Behörighetskrav

60 p/90 hp i statskunskap eller motsvarande kunskaper samt 20 p/30 hp i annat ämne eller 60 p/90 hp inom det samhällsvetenskapliga kunskapsområdet samt 40 p/60 hp i statskunskap. Kunskaper i svenska och engelska motsvarande vad som krävs för grundläggande behörighet till utbildning på grundnivå.

Mål

Efter genomgången kurs förväntas studenterna:

• ha fördjupade kunskaper om den Europeiska intergationen som politiskt problem;
• ha god kunskap om hur samgåendet i Europa beskrivs och förklaras i aktuell forskning;
• ha god kunskap om hur EU:s demokrati och legitimitet diskuteras i aktuell forskning;
• ha god kunskap om de normativa problem som är knutna till EU:s konstruktion;
• ha god kunskap om vad som kännetecknar EU jämfört med fullt utvecklade förbundsstater;
• ha god kunskap om de politiska konfliktmönster som finns på europeisk nivå jämfört med i nationella politiska system;
• ha grundläggande kunskap om vilka möjligheter som står till buds för att reformera EU:s nuvarande konstruktion för att åstadkomma långsiktig hållbarhet.

Innehåll

Kursen syftar till att fördjupa kunskapen om den europeiska integrationen som politiskt problem. Den binder samman beskrivande, förklarande och normativ analys om integrationen i Europa. Kursen behandlar tre övergripande teman. För det första, teorier om europeisk integration och supranationalism: Hur kan samgåendet i Europa beskrivas och förklaras? Varför väljer de europeiska regeringarna att fördjupa integrationen, trots svårigheten att utkräva ansvar på europeisk nivå? För det andra, demokrati och legitimitet i EU: Hur demokratiskt och legitimt är EU som politiskt system? Kan och bör EU demokratiseras? Hur påverkar den europeiska integrationen demokratin i medlemsstaterna? För det tredje, jämförande federalism och EU: Vilka politiska konfliktmönster finner vi på europeisk nivå jämfört med i nationella politiska system?Vad kännetecknar EU jämfört med fullt utvecklade förbundsstater? Är nuvarande konstruktion långsiktigt hållbar eller bör EU utvecklas ytterligare i federal riktning?

Undervisning

Kursen bedrivs i seminarieform. Samtliga seminarier är obligatoriska. Inför varje seminarium tilldelas kursdeltagarna en uppgift i anslutning till inläsningen av kurslitteraturen. Uppgiften kan bland annat innebära att en läsrapport författas och inlämnas inför seminariebehandlingen, eller att studenterna i mindre grupper förbereder en muntlig redovisning. Samtliga kursdeltagare förväntas därutöver att aktivt delta vid seminariebehandlingen.

Kurslitteraturen innefattar läroböcker, artiklar samt arbetsmaterial med seminarieuppgifter.

Examination

Examination sker genom deltagande i obligatoriska seminarier samt genom en avslutande skriftlig kurs-PM. Som betyg används Väl godkänd (VG), Godkänd (G) eller Underkänd (U).

För att bli godkänd på kursen krävs deltagande vid obligatoriska seminarier och godkänd inlämningsuppgift till de seminarier där sådan efterfrågas. Vid frånvaro tilldelas kursdeltagarna en kompletteringsuppgift. Kursen avslutas med en kurs-PM som seminariebehandlas. Promemorian kan tilldelas betygen underkänd, godkänd och väl godkänd och avgör slutbetyget för kursen.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Studenten skall efter avslutad kurs ha förvärvat en färdighet och förmåga att självständigt kunna formulera problemställningar, inhämta relevant information och kritiskt beskriva, analysera, samt värdera olika aspekter av den europeiska integrationen.