Allmänt

Kursen kan ingå i kandidatprogram i religionsvetenskap, 180 hp.

Kursen kan ingå i eligionsvetenskapligt program, 210 hp

Kursen kan ingå i lärarprogrammet.

Behörighetskrav

Kyrko- och missionsstudier C1

Mål

Alternativ a, uppsats 15 hp

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna

- inom givna tidsramar självständigt författa en vetenskaplig uppsats om 15 hp i enlighet med det akademiska uppsatsskrivandets förhållningssätt rörande val av metod, struktur, frågeställning, problemlösning, belägg och formalia.

- förstå skillnaden mellan källor och litteratur och mellan primärt och sekundärt material samt visa prov på förmåga att bedöma informationens relevans och nödvändiga omfattning för lösning av det uppställda problemet.

- analysera och praktiskt tillämpa vetenskaplig informationssökning vid bibliotek, arkiv och genom datanätet samt korrekt kunna ställa upp uppsatsens notapparat och käll- och litteraturförteckning.

- på ett relevant sätt tillämpa vetenskaplig intervjuteknik och forskningsetik som kan vara aktuella för det givna uppsatsämnet.

- i enlighet med akademiskt vedertagna principer försvara respektive opponera på en uppsats.

- självständigt formulera en frågeställning som grund för en vetenskaplig uppsats.

- självständigt välja relevant litteratur för arbetet.

- självständigt lägga upp en realistisk plan för det egna arbetet.

- skriftligt formulera sig i uppsatsen genom ett eget, bearbetat analysspråk.

- sammanfatta sitt arbete genom en egen konstruktiv diskussion kring uppsatsens resultat.

- aktivt delta i mitterminsseminarier samt uppsatsseminarier.

Alternativ b, litteraturkurser 15 hp

Efter avslutad kurs förväntas studenten kunna

- tillgodogöra sig och aktivt förhålla sig till kyrkohistoriska, kyrkovetenskapliga eller missionsvetenskapliga arbeten, såväl översiktsverk som vetenskapliga monografier.

- självständigt diskutera litteraturen med fokus på dess perspektiv, innehåll och vidare sammanhang samt teori och metod.

- muntligt presentera och kritiskt diskutera vetenskapliga argument och slutsatser.

Innehåll

Alternativ a uppsats

Kursen består dels av en grundläggande orientering i ämnesspecifika teorier och metoder, dels av författande av en större uppsats eller fältstudierapport om 15 hp. Kursen inleds med undervisning i hur man skriver en vetenskaplig uppsats. Därefter skriver studenten en uppsats där ämne och litteratur självständigt väljs. Under uppsatsskrivandet ges regelbunden handledning. Under skrivandet deltar studenten också i en mitterminsredovisning där en preliminär version, eller delar av en preliminär version av uppsatsen läggs fram och bearbetas. Vid terminens slut behandlas uppsatserna i ett uppsatsseminarium där de studerande får öva sig i rollerna som seminariedeltagare, respondent och opponent.

Alternativ b litteraturkurser

För studenter som inte skriver uppsats i något av ämnena inom kyrko- och missionsstudier på C-nivå finns möjligheten att inhämta fördjupande kunskaper i ämnena genom att istället läsa två litteraturkurser om 7,5 hp vardera. Detta innebär att studenten själv läser in den litteratur som kurserna omfattar för att därefter tentera densamma. De kurser som studenten kan välja bland är följande:

Kyrkohistoria

I alternativa läskurser med givna teman, men valfri kurslitteratur ges studenten möjlighet att specialstudera ett kyrkohistoriskt relevant område efter eget intresse.

Kyrkohistoriskt epokstudium 7,5 hp

Kursen vill – mot bakgrund av studiet inom kyrko- och missionsstudier på A-, B- och C1-nivå – ge möjlighet för studenten att fördjupa sig i en epok av den allmänna eller svenska kyrkohistorien. Genom studiet av ett antal översiktsverk och monografier ges tillfälle till fördjupning i t.ex. fornkyrkans, medeltidens eller reformationens förhållanden eller olika epoker eller traditioner i den nya tidens kyrkohistoria.

Epoken, regionen och litteraturen väljs i samråd med examinator.

