Allmänt

Kursen är obligatorisk på Masterprogram i geografi, Masterprogram i samhällsvetenskap: kulturgeografi samt Masterprogram i samhällsvetenskap: samhällsplanering.

Behörighetskrav

Antagen till masterprogram i geografi och/eller masterprogram i samhällsvetenskap; inriktningarna kulturgeografi eller samhällsplanering.

Mål

Kulturgeografiska studier syftar till att beskriva och förklara samhällets rumsliga organisation och de fysiska, ekonomiska och sociala processer som formar och förändrar resursutnyttjande, näringsliv, bebyggelseformer och sociala mönster samt organisationsformer i olika geografiska miljöer. Utbildningens mål är att träna de studerande att analysera samhällsproblem med hjälp av samhällsgeografisk teori och metodik och därigenom ge förutsättningar för yrkesverksamhet inom områden med ett växande behov av samhällsvetare med samhällsgeografisk utbildning, såsom statlig och kommunal förvaltning, organisationer och företag. I utbildningen läggs särskild vikt vid en integration av kunskaper om lokalisering, dimensionering och planering inom den offentliga sektorn med kunskaper om näringslivets lokaliseringsförutsättningar, organisationsformer och regionala struktur. Utbildningen i samhällsgeografi präglas av ett samspel mellan ett internationellt och ett nationellt perspektiv.

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna

- självständigt diskutera och analysera geografiska frågeställningar i ett allmänt vetenskapsteoretiskt perspektiv

- diskutera den geografiska idéutvecklingen från olika tidsperioder

- diskutera val av metod vid en geografisk undersökning

- analysera samhällsproblem med hjälp av kulturgeografisk teori och metodik

- självständigt diskutera och behandla geografiska frågeställningar

- aktivt och självständigt bidra i seminariediskussioner och genomföra presentationer av artiklar och av eget arbete.

Innehåll

Delkursen syftar till att ge fördjupad kunskap om idéutvecklingen inom geografin. De studerande läser ett antal arbeten från olika tidsperioder vilka varit av grundläggande betydelse för ämnets framväxt och dess teoretiska och metodologiska utveckling. Dessa arbeten diskuteras och analyseras tillsammans med inlägg av andra forskare som anknyter till desamma. Centrala teman är ekonomisk geografi, urban- och socialgeografi, politisk geografi, samhällsplanering samt befolkning - och bebyggelsegeografi. I kursen ingår också att få kunskap om den aktuella vetenskapsteoretiska debatten inom ovanstående teman.

Undervisning

Undervisningen kan bestå av föreläsningar, seminarier, exkursioner, rapportskrivande och övningar.

Examination

Kursen examineras både skriftligt och muntligt.