Allmänt

Kursen kan utgöra fristående kurs om 15 hp

Kursen kan ingå i masterprogrammet religionsvetenskap, 120 högskolepoäng.

Kursen ingår i huvudområdet tros- och livsåskådningsvetenskap

Kursen kan ingå i lärarprogrammet för student med kandidatexamen, med ett självständigt arbete om 15 hp i något humanistiskt eller samhällsvetenskapligt område, och avslutade studier motsvarande 40 poäng/ 60 högskolepoäng inom något religionsvetenskapligt område och som dessutom fullgjort Allmänt utbildningsområde III.

Kursplanen är fastställd 2008-03-20 av teologiska fakultetsnämnden.

Kursplanen gäller fr.o.m. 2008-07-01

Behörighetskrav

Teologie kandidatexamen eller 80 p/120 hp avklarade kurser på grundnivå inklusive 60 p/90 hp inom något religionsvetenskapligt huvudområde.

Mål

Kursens mål är att ge verktyg som möjliggör en självständig och kritisk analys av samtida livsåskådningar och de filosofiska, etiska och teologiska problem som dessa livsåskådningar aktualiserar. Särskilt bearbetas relationen mellan livsåskådning, religion och naturvetenskap, samt aktuella teorier inom miljöetik och global etik.

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna

- med hög grad av självständighet identifiera och formulera teologiska, filosofiska och etiska problem som gäller förhållandet mellan livsåskådningar, naturvetenskap och miljö

- med hög grad av självständighet kritiskt analysera teologiska, filosofiska och etiska teorier som behandlar dessa problem

- självständigt formulera och argumentera för ett ställningstagande till dessa problem

- presentera analyser, kritik och förslag till lösningar på dessa problem för en akademisk målgrupp i både tal och skrift.

Innehåll

Kursen består av ett antal seminarier som behandlar samtida livsåskådningar, förhållandet mellan naturvetenskap och livsåskådning samt aktuella miljöetiska problem. Studenten väljer att inhämta en valfri litteraturkurs som väljs bland följande alternativ:

- Hållbar utveckling och global rättvisa

Målet för denna kurs är att studenten skall inhämta kunskaper om skilda teorier om utveckling och global rättvisa inom politisk filosofi och kristen socialetik. Inom kursen behandlas olika teorier om rättvisa och skilda modeller för en global rättvisa. Vidare behandlas olika teorier om utveckling och särskilt frågan om vad en hållbar utveckling kan innebära. Frågan ställs om det är möjligt och önskvärt att utforma en global etik.

- Djurens rätt och naturens värde

Målet för denna kurs är att studenten skall inhämta fördjupade kunskaper om miljöetiska och djuretiska teorier. Har naturen ett värde i sig eller är den värdefull främst som ett medel till vad som är gott för människor och djur? Har djur samma rättigheter som människor och hur kan i så fall dessa rättigheter berättigas? Dessa frågor behandlas i kursen, som särskilt uppmärksammar relationen mellan människosyn, natursyn och etisk teori.

- Kunskap, tro och tvivel

I kursen behandlas frågor om vilken roll som kunskap, tro och tvivel har I religiösa och vetenskapliga sammanhang. Vetenskapen lyfts ofta fram som paradigmexemplet på rationalitet och kunskap, men vad är kunskap och rationalitet egentligen och var går dess gränser? Kan och skall vetenskapen fungera som en norm också för religion och livsåskådning eller gäller helt andra ideal i dessa sammanhang? Några mycket olika svar på dessa frågor presenteras och analyseras.

- Människosyn i naturvetenskap, filosofi och teologi

Det verkar nästan omöjligt att inte ha en uppfattning om vem människan är, eftersom vi alla måste kunna förutse och bedöma andra människors handlande. I denna kurs är syftet att kritiskt granska flera olika teorier om människans natur och att behandla frågan om vilket bidrag inte bara vetenskap utan också filosofi och religion ger till en förståelse av vem vi egentligen är, varför vi finns här, var vi kommer ifrån och vart vi är på väg.

- Att studera livsåskådningar – teoretiska och metodiska möjligheter

Genom denna kurs skall studenten med hög grad av självständighet utveckla sina teoretiska och metodiska färdigheter i studiet av livsåskådningar. Särskilt skall studenten förvärva insikt i och självständigt kunna tillämpa såväl empiriskt som litteraturvetenskapligt och filosofiskt inriktade metoder inom livsåskådningsforskningen.

- Livsåskådningar utan Gud

Genom denna kurs skall studenten med en hög grad av självständighet utveckla sin förmåga att kritiskt och konstruktivt förhålla sig till agnostiska och ateistiska livsåskådningsalternativ i västerländsk idétradition. Särskilt skall studenten förvärva fördjupade kunskaper om materialism och holism.

Undervisning

Undervisningen består av obligatoriska seminarier och föreläsningar som behandlar aktuell forskning kring samtida livsåskådningar, förhållandet mellan naturvetenskap och livsåskådning och miljöetik. Litteraturkurserna inhämtas genom enskilt studium. Icke lärarledd undervisning kan också förekomma.

Examination

Litteraturkursen examineras genom hemskrivning, muntlig tentamen och/eller PM. Seminarierna examineras genom aktivt deltagande och fullgörande av särskilda redovisningsuppgifter.

Som betyg på slutförd kurs ges Godkänd eller Väl Godkänd.

Övriga föreskrifter

För att studenter i den gamla studieordningen och på religionsvetenskapligt program 140/160 poäng skall kunna placera kursen på D-nivå krävs att kursen tros- och livsåskådningsvetenskap C2 är avklarad.

Övergångsbestämmelser

Personer som läst denna kurs enligt äldre kursplan har möjlighet att tentera kursen enligt den kursplanen inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan.