Behörighetskrav

Statskunskap C eller motsvarande kunskap.

Mål

Efter kursen förväntas studenterna

- själva ta ställning till olika sätt att bedriva politisk teori och till några centrala problem som både klassiska och moderna politiska tänkare tidigare har begrundat.

- äga förmågan att på ett självständigt sätt förhålla sig till politiskt teoretiska texter och problemställningar.

Innehåll

i. Den politiska teorins grundförutsättningar

Kursens första moment syftar till att utforska den politiska teorins och det politiska tänkandets grundförutsättningar. Vad gör man egentligen när man studerar politiska idéer? Vad betyder det att tolka någonting, exempelvis en text eller en bild med en politisk innebörd och vad är det egentligen man tolkar? I denna del av kursen undersöker studenterna den spänning som finns mellan att å ena sidan tolka politiskt tänkande utifrån dess eget historiska, språkliga, kulturella, politiska och teoretiska sammanhang, och å andra sidan att sträva efter att hitta ett giltigt eller fruktbart argument. Vidare utforskas den normativa politiska teorins grund, alltså det teoretiserande som argumenterar i frågor om rätt och fel. Vilka rationella skäl finns för att inte avvisa normativt teoretiserande som bara löst tyckande? Här undersöks särskilt, utifrån Richard Rortys Contingency, Irony, Solidarity och Platons Gorgias, den nihilistiska position enligt vilken det inte finns något rätt eller fel i moraliska och politiska frågor och det svar som går ut på att vi kan veta att nihilismen är felaktig på grund av att den är självmotsägande. Därutöver granskas två olika sätt Apels transcendentalpragmatik samt Scanlons kontraktualism att försöka etablera något slags intersubjektivitet också vid studiet av normativa problemställningar.

ii. Maktens legitimitet och kontraktsteori

Kursens andra moment behandlar frågan om maktens legitimitet, och laglydnadens problem, utifrån några klassiska texter, Hobbes Leviathan samt Rousseaus Avhandling om ojämlikhet mellan människor och Om samhällsfördraget (som läses i utdrag). Både Hobbes och Rousseau preciserade sina teorier i termer av ett samhällskontrakt. Denna politiskt filosofiska metod diskuteras och kritiseras mer generellt av Carole Pateman i The Problem of Political Obligation. A Critique of Liberal Theory. Patemans bok illustrerar också den inom politisk teori vanliga greppet att föra en diskussion om och mellan olika teoretiska traditioner samtidigt som man även gör anspråk på att uttolka innebörden i klassikernas argument. Övrig litteratur kring dessa båda tänkares svar på frågan om varför man bör lyda lagen avser att belysa olika sätt att läsa och använda politiska texter av detta slag.

iii. Det offentliga förnuftet som suverän

Det tredje och sista momentet behandlar en tematik som går tillbaks till upplysningen, nämligen föreställningen om att det finns ett offentligt förnuft som bör ligga till grund för en författning och vägleda politiska beslut. Momentet behandlar denna tematik dels i en översikt av samtida liberal politisk filosofi, dels i en mer demokratiteoretiskt inriktad diskurs. I Contemporary Theories of Liberalism för Gerald F. Gaus en kritisk och analytisk diskussion av olika föreställningar om ett offentligt förnuft i modern liberal teori. I David Estlunds antologi Democracy förs en demokratiteoretisk debatt om demokratins värdegrund kretsar kring frågan politik kan och bör vägledas av ett slags obektivt förnuft. Momentet syftar till att integrera en grundläggande moralfilosofisk diskussion om möjligheten att nå moralisk kunskap med en författningsteoretisk diskussion.

Undervisning

Kursen innehåller tre litteraturmoment, som vart och ett inleds med en eller två föreläsningar och avslutas med ett seminarium. Kursens sista veckor ägnas åt en kursuppsats, som ventileras i seminarieform.

Examination

Kursen examineras genom bedömning av kursuppsats, kortare promemorior och seminariedeltagande.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Detta är en forskningsnära kurs på avancerad nivå och litteraturen består av forskningsrapporter, avhandlingar och vetenskapliga artiklar. Studenterna kommer i hög grad att utveckla sin förmåga att ta del av, och bedöma, vetenskapliga resonemang och slutsatser och att kunna ställa dem mot varandra. Avsikten är att förmågan att kritiskt granska, med andra ord kunna identifiera, diskutera och ifrågasätta, de byggstenar med vars hjälp ett vetenskapligt argument eller slutsats underbyggs. Kursen ger studenterna möjlighet att öva sig i att självständigt värdera och kritiskt behandla vetenskapliga teorier genom att koppla dessa både till empirisk forskning och till teoretisk debatt och att formulera egna ståndpunkter och argument i relation till denna.

Förmåga att kunna resonera om alternativa tillvägagångssätt, andra infallsvinklar, är också en väsentlig del av kursen. I jämförelse med tidigare nivåer läggs större vikt vid de muntliga färdigheterna att presentera ett stoff inför en internationell publik på ett intresseväckande och fokuserat sätt, färdigheter som är högst användbara i arbetslivet. Likaså tränas den skriftliga förmågan ytterligare genom återkommande läsrapporter som både innehåller refererande och analytiska inslag.