Allmänt

Utbildningens innehåll, längd och nivå regleras av 1 kap. 9 § högskolelagen (1992:1434), högskoleförordningen (1993:100) och förordningen om ändring av högskoleförordningen (2006:1053).

Kursen ges i termin 2 i biomedicinska analytikerprogrammet och utgörs av teoretiska studier och praktisk färdighetsträning.

Kursen syftar till att studenterna tillägnar sig de grunder i cellbiologi och tillhörande metodik som krävs för förståelse av senare kurser i programmet.

Behörighetskrav

Antagen till biomedicinska analytikerprogrammet.

Mål

Färdighet och förmåga

Studenten ska efter genomförd kurs kunna

• Identifiera vanligt förekommande vävnader och celltyper inom diagnostiken. För varje vävnadstyp skall studenten kunna redogöra för kopplingen mellan vävnadens funktion och dess morfologi.
• Visa god färdighet i relevant laboratoriemetodik samt kunna analysera, tolka och redovisa resultaten och den teoretiska bakgrunden i form av laborationsrapporter/laborationsjournaler.
• Visa färdighet i sökning i för ämnet relevanta databaser.

Kunskap och förståelse

Studenten ska efter avslutad kurs kunna

• Redogöra för struktur och funktion hos prokaryota och eukaryota celler, cellorganeller samt redogöra för med vilka hjälpmedel dessa celler synliggörs.
• Förklara och ge exempel på intra- och extracellulära kommunikationer och cellkontakter.
• Beskriva hur livsprocesserna styrs på organnivå samt i människan som helhet.
• Beskriva - centrala och perifera nervsystemens övergripande organisation samt deras grundläggande struktur och funktion.
• Beskriva hjärtats anatomi och histologi samt blodkärlens funktionella indelning, redogöra för cirkulationssystemets grundläggande funktioner.
• Beskriva de endokrina organens läge och struktur, inklusive könsorganen, samt redogöra för de väletablerade hormonernas fysiologiska effekter i kroppen
• Beskriva njurens anatomi och histologi samt redogöra för dess huvudsakliga funktioner
• Beskriva andningsorganens anatomi, histologi och funktion, redogöra för transporten av syrgas och koldioxid mellan alveol, blod och vävnadsceller.
• Beskriva mag-tarmkanalens anatomi och histologi, inklusive pankreas och lever, samt redogöra för mag-tarmkanalens grundläggande funktioner
• Översiktligt redogöra för den humana embryonala och fetala utvecklingen samt känna till placentans utseende och funktion.
• Studenten skall kunna redogöra för teratologiska principer och känna till vanligast förekommande potenta humanteratogena agens.

Innehåll

Kursen omfattar beskrivning av kroppsorganens funktionella anatomi, histologi och fysiologi. Den funktionella anatomin behandlas i sådan omfattning som anses nödvändig för förståelsen av de fysiologiska processerna. Följande delområden behandlas under kursen:

• Prokaryota och eukaryota cellers struktur och organeller
• Cellulära signalvägar
• Nervsystemets struktur och funktion
• Cirkulationssystemets struktur och funktion
• De endokrina organens samt reproduktionsorganens struktur och funktion
• Njurens struktur och funktion samt kroppens syra-bas reglering och elektrolyt- och vätskebalans
• Respirationsorganens struktur och funktion
• Mag-tarmkanalens struktur och funktion
• Histologi av olika vävnader
• Embryologi och teratologi
• Metoder för cellbiologi- och histologistudier

Undervisning

Undervisningen ges i form av föreläsningar, gruppundervisning, laborationer och demonstrationer.

Examination

Examination sker som enskilt praktiskt eller teoretiskt prov. För betyget godkänd krävs dessutom godkända seminarier och laborationer samt i förekommande fall deltagande i demonstrationer.

Studerande som underkänts på tentamensprov har rätt att genomgå tentamensprov ytterligare 4 gånger (= totalt 5 tentamensprov).Om synnerliga skäl finns kan programkommittén medge ytterligare tentamenstillfälle. Som tentamenstillfälle räknas de gånger studenten deltagit i tentamen. Inlämning av s.k. blank skrivning räknas som ett tentamenstillfälle.