Svenska kyrkan under 1900-talet 7,5 hp

Svenska kyrkan genomgick under förra århundradet sina mest genomgripande förändringar sedan reformationstiden. Förändringarna gällde såväl de pastoralhistoriska frågorna kring gudstjänstens former och församlingslivets utformning och gestaltning, som kyrkans organisation och rättsliga reglering med koppling till stat och samhälle. Kursen vill beskriva utvecklingen mot bakgrund av förhållandena under 1800-talet och studenten förväntas efter kursen kunna beskriva och förklara utvecklingen i ett historiskt perspektiv.

Litteraturen väljs i samråd med examinator.

Svensk regional kyrkohistoria 7,5 hp

Kursen vill ge fördjupad kännedom om den kyrkohistoriska utvecklingen i en eller flera av studenten valda regioner (t.ex. stift eller landskap). Syftet är att lära känna regionens religiösa förhållanden under de tre senaste århundradena. Andliga väckelserörelser, teologiska brytningsskeenden och religiösa ledargestalter sätts in i sitt övergripande sammanhang och studiet bidrar på så sätt till att förklara och förstå utveckling och nutida förhållanden.

Regionen och litteraturen väljs i samråd med examinator.

Svensk väckelse- och samfundshistoria 7,5 hp

Kursen vill ge fördjupad kännedom om den kyrkohistoriska utvecklingen inom en av studenten vald kyrka, samfund eller väckelsetradition. Syftet är att i ett historiskt perspektiv lära känna kyrkohistorisk utveckling och förhållanden och sätta in detta i relation till omvärlden. Andliga traditioner, teologiska brytningsskeenden och religiösa ledargestalter sätts in i sitt kyrkohistoriska sammanhang. Studiet bidrar till att förklara och förstå utveckling och nutida sammanhang.

Kyrkan eller samfundet och litteraturen väljs i samråd med examinator.

Kvinnor i kyrkohistorien 7,5 hp

Kursen vill visa hur kvinnor varit aktiva aktörer i skilda perioder av kyrkans historia. Litteraturen belyser, beskriver och förklarar deras insatser. Litteraturen kan väljas med internationellt och/eller svenskt perspektiv.

Litteraturen väljs i samråd med examinator.

Gudstjänstlivets historia 7,5 hp

Kursen vill i ett internationellt perspektiv ge en bild av hur svenskt gudstjänstliv gestaltat sig och förändrats genom olika epoker av kyrkohistorien. Huvuddragen i predikans, högmässans och psalmens historia belyses med särskild tonvikt på de tre senaste århundradena.

Litteraturen väljs i samråd med examinator.

Kyrkovetenskap

I alternativa läskurser med givna teman, men valfri kurslitteratur ges studenten möjlighet att specialstudera ett kyrkovetenskapligt relevant område efter eget intresse.

Kyrkan är ingen religion 7,5 hp

Kyrkan som gemenskapsform började på 1700-talet uppfattas som en religion, "kristendomen", och jämföras med andra religioner. Termerna protestantism och katolicism skapades vid sekelskiftet 1700/1800 tillsammans med andra -ismer. Kursen behandlar frågan hur begreppet kyrka, som inte är en religion eller ideologi, kan förstås i detta sammanhang.

Litteraturen väljs i samråd med examinator.

Liturgisk ecklesiologi 7,5 hp

Den grundläggande praktiken i en kristen gemenskap är gudstjänsten. I kursen studeras hur olika klassiska gudstjänstformer ser ut i olika traditioner, t.ex. den västerländska mässan, och hur nya gudstjänstordningar, t.ex. feministiska liturgier, vuxit fram och skapar nya slags kristna gemenskaper.

Litteraturen väljs i samråd med examinator.

Organisationsteori och kyrkosyn 7,5 hp

Kyrkorätt och kyrkoorganisation ses på olika sätt, alltifrån som en konsekvens av dogmatiken till teologiskt ointressanta. Idag ger t.ex. modern kommunikationsteori perspektiv på hur kyrkornas organisationer kan uppfattas. Kursen ger olika historiska och teoretiska perspektiv på hur synen på kyrkan påverkats och påverkas av olika uppfattningar om juridik, organisation och förvaltning.

Litteraturen väljs i samråd med examinator.

Påvar, evangelister och änkor. Om ämbetssyner 7,5 hp

En viktig ingång till förståelsen av kristna kyrkor är deras syn på ämbeten och tjänster. Kursen ger därför en introduktion till de olika sätt att tänka som ligger bakom olika kyrkoformer, t.ex. kongregationalistiska eller episkopala. I kursen ges exempel på hur dessa utvecklats i olika historiska situationer, idag mot ett större samförstånd mellan kyrkorna som inneburit en förändring av kyrkornas självförståelser.

Litteraturen väljs i samråd med examinator.

Kyrkan som diakonal gemenskap 7,5 hp

Allt större krav ställs på kyrkorna att de internationellt och i de enskilda länderna ska ta ett större omsorgsansvar. I fornkyrkan hade diakonerna det administrativa ansvaret för främlingar, sjuka och åldringar. I nutiden talas om profetisk diakoni och i kyrkorna knyts diakoni och liturgi närmare varandra, oftast utan hänsyn till tidigare historia. Kursen tar upp och behandlar kyrkans sociala ansvar utifrån frågor som rör vad kyrkan är i detta sammanhang.

Litteraturen väljs i samråd med examinator.

Kyrkans splittring och enhet 7,5 hp

Om kyrkorna i deras gemensamma trosbekännelse säger att de tror på "en enda kyrka", vad menas då med det? Hur ser ekumeniken – kyrkornas engagemang i att skapa eller åstadkomma synlig enhet – ut idag och hur kan det förstås ur historiskt och teologiskt perspektiv? Kursen ger en introduktion till de ekumeniska dialogerna, deras innehåll och hur de påverkat kyrkorna idag.

Litteraturen väljs i samråd med examinator.

Missionsvetenskap

I alternativa läskurser med givna teman, men valfri kurslitteratur ges studenten möjlighet att specialstudera ett missionsvetenskapligt relevant område efter eget intresse.

Interkulturell teologi 7,5 hp

Teologi skapas i olika kulturella, politiska och sociala sammanhang. I kursen studeras nutida teologiska texter från olika kulturer. Viktiga frågeställningar är vilken betydelse texterna kan ha utanför sin ursprungliga tillkomstsituation och hur teologisk reflektion från olika kulturer kan utmana kyrkor och kristna rörelser.

Litteraturen väljs i samråd med examinator.

Religionsteologi och religionsdialog 7,5 hp

Hur reflekterar kristna teologer över det faktum att det finns andra religioner än den egna och att de flesta människor på jorden inte är kristna? Vilka slutsatser drar man när det gäller samarbete över religionsgränserna och i synen på frälsningen? Hur ser religionsdialog ut i olika miljöer och hur gör man om man själv vill ägna sig åt religionsdialog? Detta är exempel på frågeställningar som behandlas under kursen.

Litteraturen väljs i samråd med examinator.

Mission som engagemang för fred, rättvisa, hälsa och miljö 7,5 hp

Kristen mission kan inte begränsas till omvändelseförkunnelse. I kursen stiftar vi bekantskap med kristna initiativ för fred, rättvisa, hälsa och miljö i olika tider, men med fokus på nutiden, och i ett globalt perspektiv. Exempel på frågor som behandlas under kursen är kyrkan och slaveriet, kristen kamp mot rasism och kastdiskriminering, kristet fredsarbete, kyrka och HIV/AIDS, kyrkorna och globaliseringen, kyrka och mänskliga rättigheter samt kyrka och kön.

Litteraturen väljs i samråd med examinator.

Missionsteologi och missionshistoria i postkolonialt perspektiv 7,5 hp

I kursen studeras dels några grundläggande arbeten om postkolonial teori, dels ett antal texter om missionärer, missionshistoria och missionsteologi utifrån den postkoloniala teoribildningen.

Litteraturen väljs i samråd med examinator.

Regionalt studium: Kyrka i Afrika / Asien / Latinamerika 7,5 hp

I kursen ges möjlighet att fördjupa sig i kyrkoliv, teologi och historia i en viss region efter studentens eget önskemål.

Litteraturen väljs i samråd med examinator.

Undervisning

Seminarier.

Under uppsatsskrivandet ges regelbunden handledning. Studenten har rätt till ett visst antal timmar för handledning och timantalet är relaterad till uppsatsens omfattning. Handledning ges bara under uppsatskursens gång. Om studenten omregistrerar sig på uppsatskurs och de tidigare timmarna för handledning är förbrukade ges inte nya timmar för handledning.

Examination

Uppsats eller muntlig tentamen. Som betyg på slutförd kurs ges Godkänd eller Väl Godkänd.

Övergångsbestämmelser

Personer som läst denna kurs enligt äldre kursplan har möjlighet att tentera kursen enligt den kursplanen inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan.