Allmänt

Denna kurs kan ingå i samhällsvetarprogrammet, ekonomprogrammet och lärarprogrammet 140-220 poäng samt lärarprogrammet 210/330 högskolepoäng vid Uppsala universitet. Hela B-kursen ingår också som Ekonomisk-historisk inriktning (mom 5-8) i Historia AB 60 högskolepoäng. Den kan också läsas som fristående kurs. Kursplanen är godkänd av Ekonomisk-historiska institutionens styrelse.

Behörighetskrav

20 p/30 hp i samhällsvetenskapliga ämnen eller 20 p/30 hp i historia eller idé- och lärdomshistoria.

Mål

Efter avslutad kurs skall studenten kunna:

• förstå industrialiseringens allmänna utveckling, resonera kring betydelsen av sociala och ekonomiska faktorer för produktion samt analysera betydelsen av politik kontra marknad i industrialiseringsprocessen
• ingående redogöra för jordbrukets och varuproduktionens organisation och omvandling i Sverige under perioden 1700-1900 samt relatera detta till den europeiska utvecklingen
• redogöra för kopplingen mellan reproduktion/hushåll och produktion/arbetsplats samt dess förändring över tid i Europa, särskilt Sverige, 1700-1900
• förstå och tolka kvalitativa respektive kvantitativa analyser av jordbrukets och varuproduktionens karaktär och förändring under 1700- och 1800-talen
• redogöra för och självständigt förhålla sig till olika teorier om jordbrukets omvandling respektive industrialiseringsprocessen
• redogöra för och självständigt förhålla sig till ett genusperspektiv på jordbrukets omvandling respektive industrialiseringsprocessen
• muntligt och skriftligt föra resonemang kring ekonomisk-historiska problemställningar som berör reproduktion och produktion i Europa 1700-1900
• självständigt formulera och diskutera avgränsade och undersökningsbara vetenskapliga problem
• med hjälp av existerande forskningsresultat skriftligt sammanställa en PM kring problemställningar som berör reproduktion/hushåll och produktion/arbetsplats i Europa, särskilt Sverige, 1700-1900.

Innehåll

Människans försörjning har sett olika ut i olika tider, men de faktorer som påverkar utvecklingen är till stor del desamma. Under det industriella genombrottet förändrades hushållet/familjen från att vara en kombinerad produktions- och reproduktionsenhet till att huvudsakligen bli en reproduktionsenhet, medan arbete/försörjning i ökad utsträckning skedde utanför hemmet. I kursen analyseras denna utveckling och dess beroende av faktorer som genus, social grupp/klass, ålder, naturresurser, lagstiftning, tillgång och efterfrågan.

Kursen består av två moment. I moment 1 ligger fokus inledningsvis på den ekonomiska tillväxtens och utvecklingens allmänna problematik. Detta avsnitt samläses med kurserna Business History och Global ekonomisk utveckling. Därefter läggs tonvikten på den övergripande utvecklingen av produktionens och reproduktionens organisation i Sverige och övriga Europa under perioden 1700-1900. Under moment 2 fördjupas diskussionen kring produktionens och reproduktionens organisation i Sverige. Avslutningsvis författas och diskuteras en litteraturbaserad PM. Problemställningen skall ta sin utgångspunkt i den lästa kurslitteraturen. Varje enskild författare skall därtill i samråd med lärare sammanställa relevant kompletteringslitteratur.

Undervisning

Undervisningen ges i form av föreläsningar, seminarier och PM-handledning.

Examination

Kursen examineras genom skriftlig tentamen på delar av kurslitteraturen, muntliga examinationer i grupp samt genom PM-författande och PM-ventilering i seminarium.