Behörighetskrav

Statskunskap C eller motsvarande kunskap.

Mål

Efter kursen förväntas den studerande

- ha god inblick i hur statens och den offentliga förvaltningens roll studeras inom statsvetenskapen med avseende på dynamiska forskningsområden såsom staters tillkomst och utveckling, samspelet mellan stat och marknad, samt hur staters inre uppbyggnad påverkar politiska beslutsprocesser och politiken,

- kunna läsa och förstå avancerade statsvetenskapliga texter inom området förvaltningspolitik och studiet av statens roll,

- kunna diskutera och förhålla sig kritiskt till olika ståndpunkter som framförs i kurslitteraturen,

- själv kunna åskådliggöra skeenden och vetenskapliga samband inom forskningsområdet i såväl skriftlig (genom författande av kursuppsats och inlämningsuppgifter) som muntlig (genom muntlig framställning inför en grupp) form

Innehåll

Kursen är uppdelad i två delmoment. Under det första delmomentet studeras stater som egna aktörer, som både kan forma och själva formas av omgivande samhällskrafter. Under detta moment diskuteras den moderna västerländska statens framväxt och utveckling, dess utformning och effekter på politiken i olika länder, samt det ökande ifrågasättande av statens förmåga att styra samhällen, bland annat genom inflytandet av s.k. nyliberala idéer. Under kursens andra delmoment tränger vi djupare in i statens olika institutioner och förutsättningarna för effektiv demokratisk styrning. Vi studerar de olika processer som styr inomstatlig maktfördelning, politiskt beslutsfattande och genomförandet av politik.

Undervisning

Undervisningen sker genom föreläsningar och seminarier. Under föreläsningarna presenteras innehållet i kurslitteraturen av lärarna för att underlätta och ledsaga studenternas egna läsning. Seminarierna kompletterar föreläsningarna genom att de ger studenterna tillfälle att under ledning av lärare öppet ventilera frågor kring litteraturen och bearbeta sina tolkningar av den. På detta sätt understöds en djupare och mer aktiv inlärningsprocess. Seminarierna förbereds genom skriftliga inlämningsuppgifter, där studenterna reflekterar över kurslitteraturen utifrån på förhand specificerade diskussionsfrågor. Under seminarietillfällena får studenterna också tillfälle att ge kortare muntliga presentationer av litteraturen.

Examination

Examination av kursen sker på tre sätt: aktivt deltagande i seminarier, skriftliga inlämningsuppgifter och författande av en 10-13 sidors uppsats vid kursens slut där en självständigt formulerad frågeställning belyses utifrån kurslitteraturen. Uppsatsen ligger till grund för 50 % av betyget, inlämningsuppgifterna för 40 % och den muntliga aktiviteten för 10 %.

Betygssättning

Vid betygsättning tillämpas den tregradiga betygsskalan Underkänd - Godkänd - Väl Godkänd. Tilläggsinformation ges också i form av betyg enligt en sjugradig betygsskala (ECTS).

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Detta är en forskningsnära kurs på avancerad nivå och litteraturen består av forsknings-rapporter, avhandlingar och vetenskapliga artiklar. Studenterna kommer i hög grad att utveckla sin förmåga att ta del av, och bedöma, vetenskapliga resonemang och slutsatser och att kunna ställa dem mot varandra. Avsikten är att förmågan att kritiskt granska, med andra ord kunna identifiera, diskutera och ifrågasätta, de byggstenar med vars hjälp ett vetenskapligt argument eller slutsats underbyggs. Kursen ger studenterna möjlighet att öva sig i att självständigt värdera och kritiskt behandla vetenskapliga teorier genom att koppla dessa både till empirisk forskning och till teoretisk debatt och att formulera egna ståndpunkter och argument i relation till denna.