Allmänt

Fastställd den 21 juni 2007 av Juridiska fakultetsnämndens utbildningsutskott, Uppsala universitet, med stöd av 2 kap. 5 a § högskolelagen och 6 kap. 14 och 15 §§ högskoleförordningen. Reviderad den 12 januari 2010. Kursplanen träder i kraft fr.o.m. vårterminen 2010.

Allmänt

Kursen omfattar 33 högskolepoäng (33 ECTS credits) och ingår som obligatorisk kurs på grundnivå i utbildningen för juristexamen enligt utbildningsplan fastställd den 16 april 2007 av Juridiska fakultetsnämnden vid Uppsala universitet.

Straff- och processrätt läses parallellt under kursen. Samtliga seminarier i processrätt föregås av handledning. I straffrättsdelen ingår en inlämningsuppgift (promemoria) och en hemtentamen. I processrättsdelen ingår en inlämningsuppgift (promemoria). Kursen avslutas med en tentamen i de båda delarna. För att få tentera krävs att de obligatoriska momenten, vilka även inkluderar ett närvarokrav, är fullgjorda.

Behörighetskrav

För tillträde till denna kurs krävs att samtliga obligatoriska moment i tidigare terminskurser är fullgjorda och att alla tidigare terminskurser utom en tenterats med godkänt resultat.

Om särskilda skäl föreligger kan Juridiska fakultetens dispensnämnd meddela dispens från förkunskapskraven.

Mål

Övergripande målsättning

Det övergripande målet för Terminskurs 4 är att de studerande skall få en grundläggande förståelse för, och förmåga att analysera och diskutera, straff- och processrättsliga problem ur ett rättsdogmatiskt och rättsvetenskapligt perspektiv. De studerande skall därutöver ges en orientering om förfarandet i konkurs- och exekutionsrätt samt kunna sätta de aktuella rättsområdena i ett internationellt perspektiv.

Generella mål

Efter genomgången kurs skall studenterna ha uppnått förmåga

1. att förstå och tillämpa den straffrättsliga begreppsbildningen och systematiken respektive de processuella grundbegreppen och de allmänna processprinciperna. Detta innefattar att studenterna har förmåga att identifiera juridiska problem i en ostrukturerad och komplex kontext.

2. att förstå, tillämpa och kombinera rättsreglerna inom ämnesområdet med tonvikt på det dogmatiska tänkandet och normernas systematik och funktion.

3. att i muntlig såväl som skriftlig form presentera juridiskt material, med särskild tonvikt på presentation av och argumentation för lösningar på de specifika straff- och processrättsliga problemen. Studenternas tidigare kunskaper och färdigheter i juridisk metod skall utvecklas ytterligare till att kunna användas i de straffrättsliga och processrättsliga kontexterna.

4. att sätta de straff- och processrättsliga kunskaperna i relation till den aktuella rättspolitiska diskussionen med särskild inriktning mot internationell utveckling och pågående reformarbete inom ämnesområdet. Studenterna förväntas kunna inta ett kritiskt och självständigt förhållningssätt gentemot regelsystemet, vilket förutsätter kunskaper om aktuella forskningsinsatser på området samt hur motsvarande frågor behandlas inom andra rättssystem.

5. att fullgöra förelagda uppgifter inom föreskrivna tidsramar.

Straffrättens mål och omfattning

Efter genomgången kurs är målet att studenterna skall ha:

– förmåga att tillämpa brottsbegreppet och de allmänna lärorna på ett kvalificerat sätt,

– god kännedom om de centrala straffrättsliga principerna som styr de allmänna lärorna och rättstillämpningen,

– god kännedom om brott av central betydelse och sådana som har särskilt intresse,

– uppnått förmåga att identifiera och se samspelet mellan de allmänna lärorna i straffrätt och de särskilda brotten,

– förmåga att kunna identifiera och argumentera kring tänkbara lösningar på olika straffrättsliga problem,

– förmåga att dela upp problemen i delfrågor som ett led i problemlösningsprocessen, samt

– grundläggande kunskap om det straffrättsliga sanktionssystemet samt förmåga att göra påföljdsbestämning i konkreta fall.

Ämnet straffrätt omfattar

– brottsbegreppet samt de straffrättsliga regler och allmänna principer kring vilka brottsbegreppet är uppbyggt,

– uppbyggnaden av brottskatalogen i brottsbalken samt de viktigare specialstraffrättsliga lagarna. Reglerna om förmögenhetsbrotten betonas särskilt eftersom de är de teoretiskt mest genomarbetade samtidigt som de är särskilt svårtillgängliga,

– det straffrättsliga sanktionssystemet med särskild betoning på påföljdsbestämning, samt

– straffrättens och kriminalpolitikens plats, funktion och effekter i samhället, med avseende på såväl kriminalisering som bestraffning.

Processrättens mål och omfattning

Efter genomgången kurs är målet att studenterna skall:

– ha goda insikter om centrala processrättsliga grundbegrepp,

– ha förmåga att med hjälp av rättskällorna och ändamålsöverväganden finna och formulera relevanta argument för och emot olika lösningar på processrättsliga problem,

– förstå och kunna tillämpa reglerna om förfarandet vid de allmänna domstolarna i tvistemål och brottmål samt vissa delar av det processrättsliga förfarandet vid specialprocessrätt, alternativ tvistlösning, utsökning och konkurs,

– ha förmåga att se regelsystemet mot bakgrund av domstolarnas roll i samhället – nationellt och internationellt.

– förstå den aktuella rättsdogmatiska och rättsvetenskapliga diskussionen om domstolarnas roll i samhället.

Ämnet processrätt omfattar

– centrala processrättsliga institut som t.ex. kumulation, bevisbörda, rättskraft och rättegångskostnader,

– skillnader mellan civil- och straffprocessrätt,

– grundläggande specialprocessrätt.

Innehåll

Kursen omfattar straffrätt och processrätt.

Undervisning

Undervisningen består av föreläsningar, seminarieövningar, lektionsundervisning, spelade processer, PM-skrivande, handledning och rättegångsbesök med skriftlig rapport. Seminarieundervisningen ges i form av seminarier, redovisningsseminarier, diskussionsseminarier, rättegångsrapportseminarier och integrerade/internationella seminarier. Undervisningen är baserad på de studerandes arbete i basgrupper med högst 4 medlemmar. Seminarieundervisningen och de spelade processerna är obligatoriska.

Kursföreståndaren kan dispensera från de obligatoriska undervisningskraven om särskilda skäl föreligger. Den närmare uppläggningen av kursen framgår av bifogad undervisningsplan. Kurslitteraturen framgår av bilagda förteckning.

Examination

Examination och betygssättning sker på grundval dels av en skriftlig tentamen på högst fem timmar vid terminens slut, dels av muntliga samt skriftliga prestationer under terminen i övrigt. Tillåtna hjälpmedel vid skrivningen är författningstext och kurslitteraturen. Vidare tillåts undervisningsmaterial som tillhandahållits alla studenter under terminen (dock inte tentamenskompendium) samt handskrivna anteckningar. Som tillåtna anteckningar räknas inte avskrivningar av annat än tillåtna hjälpmedel (t.ex. avskrivningar av böcker eller artiklar som inte utgör kurslitteratur).

För att bli godkänd på kursen krävs att samtliga obligatoriska moment fullgjorts. Betyg på kursen sätts på grundval av den skriftliga tentamen och poäng givna för PM och hemtentamen samt muntliga prestationer i samband med opposition i processrätt. För den som underkänts erbjuds möjlighet till omtentamen (i enlighet med vad som framgår av bifogad undervisningsplan). Se vidare i bifogad undervisningsplan. Vid synnerliga skäl kan examinationen utformas på annat sätt exempelvis muntlig tentamen.

I undervisningsplanen anges närmare hur poängsättning sker och vilka hjälpmedel som är tillåtna vid skriftlig tentamen. De betyg som ges på kursen är underkänd, U, och de godkända betygsgraderna B, Ba och AB.

Disciplinära åtgärder vid fusk

Enligt 10 kap. 1 § högskoleförordningen får disciplinära åtgärder vidtas mot studenter som bland annat med otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt försöker vilseleda vid prov eller när en studieprestation annars skall bedömas. Om kursföreståndaren har grundad anledning misstänka att en student vidtagit åtgärder som strider mot 1 § skall kursföreståndaren enligt 9 § skyndsamt anmäla saken till studierektor för vidarebefordran till rektor.

De disciplinära åtgärderna är varning och avstängning.