Kollegialitet

Det kollegiala samarbetet handlar om hur vi gemensamt leder, påverkar och utvecklar vår verksamhet. Vid Vetenskaps­området för medicin och farmaci vill vi bli ännu bättre på att ta vara på kollegiets kunnande och engagemang.

Under 2024–2025 har en arbetsgrupp vid vetenskaps­området haft i uppdrag att utforska nuläget och peka på utvecklings­områden för framtidens kollegiala uppdrag. En kollegial process har utgjort stommen för arbetet. Arbetet har mynnat ut i åtta utvecklings­områden med konkreta åtgärdspaket.

Olikfärgade händer som håller olikfärgade pusselbitar mot varandra.

Kollegialitetsutredningen

Här kan du läsa både hela utredningen som den presenterades i maj 2025 samt en sammanfattat version med de essentiella förslagen.

Läs kortversionen pdf, 730 kB.

Läs hela utredningen Ett stärkt kollegialt deltagande och kollegialt beslutsfattande vid Vetenskapsområdet för medicin och farmaci (MEDFARM 2024/860) pdf, 251 kB.

Åtgärdspaket kopplade till åtta utvecklingsområden

Här kan du kort läsa om åtgärdspaketen som tagits fram (utan inbördes rangordning).

Information, kommunikation och utbildning

Kunskap och förståelse för det kollegiala systemet behöver öka. Det är svårt för den enskilde att få en överblick över hur universitetet och vetenskapsområdet är organiserat och hur beslut fattas. Därför behöver vetenskapsområdet aktivt sprida information om vikten av kollegialt deltagande, särskilt inför valet till nästa mandatperiod.

Stärkt matchning mellan uppdrag och intresserade

Vetenskapsområdet behöver bli bättre på att matcha uppdrag med rätt personer. Det är viktigt att jobba mer systematiskt med att hitta personer som vill ta på sig kollegiala uppdrag. Många vet inte vilka uppdrag som finns eller hur man anmäler sitt intresse. En föreslagen åtgärd är att ta fram en databas för att matcha uppdrag och intresserade.

Återväxt och incitament

För att stärka en kollegial identitet och få fler att vilja ta kollegiala uppdrag, behöver incitamentsstrukturer ses över. I en kultur där kollegialt deltagande ses som naturligt och eftersträvansvärt är det naturligt att äldre kollegor ansvarar för att hjälpa och stödja yngre kollegor in det kollegiala systemet. Därför är det bland annat viktigt att kollegialt engagemang lyfts i medarbetarsamtal, lönesamtal och som del av karriärplanering.

Hållbara och attraktiva kollegiala ledarskapsroller

Ledarskap, forskning och undervisning måste gå att kombinera. Det är viktigt att kollegiala ledarskapsroller kan förenas med an aktiv och framgångsrik akademisk karriär. Den som tar ett ledningsuppdrag ska känna sig trygg med att den egna forskningen och undervisningen kan fortsätta. Uppdragen behöver därför roteras regelbundet för att öka engagemanget, och bereda fler av kollegorna möjlighet att bidra och ta ansvar.

Utvecklade former för beredning och beslutsfattande

För att öka engagemang och deltagande, inte minst bland yngre kollegor, behöver vetenskapsområdet utveckla formerna för ärendeberedning och kollegialt beslutsfattande.

Flerspråkighet i en kollegial organisation

Det är viktigt att alla i kollegiet kan delta i arbetet, även de som inte har svenska som modersmål. Viktig kompetens och erfarenhet riskerar att gå förlorad om delar av kollegiet inte har möjlighet att delta. Därför bör vi lyfta fram och uppmuntra att svenska och engelska används parallellt där det behövs och är möjligt.

Träning i horisontell kollegialitet

Horisontell kollegialitet handlar om att delta i det vidare vetenskapssamhället, till exempel genom att vara sakkunnig, granska andras forskning (peer review), vara opponent eller sitta i betygsnämnder. Att delta aktivt i det globala kollegiet är nödvändigt för att stärka och utveckla vetenskapen, men även för att upprätthålla kollegiala beredningsprocesser vid exempelvis läraranställningar. Doktorander och postdoktorer behöver träning och stöd för att de tidigt ska kunna delta i det kollegiala arbetet på en internationell nivå.

Översyn av vetenskapsområdets organisation

De kollegiala uppdragen har utvecklats och blivit större, på ett kanske ohållbart sätt. Samtidigt har vetenskapsområdet vuxit utan att beslutsstrukturer, organisation och administration utvecklats i samma takt. En målbild borde vara en organisation som gör det möjligt att delta i det kollegiala arbetet, samtidigt som den främjar arbetsro och ger förutsättningar för ett löpande engagemang i forskning och utbildning. I det kommande arbetet med mål och strategier behöver Vetenskapsområdet för medicin och farmaci därför genomlysa en rad frågor om vad som främjar respektive försvårar kollegialt deltagande, beredning och beslutsfattande.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin