Behörighetskrav

Statskunskap C eller motsvarande kunskap.

Mål

Efter genomgången kurs förväntas de studerande:

• ha fördjupade kunskaper om institutionella teorier i samhällsvetenskap och statskunskap; om likheter och skillnader mellan tre varianter av institutionella teorier: historisk, rational choice och sociologisk; om poängen med institutionella teorier, dess gemensamma drag och olikheter och hur de används i empirisk forskning.
• ha fått en djupare förståelse för betydelsen av det 'historiska arvet' för politik
• fått en introduktion till forskning som görs inom jämförande politik av seniora forskare vid institutionen
• kunna applicera och/eller diskutera teorierna i en mindre studie ('Final paper'), samt försvara och diskutera detta papper i ett seminarium med de andra studenterna

Innehåll

Kursen bygger på förståelse av institutioners politiska betydelse som studenterna har fått från A-kursen "Medborgare, stat och politik" samt B-kursen "Demokratins problem". Kursens fokus på institutioner har som en central utgångspunkt ny forskning inom statsvetenskap. 'Institutions now stand at the heart of much theorizing and explanation in political science', skriver Paul Pierson (2004). Med institutioner menar vid politikens spelregler; regler som kan vara formellt nedtecknade I en konstitution eller vara informellt givna av en tradition; de kan finnas och gälla för ett helt samhälle eller vara begränsade till en viss by eller en viss profession. Institutioner kan förändras - politiska konflikter handlar ofta om aktörers vilja och försök att ändra spelreglerna. Flera artiklar I kurslitteraturen handlar om institutionell förändring. Vid varje tidpunkt påverkas, hindras och underlättas aktörers handlande av strukturer de inte valt utan ärvt. Det kan vara politisk kultur, klasstruktur, elitmönster, organiseringen av den politiska ekonomin, eller genderbaserade hierarkier som påverkar dagens politik, konflikter och demokratikvalité.

Vid analysen av historiska arv, kursens andra syfte, använder vi oss av en ganska ny bok av James Mahoney och Dietrich Rueschemeyer, Comparative Historical Analysis in the Social Sciences (Cambridge University Press, 2003). En antologi som har, enligt en av kommentarerna på bokomslaget, 'assembled an all-star cast of comparative-historical sociologists and political scientists' inom jämförande historisk analys. På ett tilltalande sätt behandlar boken diskussioner om metod, foirskningsläge och aktuella frågeställningar. Åtminstone sen Barrington-Moores modern classic Social Origins of Democracy and Dictatorship har 'jämförande historisk analys' varit ett viktigt område inom jämförande politik. Att göra bra forskning inom detta område ställer höga krav: historisk förståelse och kunskap om flera länder vilket ofta innebär att kunna flera olika språk.

Arv och institutioner,ofta sammantvinnade, diskuteras först allmänt och teoretiskt och sedan I relation till gender, transitioner till demokrati I Öst- och Centraleuropa och välfärdsstatens politiska ekonomi.

Undervisning

Kursen består av föreläsningar och seminarier.

Examination

Studenterna examineras genom (aktivt deltagande vid) seminarier, papers samt en skriven sluttentamen.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Kursen ger studenterna möjlighet att öva sig i att självständigt värdera och kritiskt behandla institutionella teorier genom att koppla dessa teorier både till empirisk forskning och till teoretiska debatter.