Behörighetskrav

60 p/90 hp i statskunskap eller motsvarande kunskaper. Med motsvarande kunskaper avses studier inom det samhällsvetenskapliga kunskapsområdet med omfattande och tydliga inslag av statsvetenskaplig diskurs.

Mål

Kursen vill ge studenterna en möjlighet att själva ta ställning till olika sätt att bedriva politisk teori och till några centrala problem som både klassiska och moderna politiska tänkare tidigare har begrundat.

Innehåll

Kursen innehåller tre litteraturmoment, som vart och ett inleds med en eller två föreläsningar och avslutas med ett seminarium. Kursens sista veckor ägnas åt en kursuppsats, som ventileras i seminarieform.

Kursens första moment syftar till att utforska den politiska teorins och det politiska tänkandets grundförutsättningar. Vad gör man egentligen när man studerar politiska idéer? Vad betyder det att tolka någonting, exempelvis en text eller en bild med en politisk innebörd - och vad är det egentligen man tolkar? I denna del av kursen undersöker studenterna den spänning som finns mellan att å ena sidan tolka politiskt tänkande utifrån dess eget historiska, språkliga, kulturella, politiska och teoretiska sammanhang, och å andra sidan att sträva efter att hitta ett giltigt eller fruktbart argument. Ett par texter av Hans-Georg Gadamer respektive Quentin Skinner ger ett underlag för att begrunda detta problem. Vidare utforskas den normativa politiska teorins grund, alltså det teoretiserande som argumenterar i frågor om rätt och fel. Vilka rationella skäl finns för att inte avvisa normativt teoretiserande som bara löst tyckande? Här undersöks särskilt, utifrån Richard Rortys Contingency, Irony, Solidarity och Platons Gorgias, den nihilistiska position enligt vilken det inte finns något rätt eller fel i moraliska och politiska frågor - och det svar som går ut på att vi kan veta att nihilismen är felaktig på grund av att den är självmotsägande. Platon anvisar här en av huvudvägarna för den normativa analysen: den immanenta kritiken. Enligt MacIntyre är detta den metod som över huvud taget står till buds för att pröva och utveckla en intellektuell tradition. Den andra huvudvägen har varit att försöka etablera en gemensam position för värdeargumentationen. Den kontraktsteoretiska idétraditionen har här utvecklat flera olika varianter. På kursen granskas två olika sätt - Apels transcendentalpragmatik samt Scanlons kontraktualism - att försöka etablera något slags intersubjektivitet också vid studiet av normativa problemställningar.

Kursens andra moment behandlar frågan om maktens legitimitet, och laglydnadens problem, utifrån en klassisk text, vid sidan av Platons texter, kanske den allra mest klassiska: Hobbes Leviathan (som läses i utdrag). Hobbes preciserade sin teori i termer av ett samhällskontrakt. Denna politiskt filosofiska metod och idétradition diskuteras och kritiseras mer generellt av Carole Pateman i The Problem of Political Obligation. A Critique of Liberal Theory. Patemans bok illustrerar också den inom politisk teori vanliga greppet att föra en diskussion om och mellan olika teoretiska traditioner samtidigt som man även gör anspråk på att uttolka innebörden i klassikernas argument. Övrig litteratur kring frågan om varför man bör lyda lagen avser att belysa olika sätt att läsa och använda politiska texter av detta slag.

I det tredje och sista kursmomentet ges en analytisk och kritisk översikt av olika riktningar inom modern liberalism. Huvudboken är Gerald Gaus bok Contemporary Theories of Liberalism. Det övergripande temat i boken är olika konceptioner av Det offentliga förnuftet (Public Reason) i modern liberalism. I vid mening behandlas olika sätt att härleda och definiera ett allmänintresse. På vilka grunder bör medborgare enas om principerna för en politisk författning? Bygger enigheten på en gemensam moralisk kunskap eller på en rationell kompromiss mellan särintressen? Är det möjligt att finna en "överlappande konsus" om politisk rättvisa i ett mångkulturellt samhälle? Denna typ av frågor kommer att diskuteras på momentets seminarium. Som komplement till Gaus abstrakta (och ibland tekniska) framställning läses originaltexter av några av de mest tongivande tänkarna (t.ex. Isaiah Berlin, John Rawls och Jürgen Habermas).

Undervisning

Kursen innehåller tre litteraturmoment, som vart och ett inleds med en eller två föreläsningar och avslutas med ett seminarium. Kursens sista veckor ägnas åt en kursuppsats, som ventileras i seminarieform.

Examination

Kursen examineras genom bedömning av kursuppsats, kortare promemorior och seminariedeltagande.

Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd. Tilläggsinformation ges också i form av betyg enligt en sjugradig betygsskala (ECTS).

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Detta är en forskningsnära kurs på avancerad nivå och litteraturen består av forskningsrapporter, avhandlingar och vetenskapliga artiklar. Studenterna kommer i hög grad att utveckla sin förmåga att ta del av, och bedöma, vetenskapliga resonemang och slutsatser och att kunna ställa dem mot varandra. Avsikten är att förmågan att kritiskt granska, med andra ord kunna identifiera, diskutera och ifrågasätta, de byggstenar med vars hjälp ett vetenskapligt argument eller slutsats underbyggs. Kursen ger studenterna möjlighet att öva sig i att självständigt värdera och kritiskt behandla vetenskapliga teorier genom att koppla dessa både till empirisk forskning och till teoretisk debatt och att formulera egna ståndpunkter och argument i relation till denna.

Förmåga att kunna resonera om alternativa tillvägagångssätt, andra infallsvinklar, är också en väsentlig del av kursen. I jämförelse med tidigare nivåer läggs större vikt vid de muntliga färdigheterna att presentera ett stoff inför en internationell publik på ett intresseväckande och fokuserat sätt, färdigheter som är högst användbara i arbetslivet. Likaså tränas den skriftliga förmågan ytterligare genom återkommande läsrapporter som både innehåller refererande och analytiska inslag.