Allmänt

Bibringa läkarstudenten sådan grundläggande ämnesinriktad kunskap och praktisk utbildning i diagnostik och behandling av sjukdomar i nervsystem och muskler, psykiska sjukdomar samt sjukdomar i öga; öra, näsa och hals (ÖNH) som kan bilda underlag för den fortsatta utbildningen fram till läkarexamen. Förmedla kunskap om dessa sjukdomars förekomst, långsiktiga konsekvenser och betydelse i folkhälsoperspektiv. Beakta etiska, sociala, demografiska och psykologiska aspekter på sjukdomar inom dessa ämnesområden.

Undervisningen ska ge fördjupade kliniska färdigheter i anamnes och undersökningsteknik avseende nämnda ämnesområden. Vidare ska en fortsatt utveckling av andra kliniska färdigheter fortgå under terminen som har betydelse för att samverka med patienter och medarbetare och leda vårdarbete. Undervisningen syftar också till att integrera prekliniska och kliniska kunskaper inom de nyckelområden som behandlas under denna termin.

Behörighetskrav

För tillträde till ny termin krävs godkända obligatoriska moment från tidigare terminer samt att alla tentamensprov utom ett från närmast föregående termin är godkända. Efter studieuppehåll krävs att samtliga kurser på de föregående terminerna är godkända. Utbildningen följer en bunden studiegång vilket innebär att kurserna skall läsas i en fastställd ordning.

Mål

Efter kursen skall studenten kunna:

1. Övergripande kunskaper

- tillämpa basvetenskapliga kunskaper som t.ex. psykologi, anatomi, fysiologi, radiologi, cellbiologi och farmakologi och relatera dessa kunskaper till patofysiologi, kliniska manifestationer, behandling och prognos av sjukdomar inom psyke, nervsystem, öga och ÖNH.

- urskilja riskfaktorer och sammanfatta preventiva metoder för vanliga sjukdomstillstånd inom de nämnda disciplinerna.

2. Diagnostik

- tillämpa kunskaper om samtal- och undersökningstekniker och självständigt ta upp anamnes och genomföra status på patienter med symtom från psyke, nervsystem, öga och ÖNH.

- värdera anamnes och statusfynd, föreslå utredning, tillämpa diagnostiska metoder, föreslå diagnos samt ta ställning till behandling för dessa patienter.

- avgöra vårdnivå, prioritera och utföra nödvändiga diagnostiska eller terapeutiska interventioner inom de nämnda disciplinerna.

- sammanfatta sjukhistoria, undersökningsfynd, utredningsresultat och bedömning i journal och intyg.

3. Bemötande och kommunikation

- skapa en förtroendefull och terapeutisk hållning till patienten, identifiera och värdera psykologiska fenomen samt förklara betydelsen av psykologiska och sociala faktorer vid sidan av medicinskt biologiska.

- förklara och samråda kring handläggning och bedömning med patienter och medarbetare

4. Övrigt

- relatera handläggning och bedömning till en vetenskaplig och etisk grund.

- ange och förklara relevanta svenska lagar för olika former av psykiatrisk vård och för fastställande av total hjärninfarkt.

Beträffande detaljerade mål för de olika ämnesområdena, se https://studentportalen.uu.se/ under läkarprogrammet, klinisk medicin V.

Innehåll

Kursen inleds med 2 veckors integreringsperiod där kliniska och prekliniska ämnen sammanförs inom vissa medicinska nyckelområden. Därefter följer en period med klinisk tjänstgöring inom neurospecialiteter, psykiatri, ögon samt öron-näsa-hals, där fördjupad träning i klinisk handläggning ingår. Tjänstgöringen är förlagd till kliniker inom dessa specialiteter. Klinisk praktik på sjukhus i andra landsting förekommer under kursen.

Undervisning ges inom följande medicinska huvudområden:

Neurologi inklusive neurokirurgi, neurofysiologi och rehabiliteringsmedicin

Psykiatri

Oftalmiatrik

Oto-rhino-laryngologi

Under integreringsperioderna ges undervisning i följande medicinska ämnesområden:

Funktionell neuroanatomi

Intrakraniell dynamik

Neuroradiologi

Neurofysiologi

Neurofarmakologi

Neurologisk symtomlära

Psykiatriska sjukdomsbegrepp och sjukdomsmekanismer

Psykiatrisk epidemiologi

Psykiatriska behandlingsmetoder

Anatomi, patofysiologi och symtomatologi vid vanliga sjukdomar i öga och ÖNH

Neuro 6 hp

Psykiatri 6 hp

Ögon/ÖNH 6 hp

Undervisning

Undervisningen pågår 15 veckor inklusive inläsningsperioder och omfattar föreläsningar, demonstrationer, statusträning, gruppundervisning, falldiskussioner, samt probleminriktade seminarier. Tyngdpunkten i undervisningen är förlagd till avdelnings- och mottagningstjänstgöring med patientnära arbete, seminarier, demonstrationer, auskultation och ronder. Jourtjänstgöring ingår.

Examination

För regelverk om frånvaro från obligatoriska moment samt regler för deltagande vid tentamen, se utbildningsplan i studiehandboken.

Kursen avslutas med en skriftlig tentamen.

Olika former av praktiska prov förekommer med bedömning av läkarstudentens färdigheter i anamnes och undersökningsteknik inklusive förhållningssätt, attityder och förmåga till kommunikation med patienten.

Studerande som underkänts på tentamensprov har rätt att genomgå tentamensprov ytterligare 4 gånger (= totalt 5 tentamensprov). Om synnerliga skäl finns kan programkommittén medge ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s.k. blank skrivning räknas som ett tentamenstillfälle.

En student kan komma att underkännas och få avbryta den verksamhetsförlagda utbildningen i förtid om det finns en påtaglig risk för att studenten på grund av grov oskicklighet kan komma att skada en annan person eller värdefull egendom om han eller hon fortsatt deltar i den verksamhetsförlagda utbildningen. En individuell plan skall bestämmas för studenten och delges honom eller henne skriftligen. I denna plan, som skall beslutas av programkommittén, skall anges vilka kunskaps- och färdighetsbrister som finns, vilket stöd studenten kan få från institutionen och hur och när kontrollen kan äga rum samt hur dessa skall gå till. En student har rätt till maximalt två kontrolltillfällen, dock högst ett per år. Studenten får inte delta i den verksamhetsförlagda utbildningen på nytt innan programkommittén har kontrollerat och godkänt att studenten har de kunskaper och färdigheter som krävs. Beslut om individuella studieplanen kan av programkommittén delegeras till studiesocial kommitté eller motsvarande med studentrepresentation.

Studerande som ej blivit godkänd i klinisk utbildning har rätt att genomgå förnyad klinisk utbildning en gång. Om synnerliga skäl finns kan programkommittén medge ytterligare tillfälle att genomgå klinisk utbildning.