Allmänt

Kursen ingår i huvudområdet Tros- och livsåskådningsvetenskap

Kursen kan utgöra fristående kurs.

Kursen kan ingå i kandidatprogram i religionsvetenskap, 180 högskolepoäng.

Kursen kan ingå i lärarprogrammet.

Kursplanen är fastställd 2008-03-20 av Teologiska fakultetsnämnden.

Kursplanen gäller fr.o.m. 2008-07-01

Behörighetskrav

Religionsvetenskap A 20 p/30 hp, Tros- och livsåskådningsvetenskap B1

Mål

Kursens övergripande mål är att studenten förvärvar ytterligare breddade kunskaper inom etik, religionsfilosofi och systematisk teologi med livsåskådningsforskning. Denna breddning i ämnena ska leda fram till en förmåga att självständigt reflektera kring och bearbeta de problem ämnesområdet innefattar, framför allt genom det självständiga mindre uppsatsarbete som avslutar kursen.

Samma eller motsvarande förväntade studieresultat gäller för både campus- och nätkursalternativen av kursen. När de förväntade studieresultat inbegriper muntliga färdigheter kommer man på nätkursalternativet om möjligt använda IT-baserat kommunikationsverktyg (se nedan, undervisning) för att uppnå målen. Då detta inte är möjligt kommer muntliga färdighetsmål att omvandlas till motsvarande skriftliga förväntade studieresultat.

Efter avslutad delkurs 1 förväntas studenten kunna:

- redogöra för och diskutera vad som kännetecknar ett mångkulturellt och mångreligiöst samhälle med en värderingsmässig pluralism, samt kunna peka på problem och möjligheter som detta samhälle aktualiserar

- identifiera och klargöra olika typer av trosmässiga och värderingsmässiga konflikter i samma samhälle

- utförligt diskutera begreppet "religionsfrihet" ur olika perspektiv och sätt detta i relation till vad det är att vara en demokratisk medborgare

- redogöra för innebörden i några politiskt-filosofiska grundbegrepp som till exempel "rättvisa" och "jämlikhet" samt kunna applicera och använda dessa begrepp som verktyg i diskussioner, exempelvis kring religionsfrihet

- urskilja och bedöma argument för olika förhållningssätt till andra religioner inom kristen teologi samt för uppfattningar i den aktuella livsåskådningsdebatten

- skriftligt formulera egna konstruktiva ställningstaganden till något problem med relevans för kursen, förslagsvis i form av debattartikel eller någon annan form av kortfattad och kärnfullt argumenterande text

- muntligt redogöra för något aktuellt problem i det mångkulturella och mångreligiösa samhället samt leda en konstruktiv seminariediskussion kring det aktuella problemet

Efter avslutad delkurs 2:1 förväntas studenten kunna:

- förstå vikten av att formulera ett problem/en frågeställning som grund för en vetenskaplig uppsats samt vikten av att hålla sig inom detta problemområde under uppsatsens gång

- göra relevanta litteratursökningar för det valda problemområdet

- göra en disposition för en uppsats inom det valda problemområdet

- behärska konsten att använda ett relevant notsystem

- förstå skillnaden mellan objektsspråk och analysspråk, samt själv kunna använda det senare i det egna skrivandet

- formulera analysfrågor till det egna materialet

- självständigt sammanfatta det egna arbetet

- försvara det egna arbetet vid ett uppsatsseminarium

- utföra en konstruktiv opposition på en medstudents arbete

- aktivt delta i uppsatsseminarier som ges inom ramen för denna kurs

- tillgodogöra sig den handledning som ges inom ramen för denna kurs

Studenten förväntas efter delkurs 2.2 kunna:

- redogöra för och diskutera vad som kännetecknar ett postmodernt tänkande inom teologi och filosofi

- identifiera och klargöra den kritik som riktas mot upplysningstänkandet inom postmodern etik, teologi och religionsfilosofi

- utförligt diskutera vilka konsekvenser det postmoderna tänkandet kan få för människors förhållningssätt till religion och kristen tro

- redogöra för och bedöma de invändningar som postmodernt tänkande riktar mot talet om universella värden och en för alla människor gemensam verklighet

- kritiskt bedöma uppfattningen att det inte finns några universellt giltiga kriterier för vad som kännetecknar en rimlig teologi och etik

- muntligt redogöra för några av de problem som är förenade med en postmodern teologi, filosofi och etik

- skriftligt formulera egna konstruktiva ställningstaganden till något av de problem som behandlas inom kursen

Innehåll

Delkurs 1: Det mångkulturella samhällets möjligheter Kursen ger ytterligare en tematisk exemplifiering av etisk, religionsfilosofisk och systematiskt teologisk bearbetning av samtida problem. I fokus står här det mångkulturella samhället, den religiösa, moraliska och livsåskådningsmässiga pluralismen och de utmaningar som detta samhälle ställer oss inför. Inom kursens ram kommer värderingsmässiga och livsåskådningsmässiga konflikter som existerar idag, både globalt och lokalt, att konstruktivt analyseras och diskuteras. Olika religioners och livsåskådningars betydelse för etiska och politiska ställningstaganden diskuteras. Innebörden i begreppet "religionsfrihet" problematiseras och relateras till frågan vad det innebär att vara en demokratisk medborgare. Också ett möjligt kristet förhållningssätt till andra religiösa traditioner granskas, ur såväl ett kritiskt som ett konstruktivt perspektiv.

Delkurs 2:1: Uppsatsarbete inom området Delkursen avslutas med ett mindre uppsatsarbete där studenten får möjlighet att förkovra sig i något av de problem som ämnesområdet tros- och livsåskådningsvetenskap omfattar. Uppsatsarbetet består av undervisning i vetenskapsfilosofi och metodologi samt i praktiskt skrivande. Målet med delkursen är att ge studenten de grundläggande färdigheter som ett kortare uppsatsskrivande kräver.

Delkurs 2:2: Teologi, etik och filosofi efter moderniteten (uppsatslöst alternativ)

Under de senaste decennierna har kritiken mot det så kallade upplysningstänkandet vuxit sig allt starkare inom etiken, den systematiska teologin och religionsfilosofin. Vilka utmaningar ställer det postmoderna tänkande oss inför? Är det överhuvudtaget möjligt att tala om universella värden eller en för alla människor gemensam verklighet? Vilka konsekvenser kan det postmoderna tänkandet få för vårt tänkande kring religion och för människors uppfattningar om vad religiös tro innebär? Hur är det möjligt att kritisera olika teologiska ståndpunkter om det inte finns några universellt giltiga kriterier för vad som kännetecknar en rimlig teologi? För de studenter som inte skriver uppsats inom delkursen ges denna uppsatslösa kurs som ett alternativ.

Andra alternativ inom kursens ram. Istället för den ovan beskriva kursen kan Svenska Kyrkans Tro och Liv, 15 hp, ingå inom ramen för denna delkurs. Den utgör det då uppsatslöst alternativ på B2-nivå inom området. Dessutom kan kurserna Gud, människa och förnuft, 7,5 hp eller Lidandets problem och människans ansvar, 7,5 hp ersätta delkurs 1 eller delkurs 2:2 för studenter som läser på Internet.

Undervisning

Undervisning på campuskursen ges i form av föreläsningar, litteratur- och uppsatsseminarier samt genom individuell handledning.

Undervisningen på nätkursen bygger i hög grad på självstudier och kommunikation i den Internetbaserade lärmiljön (en särskilt framtagen hemsida) som studenterna får tillgång till. Lärmiljön innehåller all information rörande kursen samt används för genomförande av kursens obligatoriska aktiviteter. Under kursen erbjuds några samlingar (lördagar) i Uppsala. Dessa samlingar, som inte är obligatoriska, erbjuder vanligtvis föreläsningar och seminarium. En förutsättning för kursen är Internetuppkoppling samt dator med cd-läsare, högtalare och mikrofon. Om särskild programvara behövs tillhanda hålls detta av institutionen.

Framläggning och opponering är ett obligatoriskt moment på uppsatskurser som på nätkurs genomförs vid en samling i Uppsala. För de studenter som inte har möjlighet att närvara vid samlingen finns möjlighet att deltaga genom IT-baserat kommunikationsverktyg (tillhandahålls av institutionen).

Examination

Campuskursen examineras genom skrivande av argumenterande text (förslagsvis debattartikel), salsskrivning, uppsatsskrivande, framläggande av uppsats, PM-skrivande, muntlig tentamen samt aktivt deltagande i seminarier.

Examinationen på nätkursen sker huvudsakligen genom skriftliga inlämningsuppgifter (hemskrivning och/eller hemtentamen) samt aktivt deltagande i webbaserade seminarium.

Framläggning och opponering vid uppsatskurser är ett obligatoriskt moment som på nätkurs genomförs vid en samling i Uppsala. För de studenter som inte har möjlighet att närvara vid samlingen finns möjlighet att deltaga genom webbaserade verktyg (såsom t.ex. Skype, Marratech).

Som betyg på kursen ges U, G eller VG.

Övriga föreskrifter

Kursen Religionsvetenskap för lärare 15 hp, kan tillgodoräknas som Tros- och livsåskådningsvetenskap B2, och ger då behörighet till Tros- och livsåskådningsvetenskap C1.

Övergångsbestämmelser

Personer som läst denna kurs enligt äldre kursplan har möjlighet att tentera kursen enligt den kursplanen inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan.