Religionshistoria C1
Kursplan, Grundnivå, 5RT103
Kursen är avvecklad.
- Kod
- 5RT103
- Utbildningsnivå
- Grundnivå
- Huvudområde(n) med fördjupning
- Religionshistoria G2F
- Betygsskala
- Väl godkänd (VG), Godkänd (G), Underkänd (U)
- Fastställd av
- Teologiska fakultetsnämnden, 17 mars 2009
- Ansvarig institution
- Teologiska institutionen
Allmänt
Kursen kan utgöra fristående kurs, 15 hp
Kursen kan ingå i kandidatprogram religionsvetenskap 180 hp
Kursen kan ingå i religionsvetenskapligt program, 210 hp
Kursen kan ingå i lärarprogram.
Behörighetskrav
Religionsvetenskap A 20 p/30 hp, Religionshistoria B1, Religionshistoria B2 eller Religionsvetenskap för lärare B2
Mål
Kursens övergripande mål är att ge grundläggande kunskaper om Hinduism, buddhism och andra religioner i Sydasien samt Kina, Japan: daoism, konfucianism, buddhism och shintoism samt Forntida religioner i Norden och Medelhavsområdet och Alternativandlighet och nya religiösa rörelser som behandlar mångfalden av religiös nyproduktion, från rastafari till satanism. Dessutom ska studenterna förvärva kunskaper om vetenskapshistoria samt om teorier och metoder som tillämpas inom de religionsområden kursen behandlar.
HT, Kurs 1: Hinduism, buddhism och andra religioner i Sydasien, 7,5 hp
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:
- redogöra för karakteristiska drag i hinduismens och buddhismens perioder.
- analysera källtexter i översättning samt göra ikonografiska analyser.
- känna igen några grundläggande termer på sanskrit.
- visa förtrogenhet med viktiga källor i översättning.
- identifiera perioder och element av samförstånd och konflikt mellan de båda religionerna och finna orsaker till intrareligiösa konflikter och splittringar samt ge exempel på politisk instrumentalisering av dessa religioner.
- beskriva dessa religioners missionerande verksamhet och migration till Sydöstasien och deras förhållande till andra religioner och livsåskådningar i Sydasien.
- identifiera problem inom forskningen och översiktligt känna till forskningshistorien inklusive forskningsmetodernas historia gällande hinduismen och buddhismen.
HT, Kurs 2: Kina, Japan: daoism, konfucianism, buddhism och shintoism, 7,5 p
Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:
- karakterisera Kinas, Japans och övriga Östasiens religioner under skilda epoker, deras förhållande till varandra och till statsbildningar.
- visa prov på förtrogenhet med de viktigaste källorna i översättning
- kunna interpretera texter och göra ikonografiska analyser.
- känna igen några viktiga religiösa begrepp på sanskrit, kinesiska och japanska.
- identifiera problem inom forskningen och översiktligt känna till forskningens teorier och metoder.
VT, Kurs 1: Forntida religioner, 7,5 hp
Efter genomgången kurs ska studenten kunna
- redogöra för centrala teman och analytiska begrepp inom studier av Europas och Medelhavsvärldens forntida religioner
- diskutera religionernas roller i kultur och samhällsliv under äldre tid
- visa prov på förmåga att med hjälp av teoretiska perspektiv formulera källkritiska ställningstaganden i fråga om religiösa berättelser om det förflutna
- identifiera metodologiska problem inom forskningen samt redogöra för aktuella teorier och metoder inom forskningsområdet
- använda dessa teoretiska perspektiv för analys av religiösa källtexter i översättning
VT, Kurs 2: Alternativandlighet och nya religiösa rörelser: från rastafari till satanism, 7,5 hp
Efter genomgången kurs skall studenten kunna:
- identifiera ett antal nya religiösa rörelser och nyreligiösa (nyandliga) strömningar och redogöra för föreställningar, verksamheter och historiska utvecklingar
- redogöra för och visa prova på ett kritiskt förhållningssätt till faktorer bakom uppkomsten och spridningen av organiserad och oorganiserad alternativreligion i olika kontexter
- redogöra för olika sätt att förstå relationen mellan sociala och kulturella förändringsprocesser och alternativreligion
- visa prova på kunskap om och förhålla sig till relationen mellan alternativreligion, media och populärkultur
- diskutera relationen mellan alternativreligion och kulturella och politiska huvudfåror i skilda samhällen
- redogöra för och kritiskt diskutera alternativreligiösa konstruktioner av genus
- översiktligt beskriva och diskutera analytiska perspektiv genom vilka alternativreligion har betraktats
Innehåll
Kursen består av två delkurser om vardera 7,5 hp
På höstterminen ges kurserna Hinduism, buddhism och andra religioner i Sydasien samt Kina, Japan: daoism, konfucianism, buddhism och shintoism och på vårterminen erbjuds kurserna Forntida religioner samt Alternativandlighet och nya religiösa rörelser: från rastafari till satanism
Hinduism, buddhism och andra religioner i Sydasien, 7,5 hp
Kursen omfattar ett studium av hinduismen och buddhismen i Sydasiens historia från Induskulturen till kolonialtidens nyhinduism och nybuddhism med fortsättningar i postkolonial tid. Hinduismen och buddhismen studeras i relation till andra religioner i polemik och samförstånd och i relation till den politiska och sociala utvecklingen
i Sydasien. Dessa andra religioner är jainismen och sikhismen samt parsismen islam och kristendomen. Hinduismen och buddhismen är båda utpräglade skriftreligioner. Studiet av dessa religioners skrifter intar en dominerande plats i studiet liksom även ikonografi. De är tempel- resp. klosterreligioner med en högt specialiserad ritual, som också blir objekt för studiet. Båda religioner har producerat framstående tänkare. En viktig punkt i hinduismens utveckling är den politiska regionalismen i Indien, som påverkade uppkomsten av regionala religiösa traditioner. Båda religioner har också engagerat sig i politiken och utbildat en politisk form av hinduism och buddhism, som i sin tur har påverkat sydasiatiska staters religionspolitik. Både hinduismens och buddhismens spridning till Sydöstasien och buddhismens spridning till Centralasiens och Västerlandet behandlas.
Kina, Japan: daoism, konfucianism, buddhism och shintoism, 7,5 p
Kursen omfattar ett studium av daoismen, konfucianismen, buddhismen och shintoismen i Östasien med tyngpunkt på Kina och Japan. Kursen börjar med ett studium av arkaisk kinesisk religion som förutsättning för uppkomsten av daoismen och konfucianismen. Buddhismens ankomst till Kina och dess relation i polemik och samförstånd med inhemska kinesiska traditioner behandlas särskilt. Kinesiska religioner har också exporterats till Japan. Sambandet mellan Kina och Japan med Korea som förmedlande länk behandlas. Den kinesiska buddhismens inflytande på den tibetanska buddhismen beaktas. Såväl den kinesiska som den japanska buddhismens beroendeförhållande av indiska traditioner belyses. Den kinesiska och den japanska statens religionspolitik i historien fram till nutiden är av särskilt intresse. Japanska "nya" religioner präglar bilden på religionskartan idag. Japans roll som exportör av buddhism till Västerlandet studeras.
Forntida religioner 7,5 hp
Kursen Forntida religioner erbjuder kunskaper om grekisk och romersk religion och mytologi under antiken samt om forntida religion i Skandinavien. Vidare ger kursen kunskaper om de idé- och kulturhistoriska sambanden mellan de områden, föreställningar och praktiker som berörs, samt ger färdigheter i att självständigt kunna analysera centrala källtexter i översättning.
Alternativandlighet och nya religiösa rörelser: från rastafari till satanism, 7,5 hp
Kursen behandlar alternativa religiösa strömningar som vuxit fram under de drygt senaste hundra åren. Det omfattar nya religiösa rörelser av vitt skiftande slag och ursprung, så som Hare Krishna, Peoples Temple, Rastafari och Scientologi, och mer löst organiserad religion som New Age, nypaganism, mörkmagi, satanism och en snabbt växande folklig nyandlighet. I kursen diskuteras också relationen mellan alternativreligion, populärkultur, media och kulturella och politiska huvudfåror i skilda samhällen. Kursen presenterar också olika teoretiska perspektiv på alternativreligion.
Undervisning
Undervisningen på campuskursen ges i form av föreläsningar, litteratur, obligatoriska seminarier samt eventuella studiebesök. Viss undervisning på engelska kan förekomma.
Examination
Examination på kunskaper producerade under kursen genom inläsning av kurslitteratur, föreläsningar, seminarier och eventuella studiebesök kan antingen ske genom a) skriftlig salsskrivning b) skriftlig hemtentamen c) skriftliga inlämningsuppgifter d) aktivt seminariedeltagande e) muntlig tentamen, eller genom någon kombination av dessa examinationsformer fastställd av kursansvarig examinator.
Övriga föreskrifter
Inga övriga föreskrifter.
Övergångsbestämmelser
Personer som läst enligt denna kursplan har möjlighet att tentera kursen enligt samma kursplan inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan.