Behörighetskrav

60 p/90 hp i statskunskap eller motsvarande kunskaper samt 20 p/30 hp i annat ämne eller 60 p/90 hp inom det samhällsvetenskapliga kunskapsområdet samt 40 p/60 hp i statskunskap. Kunskaper i svenska motsvarande vad som krävs för grundläggande behörighet till utbildning på grundnivå, samt Engelska B.

Mål

Kursens målsättning är att ge studenterna en förståelse för de olika politiska och ekonomiska krafter som utgör grunden för den moderna välfärdsstaten och dess funktionssätt. Med välfärdsstat avses den utbyggda, aktiva stat som finns inom västvärlden i dag och som ser som sin uppgift att motverka ekonomisk otrygghet och verka för en mer jämn fördelning av ekonomiska och sociala resurser mellan sina medborgare. Välfärdspolitikens utfall formas genom samspelet mellan statliga regleringar och den fria marknadens dynamik. Den är därigenom ett centralt studieobjekt inom den subdisciplin inom statsvetenskapen som benämns politisk ekonomi och som undersöker samspelet mellan politik och marknad. Till välfärdspolitikens område hör också försök att reglera arbetsmarknaden i syfte att främja sysselsättning samt policyåtgärder som påverkar familjebildning och relationer mellan män och kvinnor. Kursen syftar också till att ge studenterna färdigheter i att läsa och förstå avancerade statsvetenskapliga texter, diskutera och förhålla sig kritiskt till olika ståndpunkter som framförs i texterna, samt att själva åskådliggöra skeenden, samband och argument i skriftlig och muntlig vetenskaplig form.

Innehåll

Kursen behandlar centrala områden inom politisk ekonomi och välfärdspolitik, såsom ekonomisk politik, välfärdsstatens framväxt, olika typer av välfärdsstater, relationer och maktförhållanden på arbetsmarknaden, jämställdhetsaspekter på välfärdspolitik samt de förändrade förutsättningar för välfärdsstaten som skapas av ekonomisk globalisering och regional politik integration (EU).

Undervisning

Undervisningen sker genom föreläsningar och seminarier. Under föreläsningarna presenteras innehållet i kurslitteraturen av lärarna för att underlätta och ledsaga studenternas egen läsning. Seminarierna kompletterar föreläsningarna genom att de ger studenterna tillfälle att under ledning av lärare öppet ventilera frågor kring litteraturen och bearbeta sina tolkningar av den. På detta sätt understöds en djupare och mer aktiv inlärningsprocess. Seminarierna förbereds genom skriftliga inlämningsuppgifter, där studenterna reflekterar över kurslitteraturen utifrån på förhand specificerade diskussionsfrågor. Under seminarietillfällena får studenterna också tillfälle att ge kortare muntliga presentationer av litteraturen.

Examination

Examination av kursen sker på tre sätt: aktivt deltagande i seminarier, skriftliga inlämningsuppgifter och författande av en 10-13 sidors uppsats vid kursens slut där en självständigt formulerad frågeställning belyses utifrån kurslitteraturen. Uppsatsen ligger till grund för 50 % av betyget, inlämningsuppgifterna för 40 % och den muntliga aktiviteten för 10 %.

Fördjupning i förhållande till examensfordringarna

Detta är en forskningsnära kurs på avancerad nivå och litteraturen består av forskningsrapporter, avhandlingar och vetenskapliga artiklar. Studenterna kommer i hög grad att utveckla sin förmåga att ta del av, och bedöma, vetenskapliga resonemang och slutsatser och att kunna ställa dem mot varandra. Avsikten är att förmågan att kritiskt granska, med andra ord kunna identifiera, diskutera och ifrågasätta, de byggstenar med vars hjälp ett vetenskapligt argument eller slutsats underbyggs. Kursen ger studenterna möjlighet att öva sig i att självständigt värdera och kritiskt behandla vetenskapliga teorier genom att koppla dessa både till empirisk forskning och till teoretisk debatt och att formulera egna ståndpunkter och argument i relation till denna.

Förmåga att kunna resonera om alternativa tillvägagångssätt, andra infallsvinklar, är också en väsentlig del av kursen. I jämförelse med tidigare nivåer läggs större vikt vid de muntliga färdigheterna att presentera ett stoff inför en internationell publik på ett intresseväckande och fokuserat sätt, färdigheter som är högst användbara i arbetslivet. Likaså tränas den skriftliga förmågan ytterligare genom återkommande läsrapporter som både innehåller refererande och analytiska inslag.