Behörighetskrav

Sh A

Mål

Utbildningen syftar till att förmedla grundläggande insikter i statskunskap. Däri ingår att belysa rambetingelserna för försvar och samhällets beredskap mot sårbarhet. Inriktningen krishantering och internationell samverkan innebär att konflikter, påfrestningar, och beroendeförhållanden uppmärksammas inom och mellan stater och samhällen, liksom förmågan till problemlösning och samverkan.

Efter genomgången A-kurs i statskunskap förväntas den studerande kunna

• översiktligt redogöra för och diskutera samspelet mellan nationell och internationell samhällsutveckling och dess konsekvenser för säkerhet och skydd; olika idéers politiska konsekvenser samt politisk styrelse, förvaltning och huvuddrag i offentlig politik i Sverige och andra länder;
• aktivt och självständigt delta i seminariediskussioner och genomföra kortare egna presentationer
• i kortare uppsatser eller promemorior behandla en avgränsad frågeställning genom att sammanställa, analysera och värdera uppgifter om politiska förhållanden och
• i samband härmed ha övat sig i att inta ett vetenskapligt förhållningssätt till källor och källmaterial och kunna skilja mellan teoretisk litteratur och empiriskt material.

Innehåll

Kursen består av fem delkurser

• Samhälle, stat och säkerhet (7,5 hp)
• Politik och förvaltning i förändring (10,5 hp)
• Säkerhet i en ny tid (6 hp)
• Risk och sårbarhet i moderna samhällen (4,5 hp)
• Praktisk tillämpning - Spel på applikatoriska exempel (1,5 hp)

Den inledande delkursen behandlar ur ett idéhistoriskt och analytiskt perspektiv grundfrågor i statsvetenskap, statsbildningar och säkerhet liksom demokratins grundfrågor. Den andra delkursen behandlar politiska styrelseformer och förvaltningstraditioner i Sverige och andra länder, inklusive den europeiska unionen. Den följs av en kurs om samtida politiska säkerhetsfrågor och deras ändrade karaktär och internationella hantering. Delkursen om risk och sårbarhet introducerar krisberedskap och svensk krishantering i ett jämförande perspektiv. Det avslutande momentet är en tillämpningsövning av nyvunna kunskaper.

Samhälle, stat och säkerhet, 7,5 hp

Mål

Delkursen behandlar ur ett idéhistoriskt och analytiskt perspektiv grundfrågor i statsvetenskap, Den politiska maktens karaktär och statsbildningars villkor liksom debatten om demokrati introduceras. Studenten övas i att relatera analytiska begrepp och synsätt till aktuella politiska inriktningsdokument samt att självständigt granska politiska idéer och att pröva argument och motiv.

Innehåll

Centrala begrepp som stat, samhälle, suveränitet, säkerhet, sårbarhet och hot granskas. Samspelet mellan yttre och inre faktorer i politiken kring säkerhets- och sårbarhetsproblem diskuteras. Statens internationalisering och gränsöverskridande beroenden introduceras som centrala frågor för försvar och säkerhet. Kursen får vidare sin karaktär av att den politiska idéhistoriens klassiska arbeten och frågeställningar läses och genom en kritisk granskning av demokratins betingelser.

Undervisning

Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier.

Examination

För godkänt resultat krävs dels aktivt deltagande i seminarier och fullgörande av seminarieuppgifter, dels godkänt resultat på skriftlig tentamen.

Fördjupning

Momentet ger översiktliga kunskaper över centrala frågeställningar kring politik och samhälle. Därmed tydliggöres också kursens specialinriktning på statsvetenskap med inriktning på internationell samverkan och krishantering.

Politik och förvaltning i förändring, 10,5 hp

Mål

Målet för denna grundkurs är att orientera om grundläggande begrepp, institutioner och politiska förhållanden och att presentera forskningsresultat i jämförande politik om demokratiseringsprocesser, politiska partier, politiskt deltagande och politisk kultur, institutioner och dess effekter, implementering och utfall samt offentlig reformverksamhet. Målet är dels att träna upp förmågan till egen analys och reflexion genom seminariediskussioner och dels att öva förmågan att utarbeta korta analytiska texter enskilt eller i grupp.

Innehåll

Delkursen behandlar politiska styrelseformer och förvaltningstraditioner i Sverige och andra länder, inklusive den europeiska unionen. Samtida politisk utveckling och den offentliga maktens organisation behandlas i ett jämförande perspektiv. Stort utrymme ägnas svenska förhållanden. Det författningsmässiga regelverket liksom utformning av praxis behandlas. Kursen innehåller vidare en genomgång av brytpunkter i den moderna svenska politiska historien; val, partier, organisationer, offentligt beslutsfattande och policyformer. Politikens genomförande och välfärdspolitik, liksom politik och förvaltning på regional och lokal nivå ingår. Masskommunikation och media som en del av den politiska processen belyses. Det förändringstryck på svenskt styrelseskick och förvaltning som härrör från interna-tionalisering och europeisk integration uppmärksammas.

.

Undervisning:

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier och gästföreläsningar kring aktuella samhälls-politiska, empiriska och teoretiska teman.

Examination:

Kursen examineras genom aktivt deltagande på de seminarier som ges och inlämning av skriftliga uppgifter och genom författande av en kursPM samt genom en skriftlig tentamen. Eleven genomför också opposition och försvar på kursPM.

Fördjupning i förhållande till examensfordringar:

Avsikten är att ge studenterna en första introduktion i olika forskningsområden och inriktningar inom jämförande statskunskap och att skapa kännedom om metoder som används för att undersöka vetenskapliga problem inom statskunskap. Stor vikt fästs vid att skapa förståelse för självständighet och kritiskt tänkande i värderingen av politiska uppgifter och texter , och att förse studenterna med instrument för att kunna bättre bedöma slutsatser och argument. När det gäller färdighetsträning, fästs störst vikt vid utveckling av den skriftliga förmågan i form av skrivna rapporter till varje seminarium samt det avslutande kurs-PM.

Säkerhet i en ny tid, 6 hp

Mål

Syftet med kursen är att introducera nya utmaningar och säkerhetsfrågor i internationell och nationell säkerhetspolitik. Eleven skall efter avslutad kurs kunna identifiera såväl länderspecifika som transnationella hotbilder och deras konsekvenser för enskilda länder, samhällen och länder-konstellationer samt analysera nya säkerhetsfrämjande strategier som konfliktprevention och humanitära interventioner.

Innehåll

Kursen behandlar de internationella relationernas skiftande karaktär och omvandling i ett historiskt och samtida perspektiv. Vidare riktas kursen in på nya utmaningar och förutsättningar för nationell och internationell säkerhet: konfliktförebyggande insatser, säkerhet i samarbete och multilaterala säkerhetsorganisationers roll och insatser. Kursen tar även upp svensk utrikes- och säkerhetspolitik i modern tid.

Undervisning

Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier.

Examination

För godkänt resultat krävs dels aktivt deltagande i seminarier och fullgörande av seminarieuppgifter, dels godkänt resultat på hemskrivning.

Fördjupning

Kursinnehållet är avstämt med tidigare moment där den fördjupar kunskapen om svensk politik och läger en grund för teoretiska studier av internationell samverkan och EU i senare kurser.

Risk och sårbarhet i moderna samhällen, 4,5 hp

Efter avslutad kurs skall studenten kunna

- redogöra för olika typer av hot och olika perspektiv på begreppet risk

- identifiera problemställningar för stat och andra aktörer med anledning av nya hot och risker

- redogöra för det svenska krishanteringssystemet

- jämföra det svenska krishanteringssystemet med andra nationers system

- självständigt författa en kortare text (PM)

Innehåll

Det utvidgade säkerhetsbegreppet täcker många typer av hot och risker. Det innefattar såväl aktörsbaserade hot som naturkatastrofer och infrastrukturellt betingade sårbarheter. Det finns dock stora variationer i utsatthet och nationella riskprofiler. Vad är en risk och hur anpassar olika stater och samhällen sin förmåga att möta hot och förebygga sårbarheter? Nationell politik och samhälls-organisation i olika stater ställs inför nya problemställningar och föränderliga förutsättningar. I delkursen varvas teoretiska studier med jämförande studier av länder och politik.

Undervisning

Undervisningen sker i form av föreläsningar och seminarier.

Examination

Kursen avslutas med författande av en skriftlig uppgift som den studerande bedöms utifrån. Litteratur-seminariet är obligatoriskt. De studerandes prestationer vid den skriftliga uppgiften och vid litteratur-seminariet utgör den samlade prestationen för bedömning. Utebliven närvaro vid litteraturseminariet innebär att den studerande som uteblivit tilldelas skriftlig uppgift.

Fördjupning

Introduktionen av ett samtida samhälleligt risklandskap och studiet av grundläggande aspekter på krisberedskap och – hantering lägger en grund för studier och egna arbeten på högre nivåer.

Praktisk tillämpning – Spel på applikatoriska exempel, 1,5 hp

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna

- identifiera en kris och urskilja möjliga krishanteringsinstrument ; känna till och använda författningsstöd för åtgärder samt utarbeta beslutsunderlag

Innehåll

Momentet innehåller ett antal olika scenarios som syftar till att belysa och problematisera händelser som avviker från "det normala" och därvid kunna resonera kring vad som är en kris, hur den i så fall skall hanteras och vilket formellt lagstöd som kan användas. De studerande tränas i att snabbt kunna skapa underlag för beslut och val av handlingslinje.

Undervisning

Kursen består av föreläsningar och en scenarioövning där beslutsfattande prövas och diskuteras.

Examination

Seminariet är obligatoriskt. Utebliven närvaro innebära att den studerande som uteblivit tilldelas hemuppgift.

Betyg

Betygsgraderna underkänd (U), godkänd (G) tillämpas.

Fördjupning

Kursen syftar till praktisk tillämpning av och syntetisering av kunskaper från tidigare moment.

Momentet är en introduktion till Övning i strategisk-operativt beslutsfattande som genomförs under grundnivån (B-nivå).

Undervisning

I anslutning till momenten ges såväl litteraturanknutna som fristående föreläsningar. Undervisningen består i övrigt av seminarier. För seminariearbetet är de studerande indelade i grupper. I grupperna diskuteras och analyseras kurslitteraturen samt presenteras olika studieuppgifter. Det krävs att den enskilde studeranden mycket noga förbereder gruppens sammanträden. Deltagande i seminarier och applikatoriska exempel är obligatoriskt.

Examination

Varje moment avslutas med ett skriftligt prov, som antingen har karaktär av salsskrivning, skriftlig hemtentamen och/eller genom författande av sådan särskild inlämningsuppgift som föreskrivs i enskild delkurs. Moment fem examineras genom deltagande i scenarioövning och rollspel. Skriftliga prov kan helt eller delvis ersättas med uppgifter som redovisas muntligt eller skriftligt, gruppvis eller enskilt. Bedömningen av de studerande utformas på ett sådant sätt att individuell prövning kan ske.

Betygen väl godkänd, godkänd och underkänd ges på momenten 1-4. På momentet applikatoriskt exempel ges endast godkänd och underkänd. För slutbetyget väl godkänd på hela grundkursen krävs betyget väl godkänd på minst 14 hp.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Avsikten är att ge studenterna en första introduktion i statsvetenskapliga frågeställningar och analys av politik och att presentera relevanta ansatser och metoder inom ämnet. Stor vikt fästs vid att skapa förståelse för vad självständighet och kritiskt tänkande innebär, och att förse studenterna med instrument för att kunna bättre bedöma slutsatser och argument. När det gäller färdighetsträning, fästs i denna grundkurs vikt vid förmåga att muntligen introducera och presentera en frågeställning och att i skriftlig form avfatta seminarie- och inlämningsrapporter. Kursen baseras främst på läroböcker, kortare vetenskapliga texter samt politiska texter. På högre nivåer introduceras forskningsböcker och andra mer krävande vetenskapliga rapporter.

Övriga föreskrifter

Grundkurs A kan ej medtagas i examen samtidigt med annan grundkurs på A:nivå i ämnet statskunskap.

Rätten till förnyat prov

1. Den som har blivit underkänd har rätt till omtentamen. Omtentamen erbjuds viss tid efter ordinarie tentamen.

2. Studerande som har underkänts i prov vid två tillfällen för viss kurs eller delkurs har rätt att hos prefekten/motsv. inom FHS/ISS begära att annan examinator utses att bestämma betyg.

3. Den som har fått betyget godkänd på visst prov får inte tentera om för betyget väl godkänd.

Kursvärdering

Efter avslutad kurstermin och vissa delkurser värderas dessa genom en skriftlig utvärdering. Resultaten av denna utvärdering ger vägledning till hur kursen kvalitetsmässigt skall utvecklas. Utvecklingsarbete bedrivs i samråd med studeranderepresentanter. Förslag till reformer behandlas i lärarkollegium och föredras i ämnesrådet.