Press och media

• Din profilsida på uu.se är ditt skyltfönster. Fyll i nyckelord och skriv en kort, populärvetenskaplig beskrivning av din forskning. Länka gärna till DiVA för att visa dina senaste publikationer. Journalister föredrar telefonnummer, gärna mobilnummer, så att de enkelt kan höra av sig eller skicka ett sms. Du ändrar profilsida genom att logga in på medarbetaringången. Klicka på ditt namn uppe i högra hörnet, välj profilsida, redigera profilsida.
• Berätta om din expertis för oss. Hör av dig med info om dina ämnesområden eller aktuella frågor du vill bidra med kunskap kring.
• Tipsa oss gärna! Vi är tacksamma för information om nya eller pågående projekt som kan vara intressanta för en bredare publik.
• Du kan alltid kontakta journalister direkt. Har du redan en kontakt är det ofta uppskattat med nya forskningsrelaterade tips.

Eftersom det produceras mycket forskning vid Uppsala universitet görs ett urval. I urvalet tar vi hänsyn till både vetenskaplig tyngd och nyhetsvärde. Vi skickar i regel endast pressmeddelanden i samband med vetenskapliga publiceringar, inte vid uppstart av nya projekt eller andra liknande nyheter. För önskemål om att den typen av projekt ska uppmärksammas, kontakta nyhetstips@uu.se.

Ett pressmeddelande kan vara baserat på t ex:

• Nya forskningsresultat som publiceras i en vetenskaplig tidskrift
• Doktorsavhandling
• En mycket stor nyhet om universitetets verksamhet

Alla förfrågningar om pressmeddelanden hanteras, men för varje nyhet görs en bedömning om det ska skickas som pressmeddelande utifrån bland annat följande kriterier:

• Forskaren ska vara verksam vid Uppsala universitet
• Nyheten ska väcka allmänintresse och vara aktuell för en bredare allmänhet
• Forskningsresultat ska ha genomgått peer-review och kommer publicerats i en vetenskaplig tidskrift
• Vetenskaplig kvalitet, avgörs främst genom tidskriftens impaktfaktor
• Ämnet är av särskild vikt för universitetet
• Tidsåtgång och presstjänstens arbetsbelastning

Hör av dig till presstjänsten gärna minst två veckor innan planerat publiceringsdatum, så ökar chansen att vi hinner hjälpa till. Kontakt: press@uu.se

När du kontaktat oss och berättat om din nya publicering brukar vi be dig skicka ett underlag. I texten får du gärna använda citat där du själv kommenterar resultaten. Fundera också på en passande rubrik. Tänk på att ett pressmeddelande vänder sig till journalister, håll därför texten så enkel som möjligt.

Underlaget skrivs som en sammanhängande text och bör svara på frågorna nedan:

1. Vad har ni kommit fram till?
2. Vad har ni gjort?
3. Vad är det nya med studien?
4. Varför är det här intressant?
5. Tillsammans med vilka?
6. Med vilken metod?
7. Vilken ytterligare forskning skulle behövas? Nya frågor man vill undersöka?
8. Vad kan detta komma att leda fram till framöver?

När vi kommit överens om att skicka ut ett pressmeddelande behövs ytterligare uppgifter.

1. Minst en kontaktperson ska anges med mailadress och telefonnummer, gärna mobilnummer.
2. Bilder gör pressmeddelandet mer attraktivt. Foton är mer användbara för journalister än grafer och figurer. Vi behöver liggande bilder i formaten 16:9. Se mer information om bilder nedan.
3. Korrekt citering av den vetenskapliga artikeln, med DOI-nummer och länk. Tidskriften brukar skicka ut det ett tag i förväg, så skicka det gärna till oss så fort du får det.
4. Namn på finansiärer som ni vill nämna.
5. För pressmeddelanden som berör medicin och life science anger vi nyckelord för metod och objekt för att hjälpa vetenskapsjournalister att få en snabb överblick. Vi använder samma nyckelord som den välrenommerade vetenskapsjournalistportalen Eurekalert. Välj ett nyckelord för metod och en för objekt:

Metod:

• Meta-analysis
• Randomized controlled/clinical trial
• Experimental study
• Observational study
• Case study
• Literature review
• Imaging analysis
• Data/statistical analysis
• Computational simulation/modeling
• Survey

Objekt:

• People
• Animals
• Cells
• Human embryos
• Human tissue samples
• Animal tissue samples
• Lab-produced tissue samples

Journalisterna vill ha bilder. Först och främst behövs en högupplöst porträttbild på forskaren eller forskarna som uttalar sig i pressmeddelandet. Bilden ska vara neutral eller tagen i passande miljö. Vi kan hjälpa till med foto om bilder inte finns.

För att pressmeddelandet ska få bra genomslag är det också bra med bilder som kan illustrera resultaten eller forskningen. Det kan vara ett foto eller illustration. (I värsta fall graf, men det blir sällan bra med diagram.) Undvik illustrationer med text i eftersom det strider mot tillgänglighetsriktlinjerna.

Vi kan skicka med bilder av alla format som bilagor till journalister, men toppbilden som illustrerar ett pressmeddelande i utskicket behöver vara i liggande format, 16:9.

Du behöver säkerställa att alla bilder du skickar till oss är friköpta, så att medier har rätt att publicera dem. Det är viktigt att ange fotografens eller upphovspersonens namn till samtliga bilder.

När en journalist ringer, se det som ett gyllene tillfälle att få ut just din kunskap. Tänk på att journalisten har begränsade förkunskaper. Fråga vad intervjun ska handla om och vilka frågor du förväntas svara på. Om du inte är rätt person att svara på frågorna, hjälp journalisten vidare.
Om du känner dig osäker, be att få återkomma om en stund. Ta den stunden att tänka igenom frågeställningen. Vilka når du genom det aktuella mediet? Vad vill du få sagt i detta sammanhang?

Formulera (gärna på papper) några få viktiga punkter som du vill förmedla i intervjun. Plocka fram eventuella fakta som du själv kan ha stöd av i intervjun. Ring sedan alltid tillbaka på utsatt tid!

Om intervjun handlar om misstänkta oegentligheter kan journalisten ha mer kunskap än du. Be att få återkomma, ta fram fakta och kontakta kommunikationsenheten för råd.

Använd så lättillgängligt språk som möjligt och försök vara kortfattad. Tänk på målgruppen – du pratar med lyssnarna/läsarna, inte med journalisten. Se till att få sagt det du själv tycker är viktigast. Undvik att spekulera, det är helt ok att svara "jag vet inte" när så är fallet.

När det gäller tv och radio går det ofta bra att få ta om frågan – det ligger i journalistens intresse att svaret blir bra och begripligt. Kom ihåg att ironi aldrig fungerar i media.

Journalister har ofta förberett frågor och har en klar idé om varför de vill göra intervjun. Underskatta inte en journalists envishet att få svar på sina frågor. Vill de ha en tydligare, begripligare eller mer "citatvänligt" svar upprepar de frågan. En till synes "dum" fråga kan vara journalistens sätt att få en lättbegriplig förklaring till sina läsare. Tappa inte humöret.

"Off the record" finns inte! Ofta lockas man att prata utanför det man tänkt säga när den officiella intervjun avslutats. Kom ihåg att allt som sägs, även efter intervjun, kan användas av journalisten. Ert samtal handlar om en strikt arbetsrelation.

Du kan be journalisten att få läsa artikeln, men var inte petig utan fokusera på egna citat och sakfel. Upplägg, språk och form är journalistens hantverk. Ge gärna positiv respons i ett mejl om resultatet blir bra och anteckna bra kontakter för senare tillfällen.

Var sparsam med att kräva rättelser, ta gärna kontakt med universitetets presstjänst och be om råd.