Hållbara studenter ska ge hållbara läkare

Läkarutbildningen är känd för sitt höga tempo och sin kravfyllda miljö. För många studenter innebär det en utmaning att inte bara hinna med alla tentor, kurser och föreläsningar, utan också att vara en del av den större sociala gemenskapen vid universitetet – ofta i en helt ny stad.

För att bättre kunna hantera oro, krav och andra utmaningar, och samtidigt skapa förutsättningar för en mer hållbar studietid och ett hållbart yrkesliv, har Uppsala universitet startat satsningen ”Hållbar student, hållbar läkare”. Projektet är inspirerat av en liknande satsning vid Linköpings universitet och syftar till att ge studenterna redskap att hantera motgångar och samtidigt öka medvetenheten kring sina känslomässiga reaktioner.

Johan Bengtsson, postdoktor vid Institutionen för medicinska vetenskaper och projektledare för satsningen, förklarar varför projektet är viktigt:

– Läkarutbildningen är tuff, och vi ser att många studenter har höga ambitioner, ofta i kombination med en vana att prestera bland de bästa i sina tidigare klasser. Genom att ge dem verktyg för att hantera detta kan vi skapa förutsättningar för en mer hållbar studietid och i förlängningen även en hållbar karriär som läkare.

En central idé i projektet är att läkarstudenter, vid sidan av att lära sig om sjukdomar och behandlingar, också ska få kunskap om sina egna känslomässiga reaktioner och hur dessa påverkar deras beteenden och beslut. Det handlar om att skapa ett medvetet förhållningssätt till utmaningar och ge studenterna möjlighet att förstå hur känslomässiga reaktioner kan hanteras på ett konstruktivt sätt – en viktig del av deras framtida arbete som läkare.

Från första till sista terminen

Projektet är ingen engångsinsats, utan en långsiktig satsning som löper som en strimma genom hela utbildningen. Första delen av projektet inleds redan under första terminen. Här får studenterna arbeta med konkreta övningar och verktyg som ska hjälpa dem att hantera de påfrestningar som följer i takt med utbildningens ökade krav.

– Vi vill skapa en medvetenhet kring vad som händer i kroppen och i sinnet när man upplever stress. Genom att hjälpa studenterna att förstå sina reaktioner kan de också lära sig att hantera dem bättre och fatta mer genomtänkta beslut, säger Johan Bengtsson och fortsätter:

– En stor del baseras på verktyg från kognitiv beteendeterapi (KBT). Det handlar absolut inte om att studenterna ska bli terapeuter, utan om att använda delar av de verktyg som finns inom området och applicera dem på sin studiesituation.

När studenterna kommer längre in i utbildningen breddas perspektivet och strimman integreras i redan existerande moment på läkarprogrammet. Under den sjunde terminen får studenterna exempelvis öva på att analysera sina egna reaktioner och beteenden genom att rollspela svåra patientsamtal, för att utveckla de färdigheter som krävs i mötet med verkliga patienter.

– De här övningarna är oerhört värdefulla. De ger studenterna möjlighet att reflektera över sina egna känslomässiga reaktioner och hur dessa påverkar deras yrkesutövning. Det ger dem en chans att förstå vad som krävs för att vara en bra läkare, inte bara ur ett tekniskt perspektiv utan också ur ett mänskligt, säger Johan.

Kamratinlärning en viktig del

En annan central del av projektet är kamratinlärning. Studenter på de senare terminerna fungerar som handledare för dem som är i början av utbildningen. Detta stärker inte bara känslan av sammanhållning, utan ger också de äldre studenterna möjlighet att reflektera över sina egna erfarenheter och ge råd till de yngre.

– Kamratinlärningen ger de äldre studenterna en chans att dela med sig av sina lärdomar och erfarenheter – vad som har varit viktigt för dem. Det stärker både den egna reflektionen och den sociala gemenskapen, vilket är viktigt för att hantera påfrestningar i och runt utbildningen, förklarar Johan.

– För många studenter är den första tiden på universitetet särskilt tuff, och att ha någon att prata med och få stöd av är ofta avgörande för att komma vidare.

Långsiktiga effekter

Sedan "Hållbar student, hållbar läkare" lanserades har projektet fått mycket positiv respons från både studenter och lärare. Flera studenter har uttryckt att de känner att satsningen haft stor betydelse för deras välbefinnande och förmåga att hantera de krav som utbildningen ställer. Enligt Johan Bengtsson är det dock ännu för tidigt att dra några säkra slutsatser:

– Vi får mycket positiv feedback. Men vi har inte tillräckligt med erfarenhet för att kunna uppskatta de långsiktiga effekterna ännu. Det är en process som kommer att ta tid, och vi ser det här mer som ett maratonlopp än en sprint, säger han.

– Målet är att detta ska bli en självklar del av utbildningen på Uppsala universitet. Att arbetet med hållbarhet i vid bemärkelse ska bli lika naturligt som undervisningen i medicinens grunder, avslutar Johan Bengtsson.

Robin Widing