Allmänt

Kursen ingår i området Religionsbeteendevetenskap

Kursen kan utgöra fristående kurs, 15 hp

Kursen kan ingå i Kandidatprogram i religionsvetenskap, 180 högskolepoäng.

Kursen kan ingå i lärarprogrammet.

Kursplanen är fastställd 2008-03-20 av Teologiska fakultetsnämnden.

Kursplanen gäller fr.o.m. 2008-07-01

Behörighetskrav

Religionsvetenskap A 20 p/30 hp

Mål

Kursens övergripande mål är att studenten förvärvar ökade kunskaper inom religionsbeteendevetenskapens ämnen religionssociologi och religionspsykologi, samt att ge studenten metodiska färdigheter för att studera religionens roll för individ, grupp och samhälle. Kursen kan vara en tillgång för människor som i sin yrkesroll har behov av att tolka olika kulturella mönster och variationer i samtiden samt förstå religionens roll för hälsa och social utveckling.

Samma eller motsvarande förväntade studieresultat gäller för både campus- och nätkursalternativen av kursen. När de förväntade studieresultaten inbegriper muntliga färdigheter kommer man på nätkursalternativet om möjligt använda IT-baserat kommunikationsverktyg (se nedan, undervisning) för att uppnå målen. Då detta inte är möjligt kommer muntliga färdighetsmål att omvandlas till motsvarande skriftliga förväntade studieresultat.

Efter avslutat moment 1 förväntas studenten kunna:

- redogöra för grundläggande vetenskapsteoretiska perspektiv av relevans för religionsbeteendevetenskapliga studier

- redogöra för särdragen i några centrala metoder som används i religionsbeteendevetenskapliga studier

- redogöra för huvuddragen i socialkonstruktionismen och tillämpa denna för att tolka religiös erfarenhet

- söka vetenskapligt relevant material och förhålla sig kritiskt till olika källor

- på en grundläggande nivå identifiera och tolka religion såväl i organiserad och textuell som icke-organiserad och icke-textuell form

- aktivt och med viss självständighet delta i seminariediskussioner och genomföra kortare egna presentationer i tal och skrift

- genomföra ett mindre fältarbete

Efter avslutat moment 2 förväntas studenten kunna

- redogöra för och diskutera hur sociala, kulturella och historiska sammanhang påverkar synen på religion och religiositet, med avseende på individ, grupp och samhälle

- redogöra för de viktigaste teoribildningarna och metoderna inom religionssociologin och formulera grundläggande kritik

- redogöra för och diskutera religionssociologiska förklaringsmodeller till enskilda människors religiositet

- redogöra för och diskutera religionssociologiska förklaringsmodeller till förhållandet mellan religion och modernitet

- redogöra för och diskutera religionssociologiska förklaringsmodeller till religionens betydelse för konstruktionen av etnicitet och genus

- aktivt och med viss självständighet delta i seminariediskussioner och genomföra kortare egna presentationer i tal och skrift

Efter avslutat moment 3 förväntas studenten kunna

- redogöra för de viktigaste teoribildningarna och metoderna inom

religionspsykologin och formulera grundläggande kritik

- redogöra för och diskutera hur sociokulturella sammanhang och

psykiska faktorer samspelar i utformandet av religiös erfarenhet och

religiositet

- redogöra för och diskutera religionspsykologiska förklaringsmodeller

till religiös erfarenhet på individnivå och till individuella

variationer i denna,

- redogöra för och diskutera individens religiositet och förändringar

i denna mot bakgrunden av utvecklingspsykologiska perspektiv samt

religiositetens betydelse för hälsa/ohälsa.

- aktivt och med viss självständighet delta i seminariediskussioner och genomföra kortare egna presentationer i tal och skrift

Innehåll

Kursen behandlar förändringsprocesser i Sverige och övriga länder. Under kursens gång studeras individers, gruppers och samhällens relation till religion och vice versa. Exempel på områden som behandlas är:

- barn och ungdomar

- hälsa

- mystik

- etnicitet

- genus

- modernitet och globalisering

- religion och välfärd

Kursen består av tre moment:

Moment 1: Metod och gemensam teori, 5 hp

Moment 2: Religionssociologi, 5 hp

Moment 3: Religionspsykologi, 5 hp

Moment 1 behandlar metoder och teorier som är gemensamma utgångspunkter och arbetsredskap för religionsbeteendevetenskapens två forskningsämnen: religionssociologi och religionspsykologi. Moment 2 tar upp religionssociologiska perspektiv inom bland andra områdena religion, modernitet, postmodernitet; enskilda människors religiositet; religion i den offentliga sfären; etnicitet och genus. Moment 3 innehåller religionspsykologiska perspektiv inom bland andra områdena dynamisk psykologi, utvecklingspsykologi, jungiansk teori, rollteorin och socialkonstruktivismen; religionens roll i kriser; mystiska upplevelser, samt nya religiösa rörelser.

Undervisning

Kursens undervisningsformer är

- föreläsningar

- litteraturstudier

- seminarier

- skrivuppgifter och muntliga presentationer

- fältarbete.

Vid såväl skriftliga som muntliga redovisningar ingår det i studentens lärande att också ge återkoppling på medstudenters presentationer, i syfte att träna studenternas förmåga att aktivt och självständigt delta i seminariediskussioner.

Undervisningen på nätkursen bygger i hög grad på självstudier och kommunikation i den Internetbaserade lärmiljön (en särskilt framtagen hemsida) som studenterna får tillgång till. Lärmiljön innehåller all information rörande kursen samt används för genomförande av kursens obligatoriska aktiviteter. Under kursen erbjuds några samlingar (lördagar) i Uppsala. Dessa samlingar, som inte är obligatoriska, erbjuder vanligtvis föreläsningar och seminarium. En förutsättning för kursen är Internetuppkoppling samt dator med cd-läsare, högtalare och mikrofon. Om särskild programvara behövs tillhanda hålls detta av institutionen.

Examination

Kursen examineras genom dels skriftliga uppgifter i form av pm och hemskrivningar; dels seminarier och gruppövningar, där förberedda uppgifter och fältarbete redovisas och diskuteras.

Som betyg på slutförd kurs ges Godkänd eller Väl Godkänd

Övergångsbestämmelser

Personer som läst denna kurs enligt äldre kursplan har möjlighet att tentera kursen enligt den kursplanen inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan.