Allmänt

Marknadsrätt är en kurs på B-nivå. Den ges som fristående kurs och som kurs ingående i utbildningsprogram vid Uppsala universitet när examensordningen så medger.

Behörighetskrav

Handelsrättslig översiktskurs 10 p/15 hp eller grundläggande juridiska studier om 10 p/15 hp vid svenskt universitet eller högskola.

Mål

Kursen skall utveckla studenternas förmåga till att självständigt identifiera, hantera och analysera i affärslivet vanligt förekommande marknadsföringsrättsliga, immaterialrättsliga samt konkurrensrättsliga problem utifrån ett handelsrättsligt perspektiv. Marknadsrätt omfattar ämnena marknadsföringsrätt, immaterialrätt och konkurrensrätt i vid mening.

Efter genomgången kurs förväntas studenterna:

1) Ha förmåga att identifiera marknadsrättsliga problem.

2) Förstå betydelsen av innehållet i problemen.

3) Kunna analysera innehållet i den marknadsrättsliga regleringen med utgångspunkt från en given situation.

4) Kunna utifrån den marknadsrättsliga regleringen analysera vilka handlingsalternativ olika aktörer har utifrån givna förutsättningar.

5) Ha förmåga att göra handelsrättsligt rationella val utifrån de handlingsalternativ som analyserats.

Innehåll

Kursen behandlar centrala marknadsrättsliga ämnesområden såsom immaterialrätt, konkurrensrätt samt regler om marknadsföring. Det föreligger ett komplext samspel mellan de tre områdena marknadsförings-, konkurrens- och immaterialrätt. De ligger nära och korsar ibland varandra. Gemensamt för de tre områdena är att de behandlar frågor om hur företag kan, får och bör agera på marknaden i förhållande till det offentliga, konkurrenter, kunder, säljare och konsumenter mm.

Inom ämnesområdet marknadsföringsrätt och marknadsrättsliga avtalsfrågor behandlas frågor om reklambegreppet i förhållande till den grundlagsfästa yttrande- och informationsfriheten. Vad betraktas egentligen som reklam och vad skall anses utgöra information? Dessa frågeställningar blir allt viktigare att studera särskilt som möjligheten att göra reklam för vissa produkter inskränks. Vad som avgör om reklam är tillåten i allmänhet och i TV och radio i synnerhet är centrala frågor i det första delavsnittet.

Inom ämnesområdet Konkurrensrätt behandlas frågor om hur företag på olika sätt försöker agera på sätt som gör att effektiv konkurrens mellan företag försämras eller omöjliggörs. Otillåtna karteller är ett hot mot konkurrensen och frågan är i denna del vilka samarbeten mellan aktörer på en marknad som är otillåtna. Dessutom kan individuellt missbruk av dominerande ställning vara otillåtet. Missbruk i denna del kan t.ex. bestå av olika sätt att göra sig av med konkurrenter eller att skaffa sig otillbörliga förmåner på grund av marknadsdominans. Vidare behandlas företagskoncentrationer som är ägnade att skada konkurrensen.

Slutligen behandlas ämnesområdet Immaterialrätt. Skyddet av immaterialrättigheter går på olika sätt ut på att det offentliga vill gynna bland annat teknisk, kulturell och ekonomisk utveckling genom att ge aktörer statligt sanktionerade monopol för t.ex. upphovs-, varumärkes- och patenträtt. Dessa monopol avgränsas i sin tur på grund av en rad olika motstående intressen som t.ex. konkurrensaspekter.

Kursen inleds med övergripande föreläsningar inom de tre huvudområdena marknadsföringsrätt, konkurrensrätt samt immaterialrätt. Därefter följer en serie av seminarier vilka syftar till att ge fördjupade kunskaper inom dessa områden. Kursen avslutas med att studenterna gruppvis redovisar resultatet av en fördjupad studie inom ämnet marknadsrätt. Redovisningen av denna promemoria sker såväl skriftligt som muntligt.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar och seminarier samt muntliga och skriftliga redovisningsuppgifter.

Examination

Examination sker i två moment:

1. Individuell och gruppvis examination i samband med seminarier och redovisningen av promemoria, motsvarande 5 poäng.

2. Skriftlig tentamen efter kursen, motsvarande 10 poäng.

Två godkända betygsgrader tillämpas, Godkänd (G) och Väl godkänd (VG). Studenter som fått betyget Underkänd (U) på andra examinationsmomentet har möjlighet till omtentamen, i regel inom en månad efter ordinarie tentamenstillfälle. Om ordinarie tentamen är i slutet av vårterminen ordnas omtentamen i anslutning till starten av påföljande hösttermin.

För betyget G krävs att studenterna erhållit betyget G på båda examinationsmomenten. Betyget VG ges till dem som erhållit betyget VG på det första eller andra examinationsmomentet.

Övriga föreskrifter

Obligatorisk närvaro krävs vid seminarierna och vid redovisningen av den gemensamma uppgiften.