområdena hade en klart komparativ karaktär och inslaget av jämförande studier var stort. Det kan dock ifrågasättas om detta alltid är fallet idag. I de fall där en tydligt språkjämförande forskning inte bedrivs eller där kompetens inom samtliga grenar av språkfamiljen saknas riskerar den nuvarande huvudområdesindelningen att dölja faktiska förhållanden.

För de olika ämnesmiljöerna kan följande observationer göras:

Albanska

Ämnet har inte status som huvudområde, och utbildning erbjuds enbart i form av fristående kurser på grundnivå och inom ramen för modersmålslärarutbildningen. Ämnet är del av universitetets nationella ansvar. Lärarkompetensen svarar mot kraven för ett ämne på grundnivå.

Engelska

Huvudområde på kandidat-, magister- och masternivå. Utbildning erbjuds på samtliga nivåer. Lärarkompetensen svarar mot fakultetsnämndens krav.

Finsk-ugriska språk

Undervisning bedrivs i estniska, finska, samiska och ungerska på grundnivå och i finsk-ugriska på avancerad nivå samt forskarnivå. Estniska och finska utgör huvudområden på grundnivå, och lärarkompetensen i dessa ämnen svarar mot de uppställda kraven. Både estniska och finska ingår bland universitetets nationella ansvar. Samiska och ungerska har inte status som huvudområde. Lärarkompetensen inom dessa ämnen är dock tillräcklig, och i ungerska av sådant slag att det svarar mot kraven för huvudområde på grundnivå. På avancerad nivå (magister- och masternivå) är huvudområdet finsk-ugriska språk. Utbildningen genomsyras av en tydlig komparativ profil med en rekryterad professor i finsk-ugriska språk. Språkområdet förefaller därmed också motiverat som namn på huvudområdet.

Grekiska

Huvudområde på kandidat-, magister- och masternivå. Utbildning erbjuds på samtliga nivåer. Lärarkompetensen svarar mot fakultetsnämndens krav.

Indologi

Indologi är huvudområde på kandidat-, magister- och masternivå. Huvudområdet inbegriper flera språk, varav universitetet har nationellt ansvar för ett: hindi. Även om den sammantagna lärarkompetensen kan framstå som tillräcklig inom huvudområdet kan det noteras att verksamheten i praktiken bedrivs som separata språkämnen, vilket kräver en översyn av såväl lärarkompetensen som huvudområdesindelningen.

Iranska språk

Iranska språk är huvudområde på kandidat-, magister- och masternivå. Huvudområdet inbegriper flera språk, varav universitetet har nationellt ansvar för två: persiska och kurdiska. Även om den sammantagna lärarkompetensen kan framstå som tillräcklig inom huvudområdet kan det noteras att verksamheten i praktiken bedrivs som separata språkämnen, vilket kräver en översyn över såväl lärarkompetensen som huvudområdesindelningen.

Keltiska språk

Ämnet har inte status som huvudområde, och utbildning erbjuds enbart i form av fristående kurser på grundnivå. Lärarkompetensen svarar mot kraven för ett ämne på grundnivå.

Kinesiska

Huvudområde på kandidat-, magister- och masternivå. Utbildning erbjuds på samtliga nivåer. Lärarkompetensen svarar mot fakultetsnämndens krav.

Latin

Huvudområde på kandidat-, magister- och masternivå. Utbildning erbjuds på samtliga nivåer. Lärarkompetensen svarar mot fakultetsnämndens krav.

Lingvistik

Huvudområde på kandidat-, magister- och masternivå. Utbildning erbjuds på samtliga nivåer. Lärarkompetensen svarar mot fakultetsnämndens krav.

Romanska språk

Utbildning på grundnivå erbjuds i franska, italienska och spanska. Dessa ämnen är också huvudområden på kandidatnivå. Lärarkompetensen i franska och spanska svarar mot fakultetsnämndens krav. Utbildningen i italienska uppbärs av en lärare i italienska jämte en lärare i albanska med vetenskaplig kompetens i italienska. Kravet på lärarkompetens för ett huvudområde på grundnivå uppfylls därmed i nuläget endast med tvekan. Utbildning på avancerad nivå erbjuds i romanska språk, men ämnet har ingen komparativ profil och utbildningen är i praktiken uppdelad i franska och spanska också på avancerad nivå. Tonvikten på franska och spanska talar för en översyn av huvudområdesindelningen på avancerad nivå.

Semitiska språk

Semitiska språk är huvudområde på kandidat-, magister- och masternivå. Huvudområdet inbegriper flera språk. Även om den sammantagna lärarkompetensen kan framstå som tillräcklig inom huvudområdet kan det noteras att verksamheten till stora delar bedrivs som separata språkämnen, vilket kräver en översyn över såväl lärarkompetensen som huvudområdesindelningen.

Slaviska språk

Slaviska språk inbegriper flera språk, varav universitetet har nationellt ansvar för tre: bosniska kroatiska och serbiska. Utbildning på grundnivå erbjuds i bulgariska (ej huvudområde), polska (huvudområde på kandidatnivå), ryska (huvudområde på kandidatnivå), serbiska, kroatiska och bosniska (SKB; huvudområde på kandidatnivå). Utbildning på avancerad nivå erbjuds inom ramen för två huvudområden: slaviska språk respektive ryska som fackspråk. Det finns i dagsläget inget utpräglat vetenskapligt samarbete inom de olika språkämnena, och institutionen erbjuder inga kurser inom komparativ slavisk språkvetenskap. Dock finns en professor i slaviska språk. Lärarkompetensen framstår som tillräcklig på kandidatnivå i ryska, polska och SKB, och på avancerad nivå i ryska. Begräsningen till ryska när det gäller lärarkompetens talar för en översyn av huvudområdesbenämningen.

Språkteknologi

Huvudområde på kandidat-, magister- och masternivå. Utbildning erbjuds i dagsläget enbart på avancerad nivå. Lärarkompetensen svarar mot fakultetsnämndens krav.

Svenska, svenska som andraspråk och skandinavistik

Svenska och svenska som andraspråk är huvudområden på kandidat-, magister- och masternivå medan skandinavistik är huvudområde på magister- och masternivå. Utbildning erbjuds på samtliga nivåer i svenska och svenska som andraspråk, och på avancerad nivå i skandinavistik. Lärarkompetensen svarar mot fakultetsnämndens krav.

Swahili

Ämnet har inte status som huvudområde, och utbildning erbjuds enbart i form av fristående kurser på grundnivå. Lärarkompetensen svarar i dagsläget inte mot kraven för ett ämne på grundnivå.

Turkiska språk

Huvudområde på kandidat-, magister- och masternivå. Universitetet har nationellt ansvar för turkiska. Utbildning erbjuds på samtliga nivåer. Lärarkompetensen svarar mot fakultetsnämndens krav.

Tyska

Huvudområde på kandidat-, magister- och masternivå. Utbildning erbjuds på samtliga nivåer. Lärarkompetensen svarar mot fakultetsnämndens krav.

USA-kunskap

I dagsläget erbjuds utbildning främst i form av fristående kurser på grundnivå (ej huvudområde). Lärarkompetensen svarar mot fakultetsnämndens krav för samtliga nivåer (frågan om utbildningens benämning är under utredning).

Mot bakgrund av det ovanstående uppdrar fakultetsnämnden till institutionerna

• att som ett första steg begränsa antagningen i sådana huvudområden som grundar sig på språkfamiljer men som saknar tillräcklig kompetens inom språkfamiljens alla grenar till de språk där erforderlig kompetens finns,
• att genom strategisk prioritering och inom befintliga ekonomiska ramar stärka enskilda språk och på sikt därmed ge möjlighet till ytterligare antagning.

I samband med uppföljning av den strategiska planen kommer fakultetsnämnden att tillse att institutionerna har vidtagit erforderliga åtgärder. Om så inte har kunnat ske bör sådana huvudområden som grundar sig på språkfamiljer avvecklas och nya huvudområden som svarar mot den faktiska kompetensprofilen inrättas.

4.1.3 Utveckling av programformatet

För att kunna bibehålla en bred och högkvalitativ språkutbildning behöver fakulteten skapa tydligare helheter av det utbildningsutbud som idag erbjuds. Det kräver utveckling av programformen både på grundnivå och avancerad nivå.

Programformatet innebär inte bara en högre genomströmning och retention (se avsnitt 3.1.3 och 4.1.4), utan även att studenterna får en utbildning som genomsyras av ett sammanhållet upplägg. Därtill innebär utbildningsprogram en möjlighet för små ämnesmiljöer att beredas plats i ett större tematiskt sammanhang.

Vid planering av kommande utbildningsutbud ska frågan om kvalitet alltid komma först, och valet av undervisningsform (campus kontra distans) ska gå att motivera utifrån kursens innehåll.

Fakultetsnämnden ger därför institutionerna i uppdrag

• att i högre utsträckning inordna sin utbildning i program, där små ämnesmiljöer integreras i större sammanhang,
• att implementera relevanta åtgärder med utgångspunkt i fakultetens översyn av utbildningsprogram på avancerad nivå (SPRÅKFAK 2024/48),
• att se över sitt utbud av fristående kurser med distansundervisning i syfte att avgöra om valet av undervisningsform är motiverad utifrån kursens innehåll.

4.1.4 Studentrekrytering, genomströmning och retention

För att fakultetens institutioner ska kunna bedriva utbildning av högsta kvalitet är det inte bara viktigt att kunna rekrytera kvalificerade och drivna studenter till våra kurser och program, utan även att behålla dem genom utbildningen. På senare år har frågan om genomströmning aktualiserats upprepade gånger och även bildat grund för neddragningar av takbelopp (jfr Budgetpropositionen för 2025, 2024/25:1). Detta fokus på genomströmning förstärks ytterligare i budgetpropositionen 2025/26:1, där ersättningsbeloppet för humanistiskt, teologiskt, juridiskt och samhällsvetenskapligt utbildningsområde (den s.k. HSJT-prislappen) höjs med 1 050 kr per helårsprestation, medan ersättningsbeloppet per helårsstudent enbart höjs med PLO (pris- och löneomräkning). Idag (2024) ligger den sammanräknade prestationsgraden vid fakulteten på 52 %. För program är prestationsgraden betydligt högre (78 %), medan den för fristående kurser ligger på 47 %.

På fakultetsnivå har frågan om ökad retention även lett till en förändring i fördelningsmodellen vad gäller takbelopp för utbildning, där en institutions tilldelade takbelopp delvis baseras på genomströmningen under de senaste tre åren.

I ljuset av det ovanstående uppdrar fakultetsnämnden åt institutionerna

• att öka genomströmningen på kurser och program, utan att för den sakens skull ge avkall på kvaliteten,
• att en högre andel av det tilldelade takbeloppet avräknas baserat på prestationer snarare än på antal registrerade studenter på utbildningarna.

Institutionerna är fria att själva utarbeta strategier för att uppnå en högre avräkning baserat på prestationer snarare än på antal registrerade studenter på utbildningarna, men rekommenderas generellt att anpassa antagningstalen och så långt det är möjligt undvika webbregistrering. Genomströmningen kommer att följas upp på ämnesnivå i samband med fakultetsnämndens årliga verksamhetsplanering.

4.2 Utbildning på forskarnivå

Språkvetenskapliga fakulteten bedriver utbildning på forskarnivå inom ramen för 15 olika allmänna studieplaner (forskarutbildningsämnen).

4.2.1 Enskilda ämnesmiljöer

Vad beträffar de enskilda ämnesmiljöerna kan följande observationer göras:

Datorlingvistik

Lärarkompetensen svarar mot fakultetsnämndens krav, och handledningskompetensen framstår som god.

Engelska

Lärarkompetensen svarar mot fakultetsnämndens krav, och handledningskompetensen framstår som god.

Finsk-ugriska språk

Lärarkompetensen svarar mot fakultetsnämndens krav, och handledningskompetensen framstår som god. Ämnets komparativa karaktär tillsammans med inslaget av jämförande studier motiverar nuvarande ämnesbenämning.

Grekiska

Lärarkompetensen svarar mot fakultetsnämndens krav, och handledningskompetensen framstår som god.

Indologi respektive indologi med inriktning mot jämförande indoeuropeisk språkforskning

Utvecklingen inom ämnesområdet har gjort att indologi med inriktning mot jämförande indoeuropeisk språkforskning har kommit att få starka beröringspunkter med lingvistik, vilket kan motivera en översyn av den allmänna studieplanen.

Iranska språk

Lärarkompetensen svarar mot fakultetsnämndens krav, men handledningskompetensen framstår i dagsläget som sårbar.

Latin

Lärarkompetensen svarar mot fakultetsnämndens krav, men handledningskompetensen framstår i dagsläget som sårbar (rekrytering av ny professor är dock inledd).

Lingvistik

Lärarkompetensen svarar mot fakultetsnämndens krav, och handledningskompetensen framstår som god.

Nordiska språk

Lärarkompetensen svarar mot fakultetsnämndens krav, och handledningskompetensen framstår som god.

Romanska språk

Lärarkompetensen svarar mot fakultetsnämndens krav inom franska resp. spanska. Inom dessa inriktningar framstår handledningskompetensen som god, vilket kan motivera en översyn av studieplanen.

Semitiska språk respektive semitiska språk med inriktning mot assyriologi

Assyriologi tillhör numera den historisk-filosofiska fakultetsnämnden. Denna förändring motiverar i sig en översyn av den allmänna studieplanen. Lärarkompetensen svarar annars mot fakultetsnämndens kriterier, men handledningskompetensen framstår i dagsläget som sårbar (rekrytering inom ämnet pågår dock).

Sinologi

Lärarkompetensen svarar mot fakultetsnämndens krav, och handledningskompetensen framstår som god.

Slaviska språk

Lärarkompetensen svarar väl mot fakultetsnämndens krav i ryska. Inom övriga slaviska språk framstår handledningskompetensen som mera begränsad, vilket kan motivera en översyn av studieplanen.

Turkiska språk

Lärarkompetensen svarar mot fakultetsnämndens krav, men handledningskompetensen framstår som något sårbar.

Tyska

Lärarkompetensen svarar mot fakultetsnämndens krav, och handledningskompetensen framstår som god.

För de forskarutbildningsämnen där genomlysningen har visat på sårbarhet eller brister i handledningskompetensen uppdrar fakultetsnämnden åt institutionerna

• att säkerställa att antagning endast görs i sådana forskarutbildningsämnen där erforderlig handledningskompetens finns,
• att genom strategisk prioritering och inom befintliga ekonomiska ramar säkerställa fungerande seminariemiljöer för samtliga forskarutbildningsämnen,
• att i de fall erforderlig handledningskompetens inte kan säkerställas överväga att organisera forskarutbildningen på ett sådant sätt att kvalitetskraven kan uppnås.

4.2.2 Gemensamma aktiviteter

För flera forskarutbildningsämnen gäller att seminariemiljöerna är små. För att slå vakt om möjligheten att bedriva utbildning på forskarnivå inom alla dessa med god kvalitet krävs ett större inslag av fakultetsgemensamma aktiviteter. I ljuset av den kritik som framkommit dels under utvärderingen av fakultetens forskarutbildningar 2022, dels i samband med KoF24 krävs en fakultetsgemensam ordning som redan från början främjar ämnesövergripande samarbete.

Mot denna bakgrund inrättar fakultetsnämnden ett uppdrag som forskarutbildningsansvarig lärare. En sådan utses av fakultetsnämnden för en period om tre år samtidigt som uppdragets omfång beslutas. Läraren ansvarar på delegation från fakultetsnämnden för måluppfyllelsen genom den årliga uppföljningen av de individuella studieplanerna och ska också i övrigt säkerställa kvalitet och rättssäkerhet inom utbildning på forskarnivå i samarbete med institutionernas studierektorer. Fakultetsnämnden erinrar dock om att arbetsmiljöansvaret för doktoranderna åvilar prefekten vid respektive institution, och det är likaledes prefekten som leder och fördelar även doktorandernas arbete.

Det åvilar den forskarutbildningsansvariga läraren att med administrativt stöd av områdeskansliet att samordna ett nätverk för studierektorer för utbildning på forskarnivå, samt att organisera doktorandgemensamma aktiviteter som varje år inkluderar introduktion för nya doktorander, doktorandseminarier, doktorandkurser och workshops. Syftet med dessa gemensamma aktiviteter är att erbjuda stöd så att samtliga mål enligt Högskoleförordningen kan uppnås för samtliga forskarutbildningsämnen. De exakta formerna beslutas årligen i fakultetens verksamhetsplanering.

4.3 Forskning

Den språkvetenskapliga fakulteten ska bedriva ett vetenskapligt arbete som är nationellt ledande och internationellt framgångsrikt. För att åstadkomma detta krävs att institutioner och fakultetsnämnd gemensamt verkar för att skapa och utveckla stimulerande miljöer för slagkraftig forskning, där seniora och juniora forskare tillsammans utgör en kritisk massa. Sådana miljöer präglas även av goda möjligheter till internationella samarbeten. Professorernas arbetsuppgifter är en viktig del i det strategiska arbetet, och rekryteringar ska ske med detta i åtanke. Fakultetsnämnden uppdrar åt institutionerna

• att säkerställa att professorerna inom befintliga ekonomiska ramar skapar, utvecklar och leder framgångsrika forskningsmiljöer,
• att säkerställa att all personal med forskning i tjänsten ges realistiska förutsättningar att utnyttja sin forskningstid,
• att förlägga forskningstid genom tjänstgöringsplanering så att den resulterar i publikationer och nya projekt, inte minst sådana där doktorander och postdoktorala forskare kan ingå,
• att uppmuntra ansökningar om externa forskningsmedel från olika medarbetarkategorier,
• att säkerställa att forskande personal får tillgång till relevant stöd vid sådana ansökningar.

Fakultetsnämnden ska främja publicering i kvalificerade kanaler genom att årligen dels arrangera seminarier och/eller workshops, dels anvisa medel för sådana kostnader som är förbundna med publicering med öppen tillgång i renommerade tidskrifter. Fakultetsnämnden ska stödja institutionernas forskare proaktivt med att främja frågor om god forskningssed och etiska överväganden samt med att främja samverkan.

4.3.1 Forskningsnätverk

I linje med KoF24-panelens rekommendationer fortsätter fakultetsnämnden sin satsning på forskningsnätverk, eftersom väl fungerande nätverk som kombinerar kompetens, konstruktiv kritik och samarbete över ämnesgränser i regel leder till goda och konkurrenskraftiga forskningsresultat. Syftet med forskningsnätverken är att på ett fruktbart sätt sammanföra forskare och doktorander över ämnes- och institutionsgränser. Fakultetsnämnden beslutar

• att varje nätverk ska ha en vetenskaplig ledare som ansvarar för respektive nätverks verksamhet,
• att den vetenskapliga ledaren inför varje budgetår ska inkomma med en ekonomisk och vetenskaplig rapport till fakultetsnämnden,
• att samtliga aktiviteter ska göras tillgängliga för alla intresserade vid fakulteten via den gemensamma kalendern.

Varje nätverk utses för en period om tre år och utvärderas inför ett beslut om ev. fortsättning eller avveckling. Nuvarande nätverk (se VP 2026) ska bli föremål för utvärdering under hösten 2028.

5. Uppföljning

Språkvetenskapliga fakultetsnämnden ska före 2028-12-31 besluta om former för uppföljning av den strategiska planen.