Allmänt

Kursen kan utgöra fristående kurs om 30 hp

Kursen kan ingå i religionsvetenskapligt program, 210 hp

Kursen kan ingå i masterprogrammet religionsvetenskap, 120 hp

Kursen ingår i huvudområdet tros- och livsåskådningsvetenskap

Kursen kan ingå i lärarprogrammet för student med kandidatexamen, med ett självständigt arbete om 15 hp i något humanistiskt eller samhällsvetenskapligt område, och avslutade studier motsvarande 40 poäng/ 60 högskolepoäng inom något religionsvetenskapligt område och som dessutom fullgjort Allmänt utbildningsområde III.

Behörighetskrav

Tros- och livsåskådningsvetenskap D1 och D2

Mål

Kursens mål är att ge fördjupade och specialiserade kunskaper inom systematisk teologi, livsåskådningsforskning, religionsfilosofi och etik. Kursen ger en fördjupad förmåga att tillämpa vetenskaplig teori och metod i en självständig analys av teologiska, filosofiska och etiska problemställningar. Kursen ger ingående kännedom om pågående forskning inom tros- och livsåskådningsvetenskap och lägger stor vikt vid teoretisk medvetenhet och förmåga till kritisk analys.

Inom ramen för kursen fördjupar studenten sina kunskaper inom ämnesområdet Tros- livsåskådningsvetenskap genom att antingen skriva en forskarförberedande uppsats om 30 hp (alternativ 1) eller inhämta två litteraturkurser om vardera 7,5 hp samt skriva en forskarförberedande uppsats om 15 hp (alternativ 2).

Efter genomgången kurs förväntas studenten kunna:

• Med hög grad av självständighet identifiera och formulera teologiska, filosofiska och etiska problem som gäller livsåskådningar och reformatorisk teologi, naturvetenskap och miljö samt politisk etik och spiritualitet.
• Kritiskt analysera teologiska, filosofiska och etiska teorier som behandlar dessa problem.
• Med hög grad av självständighet formulera argumentera för ett ställningstagande
• Presentera analyser, kritik och förslag till lösningar på dessa problem för en akademisk såväl som en icke-akademisk målgrupp i tal och skrift.
• Att i diskussion med andra kunna förhålla sig kritiskt till egna värderingar och föreställningar.

Innehåll

Alternativ 1: kursen består av en uppsats, 30 hp

Alternativ 2: kursen består av en uppsats, 15 hp, samt två delkurser

Alternativ 1

Kursen består av masteruppsats 30 hp. Kursen inleds med ett antal seminarier kring vetenskapsfilosofiska och metodologiska problem. Därefter formulerar studenten en problemställning, väljer undersökningsmaterial samt ett teoretiskt grepp och metodologisk ansats på ett självständigt sätt. Under uppsatsskrivandet ges regelbunden handledning. Studenten deltar i det högre seminariet inom det valda forskningsämnet och uppsatsen ventileras inom ramen för detta högre seminarium.

Alternativ 2

I kursen ingår två delkurser, nämligen (a) Reformation, spiritualitet och politik, 7,5 hp samt (b) Livsåskådning, naturvetenskap och miljö. 7,5 hp. Var och en av dessa kurser består av en seminarieserie samt en valfri litteraturkurs.

Inom ramen för delkursen Reformation, spiritualitet och politik inhämtas en av följande litteraturkurser:

- Demokrati, religion och politisk etik

Kursen syftar till att studenten skall kritiskt granska skilda teorier inom politisk teori och kristen socialetik. I vilken utsträckning kan religiösa föreställningar åberopas som grund för politiska ställningstaganden i ett nutida liberalt och demokratiskt samhälle? Vilket är förhållandet mellan kristen tro och politisk etik?

- Teorier om jämlikhet och rättvisa

Målet för denna kurs är att analysera skilda teorier om rättvisa och att kritiskt reflektera over frågorna om rättvisans innebörd och dess berättigande. Inom kursen analyseras de teorier om rättvisa som möter inom såväl politisk liberalism som kommunitarism. Vidare studeras frågan om hur teorier om jämlikhet kan bedömas inom ramen för kristen socialetik. Vad innebär en teori om rättvisa som tar hänsyn till de skillnader som finns mellan olika sociala och kulturella kontexter?

-Spiritualitet och mystik

Ibland beskrivs reformationen på 1500-talet som en process som i grund och botten handlade om två saker, nämligen spiritualitet och politik. Vissa forskare menar att religiös tro idag återigen främst intresserar människor antingen som en betydelsefull faktor i samhällslivet (politik) eller som en resurs för personlig, andlig utveckling (spiritualitet).Inom religionsfilosofin finns en lång tradition av spiritualitetsforskning. Denna forskning har främst varit inriktad på de aspekter av religiös tro som brukar beskrivas som mystik. Den här kursen erbjuder en introduktion till den religionsfilosofiska mystikforskningen. I centrum för religionsfilosofernas mystikintresse och för den här kursen står frågorna: Vad kännetecknar en mystik erfarenhet? Kan mystiska erfarenheter framföras som goda argument för tron att Gud finns?

- Religion, individ och samhälle

Religionens ökade synlighet i det offentliga rummet har påverkat allt fler religionsfilosofer att ändra fokus från frågor om religiösa övertygelsers kunskapsteoretiska status till frågor rörande religionens positiva och negativa effekter på individ och samhällsliv. Åtskilliga filosofer är skeptiska till alla former av religiös inblandning i demokratiska samhällens politiska liv, medan andra argumenterar för att religion skall ses som en positiv resurs som demokratin i långa loppet inte klarar sig utan. Kursen ser närmare på några centrala områden i debatten.

- Reformationens teologi

I denna kurs skall studenten förvärva fördjupad kunskap om reformationstidens brokiga teologiska landskap I Europa. Vidare skall studenten utveckla sin förmåga till såväl ett idéhistoriskt studium av reformationstiden som till mera kritiska och konstruktiva bearbetningar av reformationstidens teologi. Studenten skall också utveckla sin förståelse för reformationstidens mångfald.

- De yttersta tingen

I denna kurs skall studenten utveckla sin förmåga att med hög grad av självständighet kritiskt och konstruktivt analysera frågeställningar inom kristen eskatologi, framför allt vad gäller föreställningar om livet efter döden. Studenten skall också förvärva kunskaper om hur eskatologin kan relateras till andra loci i kristen troslära, samt om hur kristen eskatologi kan relateras till eskatologiska föreställningar utanför kristen tradition.

Inom ramen för delkursen Livsåskådning, naturvetenskap och miljö inhämtas en av följande litteraturkurser:

- Hållbar utveckling och global rättvisa

Målet för denna kurs är att studenten skall inhämta kunskaper om skilda teorier om utveckling och global rättvisa inom politisk filosofi och kristen socialetik. Inom kursen behandlas olika teorier om rättvisa och skilda modeller för en global rättvisa. Vidare behandlas olika teorier om utveckling och särskilt frågan om vad en hållbar utveckling kan innebära. Frågan ställs om det är möjligt och önskvärt att utforma en global etik.

- Djurens rätt och naturens värde

Målet för denna kurs är att studenten skall inhämta fördjupade kunskaper om miljöetiska och djuretiska teorier. Har naturen ett värde i sig eller är den värdefull främst som ett medel till vad som är gott för människor och djur? Har djur samma rättigheter som människor och hur kan i så fall dessa rättigheter berättigas? Dessa frågor behandlas i kursen, som särskilt uppmärksammar relationen mellan människosyn, natursyn och etisk teori.

- Naturvetenskap och religion

Vetenskap lyfts ofta fram som paradigmexemplet på rationalitet och kunskap, men vad är kunskap och rationalitet egentligen och var går dess gränser? Kan och ska vetenskapen fungera som en norm också för religion och livsåskådning eller gäller helt andra ideal i dessa sammanhang? Hur förhåller sig egentligen vetenskap och religion till varandra? Några mycket olika svar på dessa frågor presenteras och analyseras.

- Människosyn i naturvetenskap, filosofi och teologi

Det verkar nästan omöjligt att inte ha en uppfattning om vem människan är eftersom vi alla måste kunna förutse och bedöma andra människors handlande. Kursens syfte är att kritiskt granska flera olika teorier om människans natur och att behandla frågan om vilket bidrag inte bara vetenskap utan också filosofi och religion ger till en förståelse av vem egentligen är, varför vi finns här, var vi kommer ifrån och vart vi är på väg.

- Att studera livsåskådningar – teoretiska och metodiska möjligheter

Genom denna kurs skall studenten med hög grad av självständighet utveckla sin teoretiska och metodiska färdighet i studiet av livsåskådningar. Särskilt skall studenten förvärva insikt i och självständigt kunna tillämpa såväl empiriskt som litteraturvetenskapligt och filosofiskt inriktade metoder inom livsåskådningsforskningen.

- Livsåskådningar utan Gud

Genom denna kurs skall studenten med en hög grad av självständighet utveckla sin förmåga att kritiskt och konstruktivt förhålla sig till agnostiska och ateistiska livsåskådningsalternativ i västerländsk idétradition. Särskilt skall studenten förvärva fördjupade kunskaper om materialism och holism.

Undervisning

Undervisningen består av obligatoriska uppsatsseminarier och/eller obligatoriska seminarier och föreläsningar som behandlar aktuell forskning kring livsåskådningar och reformatorisk teologi, naturvetenskap och miljö samt politisk etik och spiritualitet. Litteraturkurserna inhämtas genom enskilt studium; icke lärarledd undervisning kan även förekomma. Deltagande i högre seminarium inom aktuellt forskningsämne är obligatoriskt.

Under uppsatsskrivandet ges regelbunden handledning. Studenten har rätt till ett visst antal timmar för handledning och timantalet är relaterad till uppsatsens omfattning. Handledning ges bara under uppsatskursens gång. Om studenten omregistrerar sig på uppsatskurs och de tidigare timmarna för handledning är förbrukade ges inte nya timmar för handledning.

Examination

Litteraturkurserna examineras genom PM och muntlig tentamen (7,5 hp + 7,5 hp).

Seminarierna examineras genom aktivt deltagande och fullgörande av särskilda redovisningsuppgifter.

Uppsatsen ventileras i det högre seminariet inom det valda forskningsämnet. Därutöver fordras att studenten även opponerar på en annan students uppsatsarbete.

Uppsatskurs om 15 hp examineras genom redovisning av uppsatsskiss (2 hp), uppsatsskrivande, framläggande av uppsats samt aktivt deltagande i seminarier (13 hp).

Uppsatskurs om 30 hp examineras genom redovisning av uppsatsskiss (5 hp), uppsatsskrivande, framläggande av uppsats samt aktivt deltagande i seminarier (25 hp).

Övriga föreskrifter

För fullgjord kurs krävs minst 75% närvaro på de undervisningsmoment som beskrivs i kursplanen. Frånvaro därutöver kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) som beslutas av kursansvarig lärare.

För att studenter i den gamla studieordningen och på religionsvetenskapligt program 140/160 poäng skall kunna placera kursen på E-nivå krävs att kurserna tros- och livsåskådningsvetenskap D1 och D2 är avklarade.

Litteraturkurserna väljs i samråd med examinator, med hänsyn tagen till ämnet för E-uppsats som den studerande har för avsikt att skriva.

Kursen kan väljas endast av dem som skrivit en vetenskaplig D-uppsats.

De läskurser som väljes får inte ha valts som läskurs på D-nivå.

Om studenten avser att skriva en E-uppsats i ämnet etik rekommenderas den studerande att inhämta två av litteraturkurserna (a) Demokrati, religion och politisk etik, (b) Teorier om jämlikhet och rättvisa, (c) Hållbar utveckling och global rättvisa eller (d) Djurens rätt och naturens värde.

Om studenten avser att skriva en E-uppsats i ämnet religionsfilosofi rekommenderas den studerande att inhämta två av litteraturkurserna (a) Spiritualitet och vetenskap, (b) Feministisk spiritualitet, (c) Kunskap, tro och tvivel, eller (d) Människosyn i naturvetenskap, filosofi och teologi.

Om studenten avser att skriva en E-uppsats i ämnet systematisk teologi med livsåskådningsforskning rekommenderas den studerande att inhämta två av litteraturkurserna (a) Reformationens teologi, (b) De yttersta tingen, (c) Att studera livsåskådningar – teoretiska och metodiska möjligheter, eller (d) Livsåskådningar utan Gud.

Övergångsbestämmelser

Personer som läst denna kurs enligt äldre kursplan har möjlighet att tentera kursen enligt den kursplanen inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan.