Religionsvetenskap A

30 hp

Kursplan, Grundnivå, 5RT001

Det finns en senare version av kursplanen.
Kod
5RT001
Utbildningsnivå
Grundnivå
Betygsskala
Väl godkänd (VG), Godkänd (G), Underkänd (U)
Fastställd av
Teologiska fakultetsnämnden, 19 mars 2012
Ansvarig institution
Teologiska institutionen

Allmänt

Kursen kan ingå i Kandidatprogram i religionsvetenskap, 180 högskolepoäng.

Kursen kan ingå i Lärarprogrammet och Ämneslärarprogrammet.

Behörighetskrav

Hi A, Sh A (områdesbehörighet 1)

Mål

Religionsvetenskap A introducerar studenterna i ett religionsvetenskapligt förhållningssätt genom en översiktlig orientering om aktuella problemområden, teorier och metoder inom ämnesområdena religionshistoria och religionsbeteendevetenskap, bibelvetenskap, kyrko- och missionsstudier och tros- och livsåskådningsvetenskap. Detta sker genom fem på varandra följande delkurser.

Samma eller motsvarande kursmål gäller för kursens campus- och IT-distanskursalternativ. När kursmålen inbegriper muntliga färdigheter används på IT-distanskursen om möjligt IT-baserat kommunikationsverktyg. Om detta inte är möjligt ersätts kursmålen avseende muntliga färdigheter av motsvarande skriftliga.

Delkurs 1: Meningsskapande i det mångkulturella samhället, 6 högskolepoäng

Efter avslutad delkurs förväntas studenterna kunna:

  • översiktligt redogöra för några vetenskapsteoretiska förutsättningar vid vetenskapligt studium av religion
  • reflektera kring definitioner av skilda meningssystem, dess förekomst och psykosociala funktion i dagens svenska mångkulturella samhälle
  • översiktligt redogöra för tillämpningar av religionspsykologiska teorier och modeller i studier av religion i relation till våld, konflikt, mystik och hälsa
  • visa förståelse av sociologisk och genusvetenskaplig teori för att analysera religion och religiös förändring
  • översiktligt redogöra för tillämpningar av religionssociologiska teorier och modeller i studier av religion när det gäller religiös förändring, makt och kön
  • översiktligt beskriva de religionsdefinitioner som förutsätts i svensk skola idag och diskutera den betydelse detta kan få för undervisning i ämnet
  • diskutera religion och meningssystem främst genom aktivt deltagande i seminariediskussioner och arbete med PM-uppgift.

Delkurs 2: Världsreligionernas historia, myter och praxis, 6 högskolepoäng

Efter avslutad delkurs förväntas studenterna kunna:

  • identifiera och översiktligt beskriva religioners särdrag
  • redogöra för grunddragen i den historiska utvecklingen inom hinduism, buddhism, judendom och islam
  • redogöra för grunddragen bland några urfolks (indigenous peoples) religiösa föreställningar och handlingar
  • diskutera och reflektera över didaktiskt centrala frågor om hur religioner framställs och beskrivs i media, i läromedel och i olika undervisningssammanhang
  • översiktligt redogöra för och beskriva några vetenskapliga teorier och metoder, bland annat genusteori, så som de används inom forskningsämnet religionshistoria.

Delkurs 3: Tradition, skrift och tolkning, 6 högskolepoäng

Efter avslutad kurs förväntas studenterna kunna:

  • diskutera hermeneutiska problem av betydelse för texttolkning, särskilt för tolkningen av texter som betraktas som heliga
  • översiktligt beskriva tillkomsthistorien för Gamla testamentet/Tanak och Nya testamentet
  • översiktligt redogöra för grunddragen i dessa texter
  • översiktligt redogöra för och beskriva några vetenskapliga teorier och metoder för texttolkning som bland annat används inom forskningsämnena Gamla testamentets exegetik, Nya testamentets exegetik och religionshistoria
  • diskutera religiösa texters betydelse för nutida kulturella uttryck, exempelvis i skönlitteratur och film
  • diskutera hur det i en undervisningssituation kan förmedlas förståelse för betydelsen av heliga texter samt tolkningar av desamma i ett modernt, sekulariserat samhälle.

Delkurs 4: Kristna kyrkor i världen, 6 högskolepoäng

Efter avslutad delkurs förväntas studenterna kunna:

  • redogöra för och beskriva centrala element i den kronologiska och idémässiga utvecklingen inom kristen tradition
  • identifiera och redogöra för grunddragen i olika kyrkors gudstjänst- och fromhetsliv
  • beskriva kyrkors geografiska utbredning, deras samspel med samhället, bland annat med skolan, samt deras strukturella organisation fram till idag
  • analysera och diskutera föreställningar och värderingar gällande kristna kyrkors möten med varandra och med skilda religiösa traditioner
  • redogöra för och beskriva några vetenskapliga teorier och metoder, bland annat genusteori, så som de används inom forskningsämnena kyrkohistoria, kyrkovetenskap och missionsvetenskap.

Delkurs 5: Livsåskådning, etik och religiös pluralism, 6 högskolepoäng

Efter avslutad delkurs förväntas studenterna kunna:

  • identifiera och redogöra för grunddragen i några aktuella icke- religiösa livsåskådningar
  • redogöra för grunddragen i skilda etiska teorier samt översiktligt beskriva hur dessa teorier kan relateras till religiösa traditioner och till icke-religiösa livsåskådningar
  • redogöra för feminism/genusteori som historiskt och samtida kritiskt perspektiv inom tros- och livsåskådningsvetenskap
  • översiktligt redogöra för och beskriva några vetenskapliga teorier och metoder så som de används inom forskningsämnena etik, systematisk teologi med livsåskådningsforskning och religionsfilosofi
  • börja artikulera och skapa innebörd hos egna värderingar av olika religionsfilosofiska förhållningssätt till den religiösa pluralismen och diskutera dess teoretiska och praktiska betydelse för didaktiska överväganden i olika undervisningssituationer
  • skriftligen och muntligen börja artikulera egna analyser av argument som framförs i samtidens etiska, religiösa, teologiska eller livsåskådningsmässiga debatter.

Gemensamma färdighetstränande moment

Efter avslutad A-kurs förväntas studenterna kunna:

  • delta i seminariediskussioner
  • hålla en muntlig presentation i grupp
  • utföra allmänna samt inom kunskapsområdet grundläggande sökningar i bibliotekets tryckta och digitala samlingar och bibliotekskataloger
  • referera till åberopade källor genom användande av notsystem
  • reflektera kring didaktiska frågeställningar i anknytning till delkursernas innehåll
  • problematisera tillförlitligheten hos de källor till information som används i det religionsvetenskapliga studiet
  • lösa uppgifter genom samarbete med andra i icke lärarledda studiegrupper skriftligen formulera sina religionsvetenskapliga reflektioner i skrivningssvar och PM-uppgifter.

Innehåll

Delkurs 1: Meningsskapande i det mångkulturella samhället, 6 högskolepoäng

Delkursen behandlar metodologiska och teoretiska grunder för att kunna analysera meningssystem och hur olika komponenter i meningssystem interagerar på flera nivåer i mångkulturella kontexter (individ, grupp, samhälle). Delkursen ger även kännedom om och problematiserar olika förståelser av religion och teorier om religioners olika roller i samhälle och kultur. Studenterna ska utöver detta stifta bekantskap med skolans kursplaner och de beskrivningar av religion som dessa vilar på.

Delkurs 2: Världsreligionernas historia, myter och praxis, 6 högskolepoäng

Delkursen behandlar olika religioners livsmönster, föreställningar, spiritualitet och värderingar. Genom jämförande studier ger delkursen grundläggande kunskaper om religioners särdrag och urfolks religiösa traditioner och handlingar samt en översiktlig orientering om den historiska utvecklingen inom hinduism, buddhism, judendom och islam. Studenterna ska vidare få stifta bekantskap med aktuella teorier som används för att analysera myter och riter inom skilda religiösa traditioner. De ska även få kännedom om olika uppfattningar gällande samspelet mellan religion, kultur och politik i nutida samhällen. Inom delkursen ska också olika sätt att beskriva religioner i media, läromedel och andra informationskällor kritiskt granskas.

Delkurs 3: Tradition, skrift och tolkning, 6 högskolepoäng

Delkursen behandlar innehållet i judendomens och kristendomens skriftliga huvudkällor och dessa textsamlingars tillkomsthistoria. Studenterna får stifta bekantskap med den mångfald av tolkningar av texter i Gamla testamentet/Tanak och Nya testamentet som finns, inklusive analyser av ett urval av texter ur ett genusperspektiv. De får även en översiktlig orientering om olika hermeneutiska frågeställningar och om grundläggande exegetiska och religionshistoriska metoder för texttolkning. Utöver detta behandlas religiösa texters betydelse för olika kulturella uttryck i vårt samtida samhälle, exempelvis i skönlitteratur, i film och konst.

Delkurs 4: Kristna kyrkor i världen, 6 högskolepoäng

Delkursen behandlar den kronologiska och idémässiga utvecklingen inom kristen tradition samt centrala uttryck i kyrkors gudstjänst- och fromhetsliv i dag. Studenterna ges kunskaper om kyrkors geografiska utbredning och strukturella organisation från den tidiga kyrkan till idag såväl som kristna kyrkors möten med andra religiösa traditioner, regionalt och globalt. Vidare ska studenterna reflektera kring kristendomens ställning i dagens svenska samhälle, inte minst i relation till skolans undervisning.

Delkurs 5: Livsåskådning, etik och religiös pluralism, 6 högskolepoäng

Delkursen behandlar den livsåskådningsmässiga mångfalden i vårt samhälle genom en orientering om aktuella icke-religiösa livsåskådningar. Studenterna ska få stifta bekantskap med feminism/genusteori samt skilda etiska teorier som relateras till religiösa traditioner och till icke-religiösa livsåskådningar. De ska vidare introduceras i en religionsfilosofisk reflektion kring de konflikter som den religiösa mångfalden kan föranleda, inte minst i undervisningssammanhang. De ska även skriftligen och muntligen få börja artikulera egna analyser av argument som framförs i samtidens etiska, religiösa, teologiska eller livsåskådningsmässiga debatter.

Undervisning

Undervisningen på campuskursen består av föreläsningar och seminarier samt icke lärarlett arbete i smågrupper. Seminarierna är obligatoriska, liksom föreläsningen om informationssökning. Deltagande i föreläsningarna är i allra högsta grad önskvärt eftersom föreläsningarna underlättar inläsningen av kurslitteraturen avsevärt.

IT-distanskursen är i huvudsak nätbaserad och genomförs i lärplattformen Moodle. Studenterna fullgör, inom angiven tid, uppgifter och seminarier enligt lärarens instruktioner. Samlingar i Uppsala kan komma att erbjudas under kursens gång (ej obligatoriska). Dator med Internetuppkoppling är en förutsättning för att kunna följa kursen.

Examination

Examinationen på campuskursen sker i form av PM-uppgifter, salsskrivningar och muntliga presentationer i grupp. Examinationen omfattar kurslitteraturen samt vad som har behandlats i undervisningen.

Examinationen på IT distans-kursen sker huvudsakligen genom skriftliga inlämningsuppgifter (hemskrivning och/eller hemtentamen) samt aktivt deltagande i webbaserade seminarier. Examinationen på IT distans-kursen omfattar kurslitteraturen samt vad som behandlats i det speciellt utformade studiematerialet. Delmomenten följer fasta tidsramar där examinationsuppgifter inlämnas till lärare vid utsatt datum. Den första hälften av delkurs 3 examineras på nätkursen innan terminsskiftet. Den andra hälften av delkurs 3 examineras på nätkursen under nästkommande termin.

Övriga föreskrifter

God färdighet i att läsa engelska förutsätts. Viss undervisning på engelska kan förekomma.

Studenterna förutsätts under hela kursen arbeta självständigt i de studiegrupper som studenterna delas in i.

För fullgjord kurs krävs minst 75% närvaro på de undervisningsmoment som beskrivs i kursplanen. Frånvaro därutöver kompenseras genom kompletteringsuppgift (-er) som beslutas av kursansvarig lärare.

Övergångsbestämmelser

Personer som läst denna kurs enligt äldre kursplan har möjlighet att tentera kursen enligt den kursplanen inom två år efter kurstillfället. Om särskilda skäl föreligger, kan sådan omtentamen ske även senare. Normalt ges inte undervisning enligt äldre kursplan.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

Uppsala universitet på facebook
Uppsala universitet på Instagram
Uppsala universitet på Youtube
Uppsala universitet på Linkedin