Östeuropakunskap B
Kursplan, Grundnivå, 2ÖK014
- Kod
- 2ÖK014
- Utbildningsnivå
- Grundnivå
- Huvudområde(n) med fördjupning
- Östeuropakunskap G1F
- Betygsskala
- Väl godkänd (VG), Godkänd (G), Underkänd (U)
- Fastställd av
- Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden, 24 januari 2007
- Ansvarig institution
- Institutionen för freds- och konfliktforskning
Behörighetskrav
Östeuropakunskap A, 20 p/30 hp, alt. fördjupningskurser i Östeuropakunskap motsvarande 20 p/30 hp.
Mål
Kursen syftar till att förmedla praktiska färdigheter där studenten efter genomgången kurs förväntas kunna uppvisa:
- Förmåga att självständigt redogöra och sammanfatta det vetenskapliga kunskapsläget rörande forskning om transition, integration, statsbyggnad och konfliktstudier
- Kunskaper att självständigt insamla och behandla komplext material med relevans för teori och frågeställning
- Grundläggande kunskaper om samhällsvetenskaplig metod och att självständigt kunna tillämpa denna i en vetenskaplig uppsats
- Förmåga att självständigt genomföra en opposition
- Förmåga att självständigt bidra i seminariediskussioner
Innehåll
Kursen innehåller följande fem delkurser:
1. Ekonomisk, politisk och rättslig transition, 4 p
2. Integrationsprocesser, 4 p
3. Statsbyggnadsprocesser, 4 p
4. Konfliktperspektiv, 4 p
5. Uppsats, 4 p
Den första delkursen ägnas teorier om transition. Kronologin börjar med de stora omvälvningarna 1989-91, och löper fram till det dagsaktuella skeendet. Tillämpning av de teoretiska perspektiven sker främst på Ryssland samt på Kina och Nordkorea. Problem som tas upp gäller försöken att genomföra en transition till demokrati, marknadsekonomi och rättsstatlighet.
Den andra delkursen behandlar integrationsprocesser och de stater som nu i olika grad integreras i EU och NATO. Detta avsnitt fokuserar på den stora utvidgningen av Europa österut, och särskilt på de olika integrationstrategier som ägnas åt eller av de länder som idag inte åtnjuter medlemskap i EU och NATO.
Delkurs tre utgår från teorier om statsbyggnad och bygger på exempel från Balkan, Kaukasus och Centralasien. Problem som tas upp gäller stater som nyskapas, stater som kollapsar och stater som kanske visar prov på egen förmåga att ta sig ur synbart hopplösa kristillstånd.
Delkurs fyra behandlar teorier om konflikter och bygger här främst på exempel från Balkan, Kaukasus och Centralasien. Syftet är att skapa förståelse för samtida säkerhetspolitiska frågor och de hot och konfliktfaktorer som finns i dessa områden.
Efter dessa inledande delkurser om tillsammans 16 poäng, följer en uppsats om 4 poäng.
Undervisning
Undervisningen meddelas i form av föreläsningar, seminarier och handledning. Studieform: Heltid/dag.
Examination
Kursen examineras genom att delkurs 1 till och med 4 avslutas med en hemtentamen. Som betyg används något av vitsorden Väl godkänd, Godkänd eller Underkänd. Kursdeltagare har rätt till inalles sex prov; därefter har institutionen inte skyldighet att låta studenten tentera fler gånger på kursen.
På delkurs 5 sker examination genom ventilering av uppsatsarbetet vid seminarium samt genom opposition på en annan students uppsatsarbete. Som betyg används något av vitsorden Väl godkänd, Godkänd och Underkänd.
Examinator(er) som bedömer och betygsätter uppsatsen utses av lärarkollegiet vid institutionen. Student som blivit underkänd av samma examinator två gånger har rätt till bedömning av annan examinator; sådan utses i förekommande fall efter samråd i lärarkollegiet.
Fördjupning i förhållande till examensfordringarna
Kursen syftar till att fördjupa de kunskaper som studenterna tillägnade sig på kursen Östeuropakunskap A (2ÖK013). Kursen ansluter till samma regionala perspektiv som på A-kursen, men inriktas nu mera på att förklara de betydande skillnader i framsteg som under transitionsperioden har uppvisats mellan olika stater och regioner. Syftet är att förmedla grundläggande kunskaper om sådana samhälls- och rättsvetenskapliga teorier som kan hjälpa oss att förstå varför graden av framsteg har varit så varierande. Framställningen får här en mera teoretisk prägel, där olika teoretiska perspektiv ges företräde framför det tidigare regionala och kronologiska perspektivet. Genusperspektiv tillämpas i den mån det bidrar till förståelsen av problem och utvecklingsmöjligheter.
Övriga föreskrifter
Ändringar har gjorts i kurslitteraturen jämfört med hösten 2007. Studenter som följde undervisningen då och som vill tentera hösten 2008 har rätt att tentera enligt då gällande kursplan och litteraturlista